SE un lt at nr ER tr Ra — BN Sr rr be REN NA len fråga som denna besvaras. Der finnes onekligen guld, ja mycket guld, likväl icke så mycket för den flitige och sparsamme, som fastmera egentligen blott för den at lyckan och slumpen gynnade. För rumlare, lättingar och odågor försvinner det dock fjäderlätt och oåterkalleligt, här såsom annorstädes, äfven om den blinda tillfälligheten skulle hopa skatter på dem. Jag har omnämnt, att jag sett Zulcklimper af 6000 dollars värde. Jag har efter andras uppgifter antecknat, att man tagit i ett claim (Roque river) 70 uns om dagen i 10 veckors tid, hvilket således uppgår till 83,300 rdr; att man funnit guldstycken a! 72 skålpund, det är öfver 80,000 rår bkos värde; att ett ungt fruntimmer legde 6 arbetare, dem hon betalte 144 rdr dagligen och ändå hade mellan 200—240 rdr i behåll dagligen; att man uppgräft 15,000 dollars på 5 veckor i ett ganska måttligt gifvande claim, som förut varit af andra bearbetadt; att man under en liten lös sten funnit guldstycken af 2200 dollars värde, m. fi. dylika exempel. Och likvisst är intet osäkrare än just detta guldsökande. Två personer t. ex., gom samtidigt kommit hit och uppe i minorna ville söka sin lycka, bearbetade hvar sitt claim, mellan hvilka befann sig en remsa oupptagen jord. Tvist uppstod om hvem denna tillhörde, och då de ej kommo öfverens, tillkallades en tredje opartisk person, som afjordremsan uppmätte lika många fot på hvardera sidan åt de tvistande samt behöll sjelf såsom ersättning för sitt besvär jordbiten i midten. Här upptog han inom åtta dagar 30,000 rdr, medan arbetena på båda sidor om honom snart måste öfvergifvas såsom alldeles utan innehåll. Ja, jag har hört personer, som länge uppehållit sig i Kalifornien och oaktadt allt släp ej förtjenat tillräckligt till sitt dagliga lifsuppehälle, utan fördjupat sig i skulder, och fastän ditkomna med kapitaler.. hemma aktade välmående män, läkare, domare, prester, handlande o. s. v., nödgats gå som daglönare för andra, arbetat tungt för att värja sig mot brist och nöd, och slutat med att i den guldfyllda jorden gräfva sig en graf, der de ändtligen fått hvila ut, okände och glömde af alla. Jag vill i detta hänseende till genomläsande rekommendera ett arbete: Sixteen months at the Gold diggings, dy B. Wood, som är ep dagbok, förd under en sejour vid guldminorna och som troget framlägger de hiskliga försakelser och motgångar, som i allmänhet här äro arbetarens lott. Sidan 65 säger författaren: 999 fall af tusende hafva att uppvisa endast fattigdom, uselhet och olycka.. Så som sakerna stodo 1850, uppgafs i officiella rapporter till Förenta Staternas kongress såsom resultatet af sommarararbetena i Kalifornien, då man gjort en sannolik beräkning af .minarnes antal och mängden af det uppgräfda guldet, att hvarje person skulle kunnat påräkna 2 dollars 16 cents om dagen. Men under min härvaro såg jag en uppgift om nuvarande förhållanden af följande lydelse: Af 100 personer, som gå till Kalifornien, blifva säkert 50 ruinerade totalt, 40 förtjena här ungefär lika mycket som hemma, 5 göra något bättre förtjenster och 4 ännu bättre, medan en blir förmögen och stundom rik.. Men förgäfves skulle man upprepa detta. Den efter hastig lycka i guldlandet fikne säger ändå: shvarföre skall icke jag blifva denne ende?, Afdrager man emellertid från dessa i allmänhet måttliga inkomster de utgifter, som det dagliga lifvet här förorsakar, så kan man lätt finna, huru mycket som qvarstår. Blotta verktygen kosta ofantligt, äfven nu, då allt blifvit billigare och lättare att anskaffa. En spade t. ex. kostar 24 rdr, en tom-long 204 rdr, en picka 20 rdr, och detta måste man skaffa sig genast i början af sin hitkomst, då kapitalerna äro små och nöden stor, En höna kostar 16 rdr och andra matvaror ungefärligen i proportion. Det är sannt, utgifterna kunna blifva mindre, om man är bushållsam. Man kan inackordera sig i ett boardinghousel för 9—10 dollars i veckan, och kläderna ärol i allmänhet icke dyrare än hemma; och föredrager man att ega eget hushåll, så komma l bagaren och slagtaren hvarje morgon utanför tältdörren och aflemna de nödiga lifsmedlen till ett jemförelsevis ringa pris. : Men en mängd bedragare i alla former söka insnärja nykomlingen med sitt nät. Ej nog att det i städerna hvimlar af skojare och industririddare i alla former och af alla professioner, hvilka likasom rofdjur gå omkring och söka, hvem de uppsluka må; äfven bland minarne äro de ganska allmänna. Värdshusvärdarne utsprida lysande d:kter om traktens rikhet att dermed draga dit kunder, som öfvergifva det de hafva, göra stora depenser vid flyttningarne och finna intet. Ett annat knep är att utbjuda claims för höga summor under föregifvande att de äro mycket rika, sedan man sjelf ditstrött de guldbitar man är mån om att visa andra, att man derur upptager. Minaren har för öfrigt intet, annat sällskap än lättfärdigheten, inga andra nöjen än de Bmutsigaste. Det är lätt att vara helgon i sakristian, att bland goda vara god och bland trefne tala om mättlighet och dygd. Men huru många ha ej tjutit med ulfvarne och indragne i lustarnes ringdansar låtit det lätt fångna guldet, som är så lätt och så halt, taga till flykten. Vi hafva -gudnås här landsmän -af god uppfostran och högvälborna anor — namnen göra ej något till saken — om hvilka jag hört, att de på en natt satt af med 3000— 4000 rdr, häånskrattat åt sina utsväfningar, tröstande sig med patt det finnes mera guld i jorden, och dagarne derpå arbetat och qvalts att ånyo förskaffa sig en inträdespenning till syndens och lastens blott för guld öppna tempel. Och dessutom, låt sjukdomar, som komma så lätt i ett ovant klimat, der strapaserna äro så förfärliga och sjelfva drickesvattnet osundt, blott för en kort tid infinna sig; Jåt misströstan och modstulenhet lägga sig på sinnet och nedtysta hvarje hoppets röst; betala den oftast okunnige läkaren, som nästan alltid från att, vara en simpel barberarepojke, ja till och med, såsom här på ett stort hospital, smedsgesäll eller någon annan slags charlatan, här upprader. sägnm.. hamra. ÄLL 1:P mr ob Seed oo ET AE tad 8 BR bår Br mo JA KA a ba