KALIFORNIEN) Skildradt i bref af N. J. ANDERSSON. Se Annehåll: Förfarande vid vaskningen — Cioting diggiog — Qvarzminorna — Guldets ymnigh et — Utsigterna till fångst för den en skilde — Lefnadskostnad — Bedrägerier — Ut: sväfniogar — Motgångar — Varning mot ut: vandring till Kalifornien — Räd till: de dit ankommande — Arbetslönens ombytlighet. Dock är det icke vid alla dry diggings zom man måste använda tom-long och nedlägga stora depenser för vattnet. Der jordmånen är temligen fri från lera och der gräfningarne äro belägna i närheten af floden, nyttjar man endast en s. k. cradle eller rocka, en 1, aln lång vagga, bestående af två tråglika afsatser i rektangulär form, ofvanpå hvarandra, med en mellanbalk af duk, den öfra liksom ji tom-longs nedre afsats med en botten af jernbleck, genomstungen af talrika små hål, och den undre afdelad i tvenne rum samt hvilande på tvenne transversala vaggmedar, som röra sig i tvenne för dem urholkade slåar, så att den med lätthet sättes i en sqvalpande rörelse. Som nästan aldrig en minare bearbetar en digging ensam, utan minst tvenne äro förenade, så uppbär den ene dirt från hålet i pytsar ner till floden, medan den andre är sittande der vid cradlen; dirten slås i det öfre tråget, vaskaren fattar med venstra handen i ett på kanten uppstående handtag, och vaggar machinen fram och tillbaka, medan han i den högra håller en skopa, hvarmed ur floden öses vatten i vaggan, så att dirten ständigt öfverspolas, sanden nedfaller i den undra afsatser och guldet qvarstannar på väfmellanbottnen, medan stenarne qvarblifva ofvan hålplåten samt utkastas genom att aflyfta och urstjelpa den söfre l5ga afsatsen. Slutligen urvaskas den nedfallna dirten i pan, enligt förut nämnde metod, och guldet renas orasider från der medföljande svarta jernsanden. Cioting-digging skiljer sig i intet annat från den nyss beskrifna än deruti, att man här gräfver sig horisontelt in i sandbackarne och lösbryter den guldbaltiga dirten. Sitt namn hafva dessa-gräfningar fått efter ett djurslag, cioter (cajoter), som bruka på detta sätt gräfva gångar i marken och djupa hålor att gömma sig uti. Dessa stundom djupa gräfningar äro ofta farliga genom de i dem ganska vanliga jordrasen, hvarigenom menniskolif ej sällan omkomma; man använder derföre numera i dem den kostsamma försigtigheten att underbygga taket med pallar, gom förhindra ras. De äro oftast mycket gifvande, men -särdeles mödosamma att bearbeta och i allmänhet ej ännu så använda som de tvenne förut nämnda slagen. Qvarzminorna slutligen anses i allmänhet för de bästa, emedan då de äro någorlunda gifvande, d. v. 8. då de innehålla 2—5 cents guld pr skålpundet sten, så göra de det möjligt att en längre tid vara bosatt på ett och samma ställe och njuta bebaget af ett mera ordnadt lif. Qvarzen och guldet äro tvifvelsutan liktidiga, och det sednare finnes nästan alltid i förening med det förra, ehuru vanli-. gen alltför otiljräckligt af fast klyft att kunna bearbetas. Det är izynnerhet i Södra Kalifornien de fitnas ymnigare, och man här der allt mer och mer börjat använda komplicerade krossningsmachiner att dermed sönrderböoka varzen, Ehuru en sådan machin här kostar 13—15,000 piaster (söger 60,000 rår), så mg ) Se A. B. N:o 62, 65, 66, 68 och 71—74,