STOCEHOLM, den 20 April j:
Vi meddela bär nedanför en artikel ur Jour- !
al des Debats angående Österrikes beslagsåtgärd t
rot de lombardiska flyktingarnesegendomar och
en notvexling som i anledning häraf egt rum
nellan gardinska och österrikiska kabinetterna,
vilken artikel nu får så mycket större intresse 1
om gårdagens snvällpost medförde den under-
-
e
ättelsen, att Österrike definitift vägrat att
yssna till sardinska regeringens rättmätiga!
eklamationer. Det är ej utan sin betydelse!
tt en tidning, som alltid varit den legitima!!
nonarkiens varmaste försvarare, på sitt vanliga j
nilda språk uttalar en ovilkorlig förkastelse- j
lom öfver den österrikiska våldsåtgärden.!
Artikeln har följande lydelse:
Österrike har definitift tillbakavisat piemon-;
esiska regeringens reklamationer. Man vet!
tt dessa reklamationer gingo ut på att ifrån !
illämpningen af dekretet af den 13 Februari,
om lägger beslag på alla egendomar tillhö-
ande lombardovenetianska utvandrare, undan-
aga dem af dessa utvandrare som blifvit
onungens af Sardinien undersåter, i kraft af!
ien naturalization de på laglig väg och medl
)sterrikiska kejsarens samtycke erhållit. Få-l
igt hafva England och Frankrike understödt
P;iemonts reklamationer i Wien; Österrike för-
lef obevekligt; dess utrikesminister grefvel
3uol har icke velat medgifva någon skillnad
nellan de utvandrade; de skoia alla i samma
srad träffas af de åtgärder marskalk Radetsky
ått i uppdrag att tillämpa. Här är nu fråga
om en kedja af godtyckliga och våldsamma
illgöranden, lika stridiga mot folkrättens grund-
atser som oförenliga med de simplaste begrepp
m rättvisa. Man skulle till och med vilja
äga att det vredesmod hvari de anbefalldes,
ångt ifrån att lugnas, såsom man hade. sagt,
ned hvar dag upptändes mer och mer.
Då det första gången var fråga om politisk
qvarstad på dessa egendomar, skulle denna
itgärd verkställas a? domstolarne, och endast
då lagliga bevis ådagalagt egarnes delaktighet
högförräderis Detta var Radetzkys egna ord
hans proklamation af den 18 Februari. Det
kejserliga dekretet af den 13 går mycket läng-
te, ty det upphäfver den regelbundna rätt-
skipningens bemedling, det förkastar vittnes-
mål och bevis på brottslighet, och bjuder att
ulla politiska utvandrares gods skola utan un-
lantag från denna dag anses vara konfiske-
ade. Proklamationen, som bestämmer for-
men för indragningens verkstätlande, gör åt-
särden ännu grymmare: höga böter drabba
den som betalar sin skuld till en politisk
andsfykting. Detta är ännu icke allt: öster-
ikieka regeringen har nyligen beslutit att alla!
sedan 1847 i de beslaglagda egendomarnal
beviljade inteckningar skola annulleras, och
att alla försäljningar sedan denna tid skola
anses misstänkta. Följaktligen skola de myn-
digheter, som hafva sig uppdraget att verkställa
jvarstaden, sorgfälligt granska alla förhand-
ingar hvartill de landsflyktiges egendomar
ifvit anledning, ty man kan antaga att alla
Försäljnlogarna äro skenbara och alla kontrak-
ter fö retäder Det är sanät att en tillflykt är
öppen för de landsflyktiga. De kunna vända
vig till en viss af Radetzky utaf hans office-
rare och österrikiska embetemän förordnad
specialkommitt, som håller sina sessioner i
Borromeiska palatset i Milano. Hvarje lands-
flyktiog bar tillåtelse att inför denna kommit å
förete bevis på sin oskuld. Om dessa bevis
godkännas af kommittden och hon anser dem
afgörande, upphäfves qvarstaden, och den
raiestänkte, som lyckats rättfärdiga sig, åter-
inträder i åtojutandet af sin egendom.
Sådan är den regime, som Österrike vill
tillkämpa på alla från lombardo-venetianska
riket utflyttade personer, äfven dem som fått
laglig utfyttningsrätt och begagnat sig af den
för att låta naturalisera sig som en annan
makts undersåter. Detta anspråk sårar isyn-
het Piemonts värdighet och intressen. Piemont
har blifvit en fristad för ett stort antal lom-!
bardiska utvandrare, som der låtit naturalisera
pig; dessa äro konungens af Sardinien under-
säåter och icko längre kejsarens af Österrike;
kejserliga regeringen har öfver deras personer
och tillhörigheter ingen större rätt än den hon
h drig varit öster-
öfver alla sardinsre, gom aid
ska undersäter. Dessa ursprungliga lom-
er, som biifvit piemontesare, hafva be-
gärt ekydd af sin regering; hörat denna kor-
respondens som vi genomgätt i ett af våra zi-
gta nummer. Vi kände icke då Österrikes
sista ord; sedan hafva vi erfarit att det sva-
rat med ett bestämdt afslag. Om då de lom-
bardiska emigranterna, som blifvit sardinska
undersåter, vilja befria sig från qvarstaden
som hvilar på deras egendom och äter inträda
i sin eganderätt, mäste de personligen och
med alla äfventyr infiona sig för kommittåen
i Borromeopalaiset, icke för ett der diskutera
Serkegäser och bovis som förebringas emot
dem, utan för att sjelfva bevisa sin oskuld;
för att der undergå en hemlig ransakning,
och höra afkunnandet af en politisk dom som
hvarken medgifver utredning af saken eller är
underkastad någon kontroll. Men detta för-
ändrar ingenting i grunden, och kanske bevi-
gar det endast, att Österrike funnit det lättare
att göra bruk af sin styrka, än att med goda
argumenter besvara de på rättvisa och billig.
bet grundade invändningar som sardineka mi
nistern Dabormida med så mycken kraft gjor
de gällande i sin depegch af den 20 Mars,
Hr Dabormida har enigt vår sigt segrande
ådagalagt, att Österrikes anspråk tillbakavisa:
des af grundtanken och ordalydelsen i för
dragen, och på denna punkt har hr Buol e