Article Image
vinst utan alv ansvara tör bolagets skulder. När aktiebankens reservfond stigit till 500,000 rdr eller !,, åf det päräknade teckningsbeloppet, så skulle, enligt 3 mom. i denna , afgöras om reservfonden må ytterligare ökas eller vid nämnde förlopp förblifva. Afgörandet af frågan huru stor servfond behöfves, beror på den försigtighet och omtanka hvarmed banken förvaltas. Jemförer man aktie-bankens päåräknade reservfond med riksbankens verkliga, så befinnes den förra proportionaliter vara omkring 8 gånger mindre, än den sednare Enligt 1851 ärs bokslut, uppgick vid årets utgång riksbankens hela skuld i rundt tal till 32,308,000 rdr och hans fordringar till 10,000,000 rår derutöfver eller nära :, öfverskott. Om det är skäl, att riksbanken, som skall upprätthälla värdet bäde på sina egna sedlar och derigenom äfven på privatbankernas sedlar, har en större reservfond än nägon annan: så synes det ocksä vara skäl att aktiebanken, som näst honom skulle drifva den största penningerörelsen i landet, mätte, för att ej bringa hela kreditsystemet på fall, afsätta icke allenast lika stor reservfond, som de flesta andra enskilda banker, eller 5 procent af deras ärliga vinst, utan betydligt mera, emedan aktiebanken icke på längt när skulle blifva fotad på så goda grunder som de äro. t 73. Föreskriften i denna paragraf, att utdelning å aktierna skall, utom i Stockholm och Götheborg, ske ä sädane ställen i öfrigt, som styrelsen bestämmer, lemnar öppet att göra dylik: utdelning äfven på utländsk ort och antyder alltså den skuldsättning utrikes, hvilken genom aktiebanken är att befara. 75. När skola 20 procent af det inbetaldta aktiebeloppet anses vara förlorade? Betraktas alla bolagets fordringar såsom säker tillgång, intilldess gäldenärerna gjort cession: så äro mänga fruktlösa lagsökningar att befara. Dä behöfver reservfonden vara desto större, om alla fordringsegare i aktiebanken skola få sitt fullt ut. Om styrelsens pluralitet, hvilken, enligt 4 42, kan utgöras af blott 4 personer, icke finner att 20 procent af det inbetalta aktiebeloppet gått förlorade, så kan sjelfva bolaget icke besluta sin upplösning med mindre ?, af aktie-egarne på 2:ne näst efter hvarandra följande bolagsstämmor sig derom förena. Emellertid är det icke sagdt hvad de ?, betyda. Är det ?7, af samtelige aktie-egare, så torde det erforderliga antalet aldrig komma tillstädes och den afsedda händelsen ej heller inträfta. Menas äter ?, af de närvarande, sä bör det bestämda utsättas. Krono-ombudet synes, säsom bevakare af allmänhetens säkerhet, böra vara berättigadt att, när det finner de uppgifna förhällanderna hafva inträffat, yrka bolagets upplösning, och om afseende derå icke göres, anmäla förhällandet hos konungen, hvars rätt att pröfva hvilka utvägar som lämpligast mä vidtagas torde ej böra vara vara mindre i hänseende till aktie banken, än den Hans Maj:t eger i hänseende till riksbanken, enligt 2 i 1830 års lag för rikets ständers bank. 76. Här antages den öfverskjutande reservfonden böra vid bolagets upplösning utgöra 59, af aktiekapitalet eller proportionalitår ungefär 6 gänger mindre, än den reservfond, som riksbanken häller j beredskap. Men om bolagsmännen förut fätt, enligt 72 , i första rummet åtnjuta 6V, af den ärligen behållna vinsten, och intet mera, sedan disponent-direktören bekommit sin lönetillökning, blifvit öfver till en reservfonds bildande, så finnes naturligtvis ingen sädan, utan de ifrågavarande 59, visa blotthuru längt bolagets stiftare sträckt sina förhoppningar och förutsättningar. Herr presidenten Skogman har afgifvit följande utlåtande : Enskilda, icke sedelutgifvande banker,stiftade på rigtiga grunder, kunna för allmänna rörelsen bereda stora fördelar och äro, efter min äsigt, icke menliga för rikets ständersbank, hvars förmäga att upprätthälla myntvärdet skulle stärkas i samma män, som ätskilliga af dess nuvarande längrenar kunde minskas och dess derigenom lösgjorda öfverskottsmedel, om äfven emot något lägre ränta, på ändamälsenligare sätt användas. Vid granskningen af förslaget till en sädan lånanstalt i Stockholm, anser jag det icke vara för bankofullmäktige nödigt, att, i derås underdåviga utlåtande, ingä uti pröfning af de punkter, som röra saktie-egarnes inbördes förhållanden samt bolagets styrelse och förvaltning, utan anmärkningarna böra inskränkas till de föreslagna stadganden, som inverka på ordning och säkerhet i allmänna penningerörelsen. Med denna äsigt har jag uppsatt bilagde anmärkningar vid 2, 5, 8, 13, 14, 16 och 72 5. af förslaAe et I FR fn Mint ft In RAR en Mt. ml PR pt kr CL BE Og ER AR 2 RR OS 2 Fr Oted CY OK OL VR a nn VA MM BR HM mm get. För öfrigt kan jag ej instämma i pluralitetens, vid slutet af det underdäniga utlätandet, framställda mening om vidden af den verkan, som enskilda län-inrättningars löpande förbindelser kunna utöfva på rikets ständers banks metalliska kassa. Anmärkningar vid förslaget til! reglemente för den så kallade Svenska handels-aktie-bonken i Stockholms Anmärkes : Vid 2. i 1:o Om bevis öfver penningar, insatta på uppoch afskrifningsräkning, utan godtgörelse af ränta, skola. utgifvas, böra sädana bevis vara ställda till viss man och icke kunna på annor man öfverlätas. 2:0 Till bäde allmäphetens och aktie-bankens säkerhet torde böra stadgas, att hela summan af bankens wpplånta medel, förfallna till återbetalning antiogen på bestämda tider eller efter viss uppsägning och löpande med ränta, ej må öfverstiga beloppet at aktie egarnes verkligen inbetaldia kapita!. 3:o Då, säsom i ansökningsskriften säges, aktiebanken vill öfvergifva borgens-systemet, borde väl föreskrifvas att säkerheten för beviljade kassa-kreditiv skall bestä af inteckningar i fastighet, räntebärande obligationer eller godkända aktier, ändra än bankens egna, 4:0 Af samma skäl som vid 3:dje: punkten är anfördt, töresläs följande redaktion af 4:de punkten: Banken diskonterar, på högst 6 imänader, vexlar, accepterade räkningar och anvisningar samt dbelånar andra förbindelser, dessa sistnämnda dock ej till sammanlagdt högre belopp än V, af inbetaldta aktieapitalet j 5:o I afseende på utlemnande af lån ifrän banken, på varor och andra säkerheter, som läst kunna realiseras, föresläs att uttrycket andra säkerheter må uteslutas, säsom tvetydigt och inbegripet under de i 4:de punkten omnämnda andra förbindelser. Vid 5. Om med insatta medel menas de på uppoch afskrifningsrätning utan ränta innestående, sä är om insättningsbevis der5, ställda till viss man, i egenskap af gvitto, ordadt i anmärkningen vid 2:a , 1:a punkten.. Bevis öfver deponerade medel, som icke vid antordran, utan på bestämd tid, eller efter viss uppsägning återbetalas och äro löpande med ränta, böra rätteligen kallas skuldförbindelser. KT a allmänna penninge-rörelsens betryggande föresläs: 1:o att sådana skuldförbindelser, tryckta eller graverade, ej mä utgifvas ä mindre summa än 666 rdr!ks 32 sk. bko, säsom för likartadt fall i oktrojen för Gefle st filisl.bavk är stadgadt; ; od.sk 2:0 att de icke mä utgifyas annorlunda än emotiB verkligen. deponerade, d.. v. s. till banken i reda pen-ve ningar inbetaldta medel; 3:0 att beloppet af utlöpande skuldförbindelser må! anses inbegripet uti det vid 2:a S, 2:a punkten till-vi styrkta maximum. Sr Vid 8. 16; Att banken berättigas vid läns utlemnande afdraga m högsta lagliga ränta; dock ej för längre tid än 6 må-re nader, är icke stridande emot kongl. kungörelsen af bh den 14 Januari 1824; dock anmärkes att nuvarande m

6 april 1853, sida 3

Thumbnail