APreste-ståndet); (för Borgare-ståndet); (för Bonde-stån4 det) att deltaga i rådslagen och besluten om derstä-l: des förekommande ärenden, hvarvid han ovilkorligenc törpligtas att ställa sig till efterrättelse Sveriges rikes s besvurna Regerings-Form af den 6 Juni 1809, jemtel7 TRiksdags-Ordnirgen och öfriga gällande Grundlagar.j Fullmakterna underskrifvas af vederbörande valförrätÅtare; börande tillika för Bondeståndet valprotokollet,r Jaf elektorerne undertecknadt, medfölja, samt, efterlc Tfulländad granskning af fullmakterna, till den valdelc läterställas; och vare valförrättaren skyldig att val-ls protokollet, före sin afresa frän valförrättningsstället, Jutlemna. s 1 4 23 (ny paragraf). De trehundrade män, som till riksdagsmän valde äro, utgöra Riksens Ständer, och) Iskola till öfverläggning och beslut sammanträda, delsle gemensamt såsom Riksnämnd, dels serskildt såsom Riks-Å! stånd, hvarje Stånd för sig. , 424 (234 R. 0.) 1:o Sedan hvarje Stånd, vidlt Triksdagens början, på bebörigt sätt blifvit konstitue-r radt, och derom hos Konungen anmälan gjort, utnämnelt Konungen Lomdtmarskalk för Ridderskapet och Adeln, samt Talmän för Preste-, Borgareoch Bondestånden. När Landtmarskalk eller Talmän under riksdagen at sjukdom eller andra anmälda laga förfall hindras att föra ordet, företrädes deras ställen af vice Talmän, hvilka likaledes vid riksdagens början al Konungen utnämnas. Under det Stånden samlas, och innan deIras Talmän förordnade äro, föres tillsvidare ordet af Iden äldste närvarande ledamöten, Dä, i händelse af Junderläten Kallelse af statsrädet, de i 10:de 6 nämnde vederbörande till riksdag kalla, ege Ridderskapet och lAdeln attnämna Landtmarskalk, samt Preste-, BorIgareoch Bondeständen, hvart för sig, sina Talmän. ISammaledes utnämnas i berörde fall vice Talmännen. 2:0o Då Landtmarskalk och Talmän för Riksstånden li af Konungen nämnde blifvit, förordne han ock Talman och vice Talman för Riksnämnden. I de fall, då Stån-)( den sjelfva enligt 1:a momentet af denna S, sina Tal-le män och vice Talmän nämna, tillkomme samma rätt!s Riksnämnden. L: 3:o Landtmarskalk och Talmän aflägge inför Kolr nungen följande Ed: Jag N. N., utnämnd och för-r n e I Nn 1 ordnad att vid detta allmänna Riksmöte vara Landtmarskalk (Talman för Preste-, Borgare-, Bondeständet, Riksnämnden), lofvar och svär, vid Gud och Hans Heliga Evangelium, att jag vill och skall med all min förmäga upprätthälla och försvara Konungamak: ten och Riksens Ständers rättigheter, i öfverensstämmelse med det at Konung och Riksens Stän-n der den 6 Juni 1809 till -efterlefnad antagne Regeringsform. Jag skall ock ställa mig till ovil-ls korlig efterlefnad Rikets öfriga gällande Grundla-s gar (för Landtmarskalken tillika: samt den antagna le Riddarhusordningen). Detta allt lofvar jag troligen t hälla: Så sant mig Gud bjelpo till lif och själ! t 4:o De i denna Ed upptagna föreskrifter gällele äfven för dem, som kunna komma att Landtmarskalkseller Talmäns ställen företräda. 25 (24 S R. 0.) Hvarje Riksstånd, såsom ock Riksnämnden, eger utse och förordna sin sekreterare, hvilken för protokollets förande ansvara bör. Uti protokollet skall noggrannt antecknas hvad, med hänsyn till viksdagsärendena, inom Ståndet eller Riksnämnden förefaller och beslutes. Protokollet skall inför Ståndet Jeller Riksnämnden justeras, och al sekreteraren underskrifvas; Utgående protokollsutdrag skola ock af sekreteraren underskrifne vara. Den betjening, hvarje Riksstånd äfvensom Riksnämnden i öfrigt anser för sig under riksdag behöflig, må Landtmarskalk och Talmän, kvar inom sin afdelning, jemte fyra af BStåndet eller Nämnden dertill utsedde ledamöter, efter samråd med sekreteraren, tillsätta. Den betjening, Constitutionsnämnden för sig under riksdagen finner nödig, tillsättes af Nämnden. De sålunda anställde tjenstemän och betjente njute under riksdag samma säkerhet och skydd, som -riksdagsmän, och erhälle frän statsmedlen en efter göromälens vigt och mängd lämpad vedergällning, den Riksens Ständer i sammanhang med den öfriga statsregleringen ega bestämma. 66 26, 27 (25, 26 45 R. O., om uppvaktningar, lyckönskningsdeputationer och ceremonielet vid ri ars öppnande) förblifva oförändrade. s 28 (27 4 R. 0.) 