el underrättelser meddelas,. Allmänheten saknade el-
jest nödig anvisning hvar kungörelser om aktiebanken
I vore med säkerhet att finna.
I 4 29. Stiftandet af ett bolag, som fär idka handel
utan: solidarisk ansvarighet, strider mot 15 kap. Han-
delsbalken, på sätt redan uti reglementets 1 4 an-
märkt är.
Tillvaron af nägon enskild bank utan solidarisk an-
svarighet är, äfven om han icke rörer sig med egna
Isedlar, oförenlig med 4 mom. i kongl. kungörelsen
den 14 Januari 1824, 6 i lagen för Rikets Ständers
Bank af den 1 Mars 1830 och 75-puvkteo, mom. a),
i kongl. kungörelsen den 30 September 1851.
Enär Rikets Ständer sålunda sednare än 1848, då
aktiebolags-förordningen uttfärdades, fordrat, att filial-
bankernas bolagsmön skulle ansvara, en för alla och
alla för en, ehuru de begagna riksbankens sedlar, så
lära handelsbankens aktieegare ännu mindre kunna
befrias från en dylik ansvarighet. Följden af dessa
slutledningar synes alltså blifva, att antiogen mäste
aktiebanker, säsom olaglig, förfalla, eller skola dit-
I hörande stadgander rättas, såsom förut anmärkt är,
efter 1824 och 1846 årens författningar om enskilda
banker.
Saanolikt är fördenskull att lagstiftaren, vid för-
fattandet af aktiebolags-förordningens 14 , aldrig
tänkt på andra enskilda banker äa de dä i riket be-
fintliga, ellersådana som drefvo sin rörelse med egna
sedlar.
I en bank utan solidarisk ansvarighet kan aktie-
egaren vinna mycket, utan att någonsin förlora mera,
än den gifna insatsen, Det är derföre sjelfva in-
rättningen uppmuntrar delegarne till vägsamma före-
tag, och förleder dem att sätta allmänbetens säker-
het i våda. Deremot nödgar den solidariska ansva-
righeten i andra banker deras delegare att gä till
väga med den försigtighet, som äfventyret att förlora
Ibela deras förmögenhet kan medföra. Den ends
I solidariska ansvarighet, som aktiebankens reglemente
Tälägger bolagets styrelse och öfrige medlemmar, är
för beslut, som de fatta stridande mot reglementet
och lagen om aktiebolag.
6 32. Denna 4, enligt hvilken direktionens med-
lemmar skulle, öfver 3:ne är, qvarblifva i deras be-
fattning, strider emot föreskriften i 4 af 1846 ärs
kungörelse, att enskild banks direktion skall vara,
efter bolagets godtfinnande, atsättelig. Stadgandet
innebär tillika den sjelfmotsägelsen, att direktörerne
Åskulle, flera är, kunna fortfara med sin förvaltning,
oaktadt bolagsstämma redan 1:a eller 2:dra året den-
samma ogillat och möjligen ställt dem under tilltal.
Bolagsstämman kan icke ens, sedan de första, af ko
nungen godkända direktörerna afgött, afsätta någor
af de efterföljande, utan de qvarblifva i sin befatt-
ning till dess deras tid är ute, antingen bolaget med
dem är missnöjdt eller icke. Afsättning är icke ens
stadgad säsom ansvar för den direktör, hvilken öf-
verträder bolagsreglorna eller förordningen om aktie-
bolag, eller beggedera.
Det synes ock vara författningsstridigt att Konun-
gen skulle, på sitt sätt, utnämna direktörer i ett en-
skildt bankbolag, änskönt nyss äberopade kungörelses
45 uppdrager denna rättighet åt bolagets delegare.
6 33. Ännu mera stridande mot afsättligheten ai
enskilda bankers direktörer är den 6-äriga varaktig-
bet, som denna skulle gifva ät den förste disponent-
direktören.
4 35. Hvem som skall mellan revisionerna tillse,
att bankstyrelsen verkligen har de i denna föreskrifne
560 aktierna under sin värd, är i bolagsreglorna icke
sagdt. Dä befintlighsten af denna underpant med skä!
torde anses höra äfven till allmänhetens säkerhet: så
dTborde väl tillsynen uppdragas ät kronans ombud, om
det finge en af de nycklar, hvilka 35 omtalar.
t 37. Styrelsen har i afseende på ledamots ute-
slutande större makt än bolagsstämman och utväg att
befriajsig fröm en besvärlig opponent, hvars erinrin-
Igar kunde väcka bolagets uppmärksamhet på styrel-
sens misstag. Denna makt är lika ovanlig, som, efter
min tanka, för allmänhetens säkerhet äfventyrlig.
