gasens olika täthet. , Vid Mellonis alltjemnt fortsatta försök ötver värmet, bar han upptäckt att värmestrålarne från solen äro af olika beskaffenhet, i mån som de utgä frän solens brädd eller från hennes midt. En skiljaktighet röjer sig äfven hos de frän solen härrörande värmets strålar, som träffa samma ort på jorden vid middagstiden och vid dagens början eller slut. Biot har närmare granskat de polarisationsföreteelser, som ljuset röjer när det genomgär vissa vätskor, och utrönt att ätskilliga rättelser äro nödiga i de äldre åsigterna härom. Skiljaktigheterna trån hvad ran vetat förut äro likväl icke betydliga nog, för att rubba de tekniska kännemärken, som detta elags polarisation erbjuder, och som man länge begagnat för att, på optisk väg i stället för kemisk, undersöka polariserande vätskor, t. ex. att utröna sockerhalten hos hvitbetssaft, renheten hos oljor, 0. s. v. Till Vetenskapsakademien i Berlin har Magnus ingifvit en afhandling öfver sina rön angående de termoelektriska strömmar, hvilka uppkomma i metallträd af samma slag, när den är olika tät på olika ställen. Den länge såsom problematisk ansedda upptäckten af Schönbein, att syrgas under vissa omständigheter antager ett förändradt skick, analogt med hvad man kallar isomeriskt hos vissa sammansatta ämnen, och hvarunder det följaktligen, utan att till sitt väsen förvandlas, fär helt andra egenskaper än annars, har nu blifvit bekräftad af andra forskare, hvaribland äfven Becquerel. Verkligheten af syrets tillvaro i denna form, eller dess förändring till hvad Schönbein -benämt Oxon, kan alltså hädanefter anses allmänt erkänd, äfvensom att ozon alstras företrädesvis genom elektriska strömmar, och i stort af äskväder, hvarunder det gifver sig tillkänna genomden för detta slags syrgas egna forsforlukt, som man vanligen tyckt vara svafvellukt. En iblard syrets mest utmärkande egenskaper, under detta sitt mindre vanliga skick, är dess starkare föreningsfrändskap till vissa ämnen. särdeles organiska, dem det i form af ozon bleker lika lätt som chlor; men man har nu utrönt att det ätven med chlor delar förmägan att lika hastigt sönderdela miasmer eller skingra smittsamma ängor. Härigenom har sälunda ett på vetenskaplig väg bekräftadt vitsord erhällits för den allmänna sägen, att såskan rensar luften,; och man inser tydligare än förut huru detta elektriska fenomen begagnas i naturen att återställa atmosferen till dess för organismerna tjenliga beskaffenhet, och till undanrödjande af äfventyrliga rubbningar deri. Till utrönande af jordvärman på olika djup itrakten kring Upsala lät professor. Rudberg nedsätta en mängd termometrar, dem han sjelf hade sorgfälligt justerat, och trodde så förvarade, att de skulle kunna allt framgent undersökas. Observator Angström, som företagit sig att fullfölja: dessa iakttagelser, har lik väl funnit större delen af de Rudbergska termometrarne skadade. Genom de få som bibehällit sig hade dock åtskilliga data vunnits i det äsyftade äm-, net, dem hr Edlund uppräknade, men hvilkas vigt endast kan inses genom deras sammanställning med dylika iakttagelser på andra orter. Sedan Vetenskaps-äkademiens kemist, hr IL. F. Svanberg, lemnat sin befattning, hade akademien icke ännu hunnit äterbesätta ledigheten, till följd hvaraf någon ärsberättelss i Kemien icke blef vid närvarande tillfälle afgifr2n. I Geologien meddelade protessor Mosander flera intressanta upptäckter och äsigter, som under det förflutna året gjort sig gällande.. Deribland törekom-en ny och omfattande granskning at Schweiz, hvilket lands geologiska konfiguration sä mycket sysselsatt naturforskarne, utan att förut kunna tillfredsställande förklaras, men som likväl låter tolka sig med mycken kenseavens. sedan man nyligen upptåekt att detta bergland är vida yngre i geologisk mening ån mar förut hade töreställt sig. Särskilda upplysningar hafva i sammanhang härmed vunnits öfver dalars tillkomst. Man brukar vanligen härleda dem frän vattnets verkan; men det har nu blifvit geologiskt ådagalagdt, att en mängd dalar