APreste-ståndet); (för Borgare-ståndet); (för Bonde-stån- 4
det) att deltaga i rådslagen och besluten om derstä-l:
des förekommande ärenden, hvarvid han ovilkorligenc
törpligtas att ställa sig till efterrättelse Sveriges rikes s
besvurna Regerings-Form af den 6 Juni 1809, jemtel7
TRiksdags-Ordnirgen och öfriga gällande Grundlagar.j
Fullmakterna underskrifvas af vederbörande valförrät-
Åtare; börande tillika för Bondeståndet valprotokollet,r
Jaf elektorerne undertecknadt, medfölja, samt, efterlc
Tfulländad granskning af fullmakterna, till den valdelc
läterställas; och vare valförrättaren skyldig att val-ls
protokollet, före sin afresa frän valförrättningsstället,
Jutlemna. s
1 4 23 (ny paragraf). De trehundrade män, som till
riksdagsmän valde äro, utgöra Riksens Ständer, och)
Iskola till öfverläggning och beslut sammanträda, delsle
gemensamt såsom Riksnämnd, dels serskildt såsom Riks-Å!
stånd, hvarje Stånd för sig. ,
424 (234 R. 0.) 1:o Sedan hvarje Stånd, vidlt
Triksdagens början, på bebörigt sätt blifvit konstitue-r
radt, och derom hos Konungen anmälan gjort, utnämnelt
Konungen Lomdtmarskalk för Ridderskapet och Adeln,
samt Talmän för Preste-, Borgare- och Bondestånden.
När Landtmarskalk eller Talmän under riksdagen at
sjukdom eller andra anmälda laga förfall hindras att
föra ordet, företrädes deras ställen af vice Talmän,
hvilka likaledes vid riksdagens början al Konungen
utnämnas. Under det Stånden samlas, och innan de-
Iras Talmän förordnade äro, föres tillsvidare ordet af
Iden äldste närvarande ledamöten, Dä, i händelse af
Junderläten Kallelse af statsrädet, de i 10:de 6 nämnde
vederbörande till riksdag kalla, ege Ridderskapet och
lAdeln attnämna Landtmarskalk, samt Preste-, Bor-
Igare- och Bondeständen, hvart för sig, sina Talmän.
ISammaledes utnämnas i berörde fall vice Talmännen.
2:0o Då Landtmarskalk och Talmän för Riksstånden li
af Konungen nämnde blifvit, förordne han ock Talman
och vice Talman för Riksnämnden. I de fall, då Stån-)(
den sjelfva enligt 1:a momentet af denna S, sina Tal-le
män och vice Talmän nämna, tillkomme samma rätt!s
Riksnämnden. L:
3:o Landtmarskalk och Talmän aflägge inför Ko- lr
nungen följande Ed: Jag N. N., utnämnd och för-r
n
e
I
Nn
1
ordnad att vid detta allmänna Riksmöte vara Landt-
marskalk (Talman för Preste-, Borgare-, Bondeständet,
Riksnämnden), lofvar och svär, vid Gud och Hans
Heliga Evangelium, att jag vill och skall med all
min förmäga upprätthälla och försvara Konungamak:
ten och Riksens Ständers rättigheter, i öfverens-
stämmelse med det at Konung och Riksens Stän-n
der den 6 Juni 1809 till -efterlefnad antagne Re-
geringsform. Jag skall ock ställa mig till ovil-ls
korlig efterlefnad Rikets öfriga gällande Grundla-s
gar (för Landtmarskalken tillika: samt den antagna le
Riddarhusordningen). Detta allt lofvar jag troligen t
hälla: Så sant mig Gud bjelpo till lif och själ! t
4:o De i denna Ed upptagna föreskrifter gällele
äfven för dem, som kunna komma att Landtmarskalks-
eller Talmäns ställen företräda.
25 (24 S R. 0.) Hvarje Riksstånd, såsom ock
Riksnämnden, eger utse och förordna sin sekreterare,
hvilken för protokollets förande ansvara bör. Uti pro-
tokollet skall noggrannt antecknas hvad, med hänsyn
till viksdagsärendena, inom Ståndet eller Riksnämnden
förefaller och beslutes. Protokollet skall inför Ståndet
Jeller Riksnämnden justeras, och al sekreteraren under-
skrifvas; Utgående protokollsutdrag skola ock af se-
kreteraren underskrifne vara.
Den betjening, hvarje Riksstånd äfvensom Riksnämn-
den i öfrigt anser för sig under riksdag behöflig, må
Landtmarskalk och Talmän, kvar inom sin afdelning,
jemte fyra af BStåndet eller Nämnden dertill utsedde
ledamöter, efter samråd med sekreteraren, tillsätta.
Den betjening, Constitutionsnämnden för sig under
riksdagen finner nödig, tillsättes af Nämnden.
De sålunda anställde tjenstemän och betjente njute
under riksdag samma säkerhet och skydd, som -riks-
dagsmän, och erhälle frän statsmedlen en efter göro-
mälens vigt och mängd lämpad vedergällning, den
Riksens Ständer i sammanhang med den öfriga stats-
regleringen ega bestämma.