1:0o. Konungen låte, inom åttald dagar efter det riksdagen, enligt förestående 27:de H1f öppnad blifvit, afgifva och uti Riksnämndens plenum a genom en ledamot af Statsrådet tillställa Riksens Stän-i der proposition om Statsverkets tillständ oeh behof,!n jemte förslag rörande sättet att genom Bevillningar fylla Im hvad staten utöfver de ordinarie inkomsterna erfordrar. si Riksdagens början räknas alltid frän den dag dä be-la förde proposition uti Riksnämnden emottagen blifvit. js! 2:0 Propositioner rörande Grundlagars eller öfrige e fagars och ekonomiska författningars stiftande eller förändring, jemte andra mäl, dem Konungen under i tiksdagens lopp vill Ständerna meddela, tillställasR likaledes, genom en ledamot af Statsrädet, Riksnämrnden i dess plenum. Jemte alla propositioner frän Koaungen till Riksens Ständer, böra Statsrädets och, i lagfrägor, äfven Högsta Domstolens, deröfver lemnaade yttranden tillika meddelas; kunnande likväl Riksens Ständer, då Statsrädets yttranden angå hemliga mäl, endast förvänta del af dess tilleller afstyrkande. -829 (28 6 BR, 0.) Huruledes de Utskott utses skola, hvilka med anledning antingen af Konungens propositioner, eller af de genom riksdagsmän väckta motioner, eller of andra skäl, må af Riksnäsmnden förordnas till att frågorna utreda eller förslag till lag eller förordning uppgöra; derom, samt om det, som vid val af ordförande ock kanslibetjening i sådana Utskott iakttagas o bör, stadgas uti Riksdagens Arbets-ordning, om hvars si antagande, ändring eller upphäfvande gälle hvad om di stiftande af allmän lag föreskrifvet är. If :30: (29 R. 0.) 1:0 Inom åtta dagar efter viks-!tc dagens öppnande tillsättes en Constitutionsnämnd, hvil-fr ken skall utgöras af tjugofyra ledamöter, sex af hvärje!d Fstånd, titsedda på sätt i ståndsordningen föreskrifves. b 2:0 Constitutionsnämnden äligge att äska de uti Stats! d rädet förda protokoll, utom dem, som avgå ministesl riella ärenden och kommandomål, hvilka endast i bvad som rörer allmänt kända och at Nämnden vpp-s gifna händelser må kupna fördrag. Finner Constitu-!s! tionsnämnden af dessa protokoll, att nögon Statsrädets!U ledamot eller nögon för tilltället förordnad föredraitu gande eller den embetsman, som i kommandomäl Kosa avuDgen räd giffit, uppenbarligen handlat emot Regeig ringsformens tydliga föreskrift, eller tillstyrkt nägon ö sfverträdelse deraf och af andra rikets gällande lagar, oi eller underlätit att göra föreställningar emot sädana fc dfverträdelser, eller dem vällät och befrämjat genom at appsätligt fördöljande af någon upplysning, då skall Constitutionsnämnden ställa en sidan under tilltal af justitieombudsmannen inför Riksrätten. Skulle Nämn. p den anmärka, att Statsrädets ledamöter samfäldt, eller fi en eller flera af dem; uti deras rädslag om allmänna !r mätt och steg ioke iakttagit rikets sannskyldiga nytta, s: eller att någon föredragande icke med oväld, nit,!r; skieklighet och drift sitt förtroendeembete utöfvat,!gs ege Nämnden Q8 att sådant Ståndens plena tillkänna4 gifva, hvilka, om de finns rikets väl det kräfva, kunna! hos. Kosungen skriftligen anmäla deras önskan, att h ban ville utur Statsrädet och ifrån embetet skilja den In eller dem, mot hvilka anmärkning blifvit gjord. Frå!d gor i detta ämne kunna i Ståndens plena väckas, men bi icke af Riksens Ständer afgöras törr, ån Constitutionski nämnden derötver blifvit hörd. Nar frägor uti Stån-lal dens plena väckas, huruvida Statsrädet, eller nägon io dess ledamot, eller nägon föredragande sitt embete på ett obehörigt sätt utöfvat, böra dervid följande a: wrdalag och inga andra nyttjas: Det är anledning a till anmärkning mot Statsrädet, eller den och den !d tiedamoten, eller föredraganden, hvarom remiss begä-!d res till Constitutionsnämnden, inför hvilken anlednin-lst garne uppgifvas skola; och skall en sådan remiss !o genast ovägerligen verkställas. Under Riksens Stänu ders öfverläggniogar om sädana frögor, äfvensom in Constitutionsnämndens yttranden, skola icke Konungens Ir beslut i-mål, som röra: enskilda personers:eller korpoli ratiobers: rättigheter och angelägenheter, kunna ens fc oämnas, ännu mindre nägon Riksens Ständers pröf-!h ning underställas. f 3:0 Då olika meningar emellan Riksstånden uppstå ej föranda meundlenema sme llsevnunsnan ts de dolnr emm RA Hos od e2 ved mRAR 4 Er H-J-L. Al -. mA AE Of bre ee