äga helt och hället plutonisk härkomst, och att-det vid mängfaldiga tillfällen är den plutoniska bildningen som bestämt vågen för en ström, men icke strömmen som banat sig väg igenom klipporna, Hr Mosander anmärkte ati Skandinavien erbjuder talrika prof på samma dalbildning som Schweiz, och att man i begge länderna mm inser att strömmarne ieke utgöra dalarnes enda orsak. Öfver den så kallade isperioden, hvars fordna tillvaro, i en mängd vidsträckta trakter på jorden, är ädagalagd genom alltför bestämda spår, för att kunna ! förnekas, men som ändå i så mänga hänseenden strider emot andra geologiska förutsättningar, här Hodkins anställt en mängd beräkningar, hvilka visa att stora temperaturskiften kunnat uppkomma endast genom förändringar af Mexikanska golfströmmens riktning. Då likväl andra erkända geolegiska skiften ovilkorligt mäste hafva medfört en förändring i nystnämnda stora hafströms riktning, så upphör Hodkins förklaring att vara blott en -förslagsmeniog. Genom geologiska formationer -och-fynd i den stora -Mississippidalen, mellan Alleghanys och Roeky Mountains, visar sig att golfströmmen fordom kunnat intsga ej allenast Missisippiflodens nuvarande bädd, utan till och med Maeckenziefloden, och utgjuta sig i Polsrhafvet. Hodkins har beräknande ådagalagt hvilka ofantliga temperaturförändringar som varit oundvikliga för Europs genom nyssnämnda. varma golfströms afledning på dylikt sätt ifrån dess nuvarande väg. Genom granskning af de lösa och främmande stenbloek, som träffas på Italiens berg, hav Mitseherlich funnit dem ieke kunnat ditkomma på annat sätt än med is; hvaraf slutföljden blir att isperiodens verkap äfven sträckt sig så längt söderut; Genom jemnförelse af alla bekanta underrättelser om jordskalf, har Mallet trott sig kunna sluta att dessa naturhvälfningar, ätminsto.e under den historiska tiden, inträffat vidbestämda årsskiften — mest emot hösten, och att likasom det gifves trakter af hafvets botten, som äro: i så beständig vulkanisk rörelse, att alla-seglare, som öfverfara dem, röna känning derat, likaså finnas vissa länder, som tyckas fullkomligt fria från dylika hemsökelser, t. ex. Madagaskar, Guineakusten oeh Abyssinien. Professor Lovins ärsberättelse, i hans afdelning af Zoologien, intiehöll bland annat åtskilliga nya och märkvärdiga rön om Eotozoerna eller inhysesdjuren. i Mer än 1500 djurslag äro nu mera kända för att lemna tillhåll ät detta slags parasiter, hvilkas arter äro ännu talrikare än deras herbergerare. Då entozoerna träffas ieke blott i andra djuts tarmär, utan äfven i deras lefver, i gallbläsan, i ögonem, i bjervan, i sjelfva blodet, ech på så afstängda ställen att nägot tillträde dit utifrån icke synts möjligt, hafva anhängarne af den så kallade generatio aquivoca (oorgasiskt upphof till organiska varelser) länge hemtat bevis för sin sats från dessa parasiters tillvaro; men ju mera noggrannt man fullföljer öbservationerna, ju mera försvinner möjligheten att söka lifvets ursprung hos det liflösa. Det har uppdagats att entomoer, likt andra djur, kläckas ur ägg eller afsöndras ifrån moderstammar;, som icke vid sådana tillfällen finnas inom kreppen på nägot annat djur, och att ungarne först efierät inkomma dit, för att der utvecklas. Man har äfven funnit att utvecklingen stundom förblifver ofullständig inom den första djuriska boningsplatsen och fullandas först efter förflyttningen från denna inom en anvan. -Sälunda vet man nu att det slags tagelmask, Filaria medinensis, som i vissa varmare länder, och särdeles kring kusterna af Röda Hafvet, ej sällan utvecklar sig emellan hull och skinn på menniskor, för att slutligen krypa ut, först efteråt lägger ägg, hvarur yoglet i sin spädaste älder vistas i vatten, ofta i bätvattoet på de arabiska farkosterna. -Derur banar sig ungen obemärkt väg genom huden på det arabiska sjöfolkets nakna ben, och tillvexer sedan under huden på vadörna. pet bos slägtena Cysticertus — Ännu mera märkvärdigt är lifsförlop(Dynt) och. Tenia (Band: mask), hvilka vid sorgfäligare undersökning visat sig