4 38. Kronans ombud i styrelsen synes böra vara
I berättigad, icke blott att vid vissa tider eller af ser-
skilda anledningar; taga kännedom om bankens ställ-
ning, samt vaka ötver ett noggrant iakttagande af de
I för bankens rörelse bestämda föreskrifter, utan äfven
ega alltid deltaga i styrelsens allmänna sammankom-
ster och bolagsstämmor, med rättighet att till proto
kollet yttra sig samt att jemväl drifva saken till om-
röstning ( 66) när ombudet i någon fråga för godi
finner, dock utan att i nägot beslut deltaga.
Är ej ombudet förpligtadt och berättigadt alt all-
tid vara tillstädes, så kan tvist uppstå, om anledning
till dess närvaro förefinnes. Reglementet bestämmer
icke ora styrelsen, eller hvilken annan, skall tvister
afgöra.
4 39. 15 Si 1846 års kungörelse ålägger direktio-
nen i andra enskilda banker, att genast efter hvarje
qvartals slut, i närvaro at konungens befallningshaf
vande eller hans ombud uppgöra och sedermera oför-
dröjligen till Konungen insända öfversigt af bankens
ställning. Frän denna förbindelse lärer aktiebanken
desto mindre böra befrias, som haus förvaltning i det
hela är mindre kontrollerad och hans säkerhet mindre
betryggad än andra enskilda bankers.
48. Styrelsens rättighet att utan begränsning till
belopp eller ort upptaga län, ingifver farhåga för ut-
rikes skuldsättning, och för en rörelse som kan in-
draga 033, mera än vanliga handelsförbällanden, i
de penningekriser, at hvilka främmande länder un-
derstundom besväras och hvilka vi eljest kunde med
mindre svärighet undkomma.
4 57. Det torde icke vara nog att endast bankens
räkenskaper tillhandahållas bolagets revisorer. Tro
ligen har det heller icke varit meningen att in-
skränka dem till blotta räåkenskaps-granskningen.
Men då den kontroll på styrelsen samt den säkerhet
för allmänheten, hvilken ligger i andra enskilda ban-
kers skyldighet, att på vissa tider för Konungen och,
med detsamma, för alla offentliggöra sin ställning,
här saknas: så torde bestämdt böra utsättas, attrevi-
sorerna ega granska, icke allenast räkenskaperna,
utan äfven förvaltningsätgärderna samt följaktligen
läsa protokoll och diarier, med tillgäng till hvilka
banken rörande anteckningar eller handlingar som
heldst. a!
4 59. Som krono-ombudet ensamt eger mellan re-
visionerna och bolagsstämmorna kontrollera styrelsens
ätgärder, sä torde det böra ega att begära extra bo-
lagsstämmas sammankallande samt att hos Konungen
anmäla om sädant vägras.
Dä tiden, inom hvilken extra bolagsstämma skall
bällas, icke är utsatt, så kan hon uppskjutas så länge
att hennes ändamäl möjligen förfelas.
65. Omröstning med slutna sedlar synes alltid
böra ske, när nägon aktieegare eller kronans ombud
det äskar. Frågor kunna förekomnia af den beskaf-
fenhet, att flera önska sluten votering, fastän få torde
finnas, som vilja utsäga det. Då ändamölet med
omröstning är, att få veta de afgörandes verkliga
mening, och då denna säkrast utrönes genom sluten
votering, så bör hennes anställande icke försvåras,
utan lättas.
Enär 24 medgifver 2 mänaders uppskof med för-
fallen inbetalning, utan att aktier förverkas, sä borde
väl rösträttigheten beräknas endast efter de aktier,
för hvilka inbetalning blifvit behörigen erlagd. Detls
skulle eljest kunna hända, att ärendena, till allmän
hetens skada, afgjordes genom personer, hvilka re-lv
dan vore oförmögna Till sina förbindelsers fullgö-!3
rande. fi
66. Till kronans ombud i styrelsen,. synes, för
oväldighetens skuld, nägon, som icke är aktie-egare,;v
böra utses. in
i
s 68. Som direktionens ledamöter äro utsedda för!
3 är och disponent:direktören för 6; så skulle den vid a
158 32 och 33 redan anmärkta oformligheten kunna!s
inträffa att de sutte qvar i styrelsen, sedan decharge
blifvit dem vägrad.
I Det börväl förstås af sig sjelft, att direktörerna! h
icke ega att taga del i sädana omröstningar, som!n
angä . deras förvaltning, ansvar eller frikännelse der-!d
ORO rt RR RNE RE RR
Dt den vb Rn foten fer NE Hä TR RR ER KN RES
-— mt — VA FR VR — rr 11 TR JA f- DA NR a 0 DR RR
Fkn oh Mt pt UV et