bamnbusar i egentlig mening, om man. der-
med förstår att de trasiga och smutsiga stå
och hänga vid hamnärne, och derföre förklaras
också uttrycket på ett annat ställe ganska riktigt
med att få drifva omkring i vanarter, lättja
och lasters. Det är således detta som skall
beitras hos hvilken klass det må förekomma.
Mångfaldiga föräldrar i bättre vilkor tillåta
sina barn att uppväxa i vanarter, lättja och
laster,, och föregå dem tyvärr ofta med eget
exempel. Dessa böra