snart antaga samma skatt. — Derigenom skulle
äfven bränvinslurendrägeri emellan begge ri-
kena lättast förekommas.
I händelse pluraliteten af Rikets Ständer
icke längre låta förvilla sig af bränneriamatö-
rernes invändningar och palliativförslager, utan
ärligt vilja frälsa fäderneslandet ifrån den riks-
förstörande husbehofsbränningen, samt antaga
här uppgifne förslag, och, åtminstone de för-
sta åren, bestämma af bränvinsskatten 8 mil-
lioner rdr till jernvägar och telegrafer, (och
1 million till premier etc. som här är före-
slaget) så kunde för hvarje års bränvinskatt
byggas 20 å 22 mil präktig jernväg (å
350,000 rdr milen, efter den kalkyl, som
för Köping-Hults jernväg är beräknadt) så-
ledes för 14 års bränvinsskatt omkring 300
sv. mil jernvägar, utan att betunga Sve-
rige med lån eller räntebetalning, hvilket obe-
stridligt skulle mera än något annat befordra
handel, industri och rörelse (helst transport-
afgiften på så behändigt erhållne jernvägar
icke behöfdes högre än endast till underhål-
let af vägen) lifva spekulationsandan (vi se
hvad ångfartygen redan verkat) samt fram-
ka!la många hittills icke möjliga och förr icke
påtänkta. näringar och exporter, och derjemte
trygga Sveriges sjelfständighet, så att Sverige
snart skulle stiga i välmåga, sedlighet och
styrka, och till det anseende och den rang
bland civiliserade stater, som Sverige än-
nu förtjenar; ty här finnes grundämnen
till stora ressurser, blott vi vilja begagna
dem, och åsidosätta alla småaktiga och en-
skilda intressen, sarat med allvar och kraft!
ställa så till, att alla ressurser kunna be-
gagnas, hvartill lättade transporter och jern-
vägar. förnämligast bidraga; oberäknadt hvad
svenska jernbruk kunde vinna, bland annat
om de lärde sig illverka tjenligtjern till jeru-
vägarne, fattigt folk genom ymnig tillgång på
arbetsförtjenst, hvilket, jemte inskränkt till-
gång på krogar och bränvin, är det bästa
medlet mot tiggeri och armod, och jordbru-
ket derigenom att en del körvägsunderhåll
skulle vophöra eller lindrag, större delen af
hållskjutsen, kronskjutsen och en oräknelig
mängd hästforor skulle försvinna, hvilka öke-
och karldagsverken sedan kunde användas till
jordbrukets förkofran och hvarjebanda binä-
ringar; äfvensom durchmarcher och truppflytt-
ningar under fred och krig hastigt skulle
kunna verkställas, utan att såsom hittills der-
- behöfva dragare och rysligt betunga lan-
et.
Framdeles kunde den här föreslagne brän-
vinskatten blifva ganska nyttig till åtskilliga
andra allmänt nyttiga företag, äfvensom till
försvarsverkets förstärkande och en del gamla
jordbruksskatters förminskande; dock synes
förnämligast att allt sådant användande af brän-:
vinsskatten icke genast bör komma i fråga, eller i!
icke förr än tillräckligt jernvägar och elektriska
telegrafer blifvit färdige; emedan jordbrukarne
deraf vinna mera än af en liten skattened-
sättning, och försvarsverket kan få mera fram-
deles, sedan Sverige af nya näringar, ochl
sädexporter m. m. fått tid att hemta ökadel:
inkomster och styrka efter bränvins-flodens
myckna förstöring.
Då jordbrukarne fördragit sitt tunga kors i
flera hundra år, kunna de ha tålamod i 14 årl
till, för att sedan vinna så mycket mera.
Hvad antalet och belägenheten af bränvins-
fabrikerne angår, så böra de här, likasom il
England, till antalet blifva få, men stora, ochl
icke belägne i städerna, ej heller i skoglösa
trakter, utan uti eller i kanten af skogrika
bygder, der förmånliga lokaler finnas eller
stora välinrättade bränneriverk redan äro an-!
lagde:
Hvarje fabrik bör tillverka 7, million kan-l
nor bränvins derigenom skulle det blifva blott!
48 bränvinsfabriker i hela Sverige. (I Eng-l
land är blott 15 — iNorge nu 33 — i sjelfva
Danmark 30 på landet och några i städerne.)
— Vill någon åtaga sig , million kannors
tillverkning, så mycket bättre, men då bör
fabriksantalet blifva så mycket mindre, så
att 12 millioner kannors tillverkning icke öf-
verskrides; ty genom ett mindre antal fabri-
ker blir kontrol.en lättare och mindre kost-
sam; emedan vid hvarje bränvinsfabrik bör
finnas 2:ne kronans embetsmän, koatrollörer,
med minst 1000 rdr bko lön af staten, och
fria varma rum af fabrikanten, hvilka dagli-
gen anteckna det tillverkade kanntalet; sål
tillgår det i England och i Norge. — Dess-
utom bör, till ytterligare säkerhet, profbrän-
ningar verkställas med alla fabriker, i fere
ollörere närvaro, för att fullkomligt lärs:
deras tillverkningsförmäga, på det del
dagliga kontrollörerne ej må våga låta muta
sig. — En ypperlig kontroll vore dessutom
att bestämma, att all bränneriredskap skulle
göras till alla delar precis lika, efter den för-
månligaste modell.
Då stortbinget i Norge antog förändringen
med bränvinstillverkningen och den högre
bränvinsskatten (se ofvan) inlöste Norska
kronan alla små: husbehofsbränvinspannor
för kopparns värde och 10 procents förhöj-
ning, — Så kunde äfven tillgå i Sverige.
Bränvinspannkopparn är ju användbar till
skiljemynt. — De 33 stora brännerier, som
nu äro i gång uti Norge, måste erlögga brän-
vinskatten vid hvarje månads slut.
De såkallade husbehofsbrännarnes vanliga
invändningar att skrämma andra ifrån att vilja
inskränka bränvinstillverkningen och höja brän-
vinskatten, äro isynnerhet, att i sådant fall
mycket utländskt bränvin skulle insmuglas.
— Danskarne och Norrmännen ha dock icke
låtit skrämma sig deraf. — Det är ock i sjelfva
verket icke så farligt eller svårt att hindra,
om man blott riktigt och allvarligt vill; ty,
om icke ensamt tullbetjeningen, utan äfven
sjömin, fiskare, bönder, torpare, drängar och
qvinfolk och hvilken som helst får göra brän-
vins angifvelser och beslag, och den eller de
som det göra, genast eller utan tidsutdrägt,
erhålla af kronan mist 27 eller 3, af besla-
gets värde efter gångbart pris, och likaså 24
af det förbrutna fartygets eller hästs och åk-
PL