Förfalla litt skall ock, tror jag, anmärkningen,
Då man med rim och med. reson bemöter-den.
Provinskontorets transumt pästär nemligen,
Att jag är ärtonhundra fyrtionio
I arfvodes belopp tvåhundra banko fätt,
Som general (artilleri?) - tabsofticer;
Men om i ärets räkenskap man efterser,
Erfordras blott att räkna på de tio,
För att få klart, att ingen fyrk töll på min lott.
Bevillning härutaf till kronan lär alltså
Ej kammarrätten ens ålägga att utgå.
I följd härat jag vördsamt fär till svar förklara,
Att jag i ödmjukhet anmärkningen bestrider
Och ber den höga rätten nu och alla tider,
Mot revisorers på procenten lystna skara,
Den fattige löntagaren gunstigast försvara.
Stockholm den 23 Mars 1852.
4. G, Gyldenstolpe,
kapten vid kongl. Svea artilleriregemente.