xannedom om ala de dokumenter som sta 1 samband med den så mycket omtalade för-Ivigningsaffären. Detta var naturligtvis ett mot -Jregeringen fiendtligt förslag, och man väntade Jjust en skarp strid derom i senaten, då miInisteren, hvilken, såsom vi nyss nämnde, ej var säker på kammarens majoritet, helt oförmodadt instämde i hr Pena Aguayos förslag. Senaten skred derpå omedelbart till utnämnandet af den ifrågavarande kommissionen, och det visade sig nu att ministerens farhågor varit ganska grundade, ty af kommissionens sju medlemmar voro endast tre ministeriella, och af de öfriga fyra tillhörde tre bestämdtl oppositionen och den fjerde, som eljest är af obestämd politisk färg, troddes i denna fråga Ikomma att rösta mot regeringen. Mycken I söndring har rådt inom kommissionen, men den säges nu slutligen ha blifvit enig om en lutväg, som emellertid hvarken torde tillfredsställa regeringen eller marskalken. Den skulle nemligen föreslå senaten att besluta det marIskalken må intaga sitt säte i senaten, om relgeringen icke sätter sig deremot,. Om kommissionen verkligen kommer till detia resultat Itroddes senaten komma att gilla förslaget. De Inyutnämnda senatorerna, som skulle betrygga regeringens öfvervigt i senaten, hade ej ännu intagit sina platser. . I Med anledning af några den 9 dennes framställda interpellationer beträffande tryckfriheten, har inrikes-ministern Llorente förklarat sig skola innan kort framlägga ett förslag i ämnet. Beträffande märskalk Narvaez, så påminna j sig våra läsare att man redan för flera veckor! sedan omförmäldt det han anländt till Paris,: stadd på resa till Wien för att fullgöra rege-! ringens befallning. Nu säges denna uppgift vara ogrundad, och en korrespondent till Ind. Belge försäkrar att marskalken ännu alltjemt uppehäller sig i Mont de Marsan, afvaktande 5 resultatet af de besvär han till senaten inI gifvit. K 4 ITALIEN. f En teiegrafdepesch från Florens har följande v lydelse : u Florens den 17 Mars. Makarne Madiai ha 8 wi går blifvit inskeppade till Marseille.n 1 Det torde förtjena anmärkas såsom bevis på a den utomordentliga snabbhet hvarmed underl rättelser för närvarande fortskaffas på kontir nenten, att denna depesch af den 17 dennes 1 förekommer i Hamburgerblad af den 18. i Men om den Toscanska regeringen härigenom befriat sig från de mångfaldiga teklamaO tioner och klagomål, som hon frän de prote8 stantiska länderna fått mottaga, så synes hon e deremot just i dessa dagar ha skaffat sig en 2 annan anledning till tvist med England. Tos8 canska polisen har nemligen förvisat ur lan8 det en i tjenst varande och i garnison på Joniska öarne stationerad engelsk officer vid C namn Georges Crawford, broder till en parf lamentsledamot af samma namhn. Straxt efter sin ankomst till Florens mottog han af polisen befallning att genast lemna Toscana. Han begärde få veta anledningen till denna undantagsåtgärd, förklarade sig icke ämna afresa, och vädjade till engelska sändebudet, ! som blandade sig i saken tör att söka fåför2 visningsordern återkallad och erhålla uppgift om anledningen till densamma, Utrikes mi7 nistern svarade honom att toscanska regerin! gen från sin konsul på Korfu mottagit den tt underrättelse, att br Crawford begifvit sig till Florens för att der anstifta oroligheter. Hr Crawford bedyrade detta vara ett nedrigt för. tal, men hvarken hans invändningar eller engelska sändebudets bemedling lyckades för9! skaffa honom något uppskof med befallnin? gens verkställande, i Vid flera föregående tillfällen ha vi reprolucerat uppgifter att Sardinska regeringen rändt sig till den Österrikiska med reklamaioner i afseende på seqvestreringen af de lomvardiska flyktingarnes egendom, i hvad denna är tgärd rörer sådana lombarder som vunnitnake uralisation i Piemont och följaktligen äro pienontesiska undersåter. En tidning, Operaio,, hö örmäler att i den händelse dessa reklamatio8k rer skulle lemnas utan afseende, har piemonesiska regeringen för afsigt att utöfva represte salier med: all den stränghet folkrätten medrifver. Fierestädes i Piemont finnes nemligen st nycken egendom som tillhör Österrikiska une! lereåter, bland hvilka flera högt uppsatta personer. Detta rykte saknar dock ännu all ef ni iciel bekräftelse. er Men medan pimontetiska regeringen i denna råga säges iakttsga mycken fasthet mot ÖsterM ike, så häller hon ä andra sidan ett vak8! amt öga på det revolutionära partiet, och har d: å i Turin som i Genua låtit verkställa nya rresteringar af emigranter, angifne att miss8 ruka den gästfrihet de åtnjta till smidande 4 f komploiter mot utländska regeringar. 81 I Turin gick ett rykte att österrikiska reär seringen skall hålla den piemontesiska räking för detta uppförande, och att man hade 35 nledning hoppas se upphäfd den på dei Pienont naturaliserade Lombardernas egendom 87 agda seqvester. : ; Turinertidningen Opinione berättar ryktesig att Radetzsky skall ha efterskänkt hälften lig f den straffkontribution han pålagt Milano rer sed anledning af den sednaste uppresningen. Konungen af Sardinien har undertecknat de ekretet om ett med Rothschild afslutadt 3 9, an in. på 2 millioner i räntor å 70 94. — Deyt! uteradekammaren har antagit ett förslag om sk Nskatt på vagnar. Oc Vid ett den 7 dennes i Rom hållet hemligt 9C onsistorium, hafva 7 nya kardinaler blifvit 2 tnämnde, hvarigenom kardinalkollegiet nu är V2 illbesatt, d. v. s. räknar det bestämda anK2 det af 70 medlemmar. jocl SCHWEIZ. Pa Enligt officiella underrättelser från Tessin stil raga allt större truppmassor äfven från af-! igsnare delar af Lombardiet mot den schwei: iska och sardinska gränsen, Förbundsrådet dö! öll derföre den 9 en allvarlig rådplägniug om nio e mått och steg som borde tagas, Man hv: änner ännu icke de beslut som blifvit fat. ba 2