66 26, 27 (25, 26 45 R. O., om uppvaktningar, lyck-
önskningsdeputationer och ceremonielet vid ri ars
öppnande) förblifva oförändrade. s
28 (27 4 R. 0.) 1:0o. Konungen låte, inom åttald
dagar efter det riksdagen, enligt förestående 27:de H1f
öppnad blifvit, afgifva och uti Riksnämndens plenum a
genom en ledamot af Statsrådet tillställa Riksens Stän-i
der proposition om Statsverkets tillständ oeh behof,!n
jemte förslag rörande sättet att genom Bevillningar fylla Im
hvad staten utöfver de ordinarie inkomsterna erfordrar. si
Riksdagens början räknas alltid frän den dag dä be-la
förde proposition uti Riksnämnden emottagen blifvit. js!
2:0 Propositioner rörande Grundlagars eller öfrige e
fagars och ekonomiska författningars stiftande eller
förändring, jemte andra mäl, dem Konungen under i
tiksdagens lopp vill Ständerna meddela, tillställasR
likaledes, genom en ledamot af Statsrädet, Riksnämrn-
den i dess plenum. Jemte alla propositioner frän Ko-
aungen till Riksens Ständer, böra Statsrädets och, i
lagfrägor, äfven Högsta Domstolens, deröfver lemnaade
yttranden tillika meddelas; kunnande likväl Riksens
Ständer, då Statsrädets yttranden angå hemliga mäl,
endast förvänta del af dess till- eller afstyrkande.
-829 (28 6 BR, 0.) Huruledes de Utskott utses skola,
hvilka med anledning antingen af Konungens proposi-
tioner, eller af de genom riksdagsmän väckta motioner,
eller of andra skäl, må af Riksnäsmnden förordnas till
att frågorna utreda eller förslag till lag eller förord-
ning uppgöra; derom, samt om det, som vid val af ord-
förande ock kanslibetjening i sådana Utskott iakttagas o
bör, stadgas uti Riksdagens Arbets-ordning, om hvars si
antagande, ändring eller upphäfvande gälle hvad om di
stiftande af allmän lag föreskrifvet är. If
:30: (29 R. 0.) 1:0 Inom åtta dagar efter viks-!tc
dagens öppnande tillsättes en Constitutionsnämnd, hvil-fr
ken skall utgöras af tjugofyra ledamöter, sex af hvärje!d
Fstånd, titsedda på sätt i ståndsordningen föreskrifves. b
2:0 Constitutionsnämnden äligge att äska de uti Stats! d
rädet förda protokoll, utom dem, som avgå ministe- sl
riella ärenden och kommandomål, hvilka endast i
bvad som rörer allmänt kända och at Nämnden vpp-s
gifna händelser må kupna fördrag. Finner Constitu-!s!
tionsnämnden af dessa protokoll, att nögon Statsrädets!U
ledamot eller nögon för tilltället förordnad föredra- itu
gande eller den embetsman, som i kommandomäl Ko- sa
avuDgen räd giffit, uppenbarligen handlat emot Rege- ig
ringsformens tydliga föreskrift, eller tillstyrkt nägon ö
sfverträdelse deraf och af andra rikets gällande lagar, oi
eller underlätit att göra föreställningar emot sädana fc
dfverträdelser, eller dem vällät och befrämjat genom at
appsätligt fördöljande af någon upplysning, då skall
Constitutionsnämnden ställa en sidan under tilltal af
justitieombudsmannen inför Riksrätten. Skulle Nämn. p
den anmärka, att Statsrädets ledamöter samfäldt, eller fi
en eller flera af dem; uti deras rädslag om allmänna !r
mätt och steg ioke iakttagit rikets sannskyldiga nytta, s:
eller att någon föredragande icke med oväld, nit,!r;
skieklighet och drift sitt förtroendeembete utöfvat,!gs
ege Nämnden Q8 att sådant Ståndens plena tillkänna- 4
gifva, hvilka, om de finns rikets väl det kräfva, kunna!
hos. Kosungen skriftligen anmäla deras önskan, att h
ban ville utur Statsrädet och ifrån embetet skilja den In
eller dem, mot hvilka anmärkning blifvit gjord. Frå- !d
gor i detta ämne kunna i Ståndens plena väckas, men bi
icke af Riksens Ständer afgöras törr, ån Constitutions- ki
nämnden derötver blifvit hörd. Nar frägor uti Stån-lal
dens plena väckas, huruvida Statsrädet, eller nägon io
dess ledamot, eller nägon föredragande sitt embete
på ett obehörigt sätt utöfvat, böra dervid följande a:
wrdalag och inga andra nyttjas: Det är anledning a
till anmärkning mot Statsrädet, eller den och den !d
tiedamoten, eller föredraganden, hvarom remiss begä-!d
res till Constitutionsnämnden, inför hvilken anlednin-lst
garne uppgifvas skola; och skall en sådan remiss !o
genast ovägerligen verkställas. Under Riksens Stän- u
ders öfverläggniogar om sädana frögor, äfvensom in
Constitutionsnämndens yttranden, skola icke Konungens Ir
beslut i-mål, som röra: enskilda personers:eller korpo- li
ratiobers: rättigheter och angelägenheter, kunna ens fc
oämnas, ännu mindre nägon Riksens Ständers pröf-!h
ning underställas. f
3:0 Då olika meningar emellan Riksstånden uppstå ej
föranda meundlenema sme llsevnunsnan ts de dolnr emm
RA
Hos od e2 ved mRAR 4 Er
H-J-L. Al -.
mA AE Of
bre
ee