gasens olika täthet. ,
Vid Mellonis alltjemnt fortsatta försök ötver värmet,
bar han upptäckt att värmestrålarne från solen äro
af olika beskaffenhet, i mån som de utgä frän solens
brädd eller från hennes midt. En skiljaktighet röjer
sig äfven hos de frän solen härrörande värmets strå-
lar, som träffa samma ort på jorden vid middagsti-
den och vid dagens början eller slut.
Biot har närmare granskat de polarisationsföre-
teelser, som ljuset röjer när det genomgär vissa vät-
skor, och utrönt att ätskilliga rättelser äro nödiga i
de äldre åsigterna härom. Skiljaktigheterna trån
hvad ran vetat förut äro likväl icke betydliga nog,
för att rubba de tekniska kännemärken, som detta
elags polarisation erbjuder, och som man länge be-
gagnat för att, på optisk väg i stället för kemisk,
undersöka polariserande vätskor, t. ex. att utröna
sockerhalten hos hvitbetssaft, renheten hos oljor, 0. s. v.
Till Vetenskapsakademien i Berlin har Magnus in-
gifvit en afhandling öfver sina rön angående de ter-
moelektriska strömmar, hvilka uppkomma i metall-
träd af samma slag, när den är olika tät på olika
ställen.
Den länge såsom problematisk ansedda upptäckten
af Schönbein, att syrgas under vissa omständigheter
antager ett förändradt skick, analogt med hvad man
kallar isomeriskt hos vissa sammansatta ämnen, och
hvarunder det följaktligen, utan att till sitt väsen
förvandlas, fär helt andra egenskaper än annars, har
nu blifvit bekräftad af andra forskare, hvaribland
äfven Becquerel. Verkligheten af syrets tillvaro i denna
form, eller dess förändring till hvad Schönbein -be-
nämt Oxon, kan alltså hädanefter anses allmänt er-
känd, äfvensom att ozon alstras företrädesvis genom
elektriska strömmar, och i stort af äskväder, hvar-
under det gifver sig tillkänna genom- den för detta
slags syrgas egna forsforlukt, som man vanligen tyckt
vara svafvellukt. En iblard syrets mest utmärkande
egenskaper, under detta sitt mindre vanliga skick,
är dess starkare föreningsfrändskap till vissa ämnen.
särdeles organiska, dem det i form af ozon bleker
lika lätt som chlor; men man har nu utrönt att det
ätven med chlor delar förmägan att lika hastigt sön-
derdela miasmer eller skingra smittsamma ängor.
Härigenom har sälunda ett på vetenskaplig väg be-
kräftadt vitsord erhällits för den allmänna sägen, att
såskan rensar luften,; och man inser tydligare än förut
huru detta elektriska fenomen begagnas i naturen
att återställa atmosferen till dess för organismerna
tjenliga beskaffenhet, och till undanrödjande af äf-
ventyrliga rubbningar deri.
Till utrönande af jordvärman på olika djup itrak-
ten kring Upsala lät professor. Rudberg nedsätta en
mängd termometrar, dem han sjelf hade sorgfälligt
justerat, och trodde så förvarade, att de skulle kunna
allt framgent undersökas. Observator Angström, som
företagit sig att fullfölja: dessa iakttagelser, har lik
väl funnit större delen af de Rudbergska termome-
trarne skadade. Genom de få som bibehällit sig
hade dock åtskilliga data vunnits i det äsyftade äm-,
net, dem hr Edlund uppräknade, men hvilkas vigt
endast kan inses genom deras sammanställning med
dylika iakttagelser på andra orter.
Sedan Vetenskaps-äkademiens kemist, hr IL. F.
Svanberg, lemnat sin befattning, hade akademien icke
ännu hunnit äterbesätta ledigheten, till följd hvaraf
någon ärsberättelss i Kemien icke blef vid närvarande
tillfälle afgifr2n.
I Geologien meddelade protessor Mosander flera in-
tressanta upptäckter och äsigter, som under det för-
flutna året gjort sig gällande.. Deribland törekom-en
ny och omfattande granskning at Schweiz, hvilket
lands geologiska konfiguration sä mycket sysselsatt
naturforskarne, utan att förut kunna tillfredsställande
förklaras, men som likväl låter tolka sig med myc-
ken kenseavens. sedan man nyligen upptåekt att detta
bergland är vida yngre i geologisk mening ån mar
förut hade töreställt sig. Särskilda upplysningar
hafva i sammanhang härmed vunnits öfver dalars
tillkomst. Man brukar vanligen härleda dem frän
vattnets verkan; men det har nu blifvit geologiskt å-
dagalagdt, att en mängd dalar äga helt och hället
plutonisk härkomst, och att-det vid mängfaldiga till-
fällen är den plutoniska bildningen som bestämt vå-
gen för en ström, men icke strömmen som banat sig
väg igenom klipporna, Hr Mosander anmärkte ati
Skandinavien erbjuder talrika prof på samma dal-
bildning som Schweiz, och att man i begge länderna
mm inser att strömmarne ieke utgöra dalarnes enda
orsak.
Öfver den så kallade isperioden, hvars fordna till-
varo, i en mängd vidsträckta trakter på jorden, är
ädagalagd genom alltför bestämda spår, för att kunna !
förnekas, men som ändå i så mänga hänseenden stri-
der emot andra geologiska förutsättningar, här Hod-
kins anställt en mängd beräkningar, hvilka visa att
stora temperaturskiften kunnat uppkomma endast ge-
nom förändringar af Mexikanska golfströmmens rikt-
ning. Då likväl andra erkända geolegiska skiften
ovilkorligt mäste hafva medfört en förändring i nyst-
nämnda stora hafströms riktning, så upphör Hodkins
förklaring att vara blott en -förslagsmeniog. Genom
geologiska formationer -och-fynd i den stora -Missis-
sippidalen, mellan Alleghanys och Roeky Mountains,
visar sig att golfströmmen fordom kunnat intsga ej al-
lenast Missisippiflodens nuvarande bädd, utan till och
med Maeckenziefloden, och utgjuta sig i Polsrhafvet.
Hodkins har beräknande ådagalagt hvilka ofantliga tem-
peraturförändringar som varit oundvikliga för Europs
genom nyssnämnda. varma golfströms afledning på dylikt
sätt ifrån dess nuvarande väg.
Genom granskning af de lösa och främmande sten-
bloek, som träffas på Italiens berg, hav Mitseherlich
funnit dem ieke kunnat ditkomma på annat sätt än
med is; hvaraf slutföljden blir att isperiodens verkap
äfven sträckt sig så längt söderut;
Genom jemnförelse af alla bekanta underrättelser
om jordskalf, har Mallet trott sig kunna sluta att
dessa naturhvälfningar, ätminsto.e under den histo-
riska tiden, inträffat vidbestämda årsskiften — mest
emot hösten, och att likasom det gifves trakter af
hafvets botten, som äro: i så beständig vulkanisk rö-
relse, att alla-seglare, som öfverfara dem, röna kän-
ning derat, likaså finnas vissa länder, som tyckas
fullkomligt fria från dylika hemsökelser, t. ex. Ma-
dagaskar, Guineakusten oeh Abyssinien.
Professor Lovins ärsberättelse, i hans afdelning af
Zoologien, intiehöll bland annat åtskilliga nya och
märkvärdiga rön om Eotozoerna eller inhysesdjuren. i
Mer än 1500 djurslag äro nu mera kända för att
lemna tillhåll ät detta slags parasiter, hvilkas arter
äro ännu talrikare än deras herbergerare. Då ento-
zoerna träffas ieke blott i andra djuts tarmär, utan
äfven i deras lefver, i gallbläsan, i ögonem, i bjer-
van, i sjelfva blodet, ech på så afstängda ställen att
nägot tillträde dit utifrån icke synts möjligt, hafva
anhängarne af den så kallade generatio aquivoca
(oorgasiskt upphof till organiska varelser) länge hem-
tat bevis för sin sats från dessa parasiters tillvaro;
men ju mera noggrannt man fullföljer öbservationer-
na, ju mera försvinner möjligheten att söka lifvets
ursprung hos det liflösa.
Det har uppdagats att entomoer, likt andra djur,
kläckas ur ägg eller afsöndras ifrån moderstammar;,
som icke vid sådana tillfällen finnas inom kreppen
på nägot annat djur, och att ungarne först efierät
inkomma dit, för att der utvecklas. Man har äfven
funnit att utvecklingen stundom förblifver ofullstän-
dig inom den första djuriska boningsplatsen och full-
andas först efter förflyttningen från denna inom en
anvan. -Sälunda vet man nu att det slags tagelmask,
Filaria medinensis, som i vissa varmare länder, och
särdeles kring kusterna af Röda Hafvet, ej sällan ut-
vecklar sig emellan hull och skinn på menniskor, för
att slutligen krypa ut, först efteråt lägger ägg, hvarur
yoglet i sin spädaste älder vistas i vatten, ofta i bät-
vattoet på de arabiska farkosterna. -Derur banar sig
ungen obemärkt väg genom huden på det arabiska
sjöfolkets nakna ben, och tillvexer sedan under huden
på vadörna.
pet bos slägtena Cysticertus
— Ännu mera märkvärdigt är lifsförlop-
(Dynt) och. Tenia (Band:
mask), hvilka vid sorgfäligare undersökning visat sig