älskade hvarandra, förstodo ej den falska grann-
lagenhet, under hvilken högmedet döljer sig.
Ifrån första ögonblicket hade båda två ansett
sig söm lika rättmätiga egare till det oväntade
arfvet efter klädmäklaren, och då de delade
det med hvarandra, trodde sig ingendera vara
välgörare eller förbunden. - Knappast voro de
korna till Paris förr än de skyndade att upp-
söka notarien. Denne undersökte Poincys pap-
er och öfvertygades om hans rättigheter. Han
Baa dem återkomma :om fjorton dagar, så
skulle de få redogörelse för klädmäklarens
qvarlåtenskap, som nu höll på att afslutas.
Paul och Josef begagnade denna tid föratt
besöka stadens palatser, musger och teatrar.
Båda två öfvergingo från den ena förtjus-
ningen till den andra. Paris är lik Skottlands
molnhöljda himmel; i första ögonkastet ser
man blott för sig en oredig massa, men dröjer
man länge vid dess åskådande, ser man bland
dessa orediga massor teckna sig tusen Oovän-
tade underverk.
De båda vännerna kunde efter; behag råda
öfver sin tid; utan ledsagare begåfvo- de sig
in på smutsiga gator och G lande korsgränder:
deras vandringar blefvo således för dem rik-
tiga upptäcktsresor. Hvarje dag upptäckte de
nägot underverk som de ej varseblfvit före-
gående dag.
fe Man måste här söka monumenter, såsom
vi sökte nötter hemma i Bretagne, sade Paul;
de bästa sitta längst i skuggan: ;
Slutligen hade de utsatta fjorton dagarne
gått till ända. Joseph, tillsammans med Riaut,
begaf sig till mästar Bivelj och denne fram-
lade för dem bouppteckningen.
När alla räkenskaperna voro uppgjorda, åter
stod det för Poincy tjugutusen cus att pla
cera; och dessutom lågo tiotusen francs ned:
lagda uti ett industrielt-företag. Joseph ansåg
derrreduare som alldeles förlorade penningar
SA TOM s