ska posterna ha i dessa dagar blifvit nybe-
satta, och då under närvarande förvecklingar
i Europa uppmärksamheten är mer än vanligt
riktad på de diplomatiska förhållandena, så
torde det intressera våra läsare att erfara det
Frankrike kommer att i Berlin representeras
af hr Moustier, då det förutvarande sändebu-
det derstädes hr de Varennes äfven blifvit ut-
nämnd till senator; — till sändebud i Wien
är utnämnd hr Bourgueney, som dock icke
tros komma att afgå till sin post förrän i April
månad; — till Constantinopel skulle i dessa
dagar atgå den till sändebud derstädes ut-
nämnde hr Lacour, hvilken efterträder den i
de orientaliska angelägenheterna på sednare
tiden så ofta omtalade hr de Lavalette, som
redan återvändt till Frankrike.
Man talar alltjemnt om påfvens ankomst
till kröningen och de koncessioner som fran-
ska regeringen nödgas göra Rom för att få
denna sin önskan uppfylld. Några gå ända
derhän att påstå det Napoleon skulle sam-
tycka att förklara den religiösa ceremonien
nödvändig för det civila äktenskapets giltig-
het, och anbefalla det vigseln föregår civil-
aktens undertecknande. De flesta draga dock
detta rykte i tvifvelsmål.
Ett kejserligt dekret bestämmer till den 1
Maj 1855 öppnandet af en verldsexposition,
vid hvilken skall mottagas alla nationers pro-
dukter. Expositionen skall räcka i fem må-
nader.
Ryktesvis omtalas vara i fråga att tillsätta
86 bokhandelsinspektörer (1 för hvart depar-
tement) hvilka skola ha att vaka öfver kol-
portering och andra i sammanhang med sprid-
ningen af pressens alster stående ämnen.
Legitimisterna ha åter fått fyra å fem styc-
ken Chambordska bref att sysselsätta sig med.
De äro adresserade till olika personer samt
mycket energiskan.
Tvisten mellan presterskapet i anledning af
tidningen ,Univers, fortfar att sysselsätta upp-
märksarmheten. Bladet har fått ett bref från
sin i Rom vistande utgifvare, hr Veuillot,
som tror sig ha godt hopp att se saken af-
gjord till sin fördel, och framför allt hoppas
ett snart upphäfvande af erkebiskopens i Pa-
ris förbud för presterna i dess stift att läsa
sUnivers,. Från andra håll påstås dock att
frågan sätter det romerska hofvet i ej ringa
förlägenhet, då det ogerna vill bestämdt ut-
tala sig för eller emot någondera. sidan.
Stort uppseende har väckts i Paris af några
tilldragelser vid m:me Raspails hkbegängelse.
Man har svårt att få någon fullkomlig reda
på huru med saken :sig rätteligen förhåller,
och man kan sluta till uppgifternas stridighet,
då man erfar att antalet af de vid tillfället
närvarande varierar i olika berättelser. från
50,00 till 5å 6000 Siecle uppger 20,000,
och det är ej troligt att en parisertidning
skulle våga i en sådan sak tillåta sig någrel:
öfverdrifter. Hufvudsumman synes emedler-
tid vara att den bekante socialistchefens makas .
begrafning tjenat det republikanska partiet till
förevändning att visa sig ännu ega ett lif och
en styrka, som ej torde ha fallit vederbörande
alltför bebaglig. Emedlertid synes intet spår
till någon oordning ha förefallit och demon-
strationen egentligen bestått i en så. stor
menniskomassas församlande.
Monitören meddelar åter namnen på 38 per-
soner, som fått sina för. politiska förseelser
ådömde straff efterskänkta.
Ett rykte påstod att man bland grefve Ca-
meratas papper funnit en korrespondens med
Mazzini.
BELGIEN.
Kammaren antog den 16 Mars utan diskus-
sion dotationen åt kronprinsen. En enda le-
damot motsatte sig förslaget. nl
Senaten har utan diskussion antagit lagför-
slaget om en extra bevillning af5 mill. francs
för krigsdepartementet.
ENGLAND.
I parlamentet har under de nio dagar, för
hvilka vi erhållit tidningar, nästan icke före-
fallit någonting som förtjenar antecknas, om
man undantager att ministeren lidit ett obe-
tydligt nederlag, i det lord Grosvenors bill
om upphäfvande af patentafgift för advokater
och prokuratorer, trots skattkammarkanslerns
motsägelse, antogs till läsning med 219 röster
mot 167, men hvilken dock sedermera blifvit
återtagen, och att den af Russell till under-
huset inlemnade billen om judarnes emanci-
pation, genom parlamentsedens efterskänkande
och några andra medgifter, fick andra läsnin-
gen med en majoritet af 51 röster. Diskus-
sionen erbjöd i det hela icke mycket intresse.
De gamla utslitna argumenterna att parlamen-
tet skulle bli okristligt genom judars intagande
upprepades och vederlades. Lord Rusgell för-
klarade sjelf att ban icke haft någon annan
föranledning till billens inlemnande än delta-
gendet för dem som lida under orättvisa in-
skränkningar. Det är ej fråga om att bort-
taga en skranka som varit bestämd att ute-
stänga judarne, utan blott en mot katolikerna
uppställd, gzom har den egenskapen att på
samma gång tillfölligtvis utesluta judarne. Det
är nu allmänt erkändt att det ej fipnes någo!
skäl för judarnes uteslutande, här vore såle-
deg blott fråga om det religiösa motivet, och
att disputera deröfver vore ej längre förenligt
med tidsandan. Då man utesluter någon från
åtnjutandet af medborgerliga rättigheter. der-
för att han tillhör en annan religionsbekän-
nelse, gå är detta alldeles detsamma som om
man på samma grund dömde honom till bör
ter eler fängelse; efter en sådan grundsats
gkulle hvarje religionsförföljelse kunna försva-
ra.
I underbusets session den 14 föreslog lord
Russell att huset genast skulle sätta sig som
general kommittå för att rådslå öfver de sör-
skilda punkterna i billen, och nämnde att ban
ännu före påsk skulle begära billens tredje
läsning. Som det är vid andra läsningen som
den egentliga d ussionen plägar förekomma
kan man anse ifrågavarande bill af underhu:
82! antagen.
vad som för öfrigt mest sysselsatt under- i:
huset har varit diskreciaren om. besticknin-
a ng jer Tj ng I RNE
ÖA I AN ÅG MM - vv
(0 MM ss mm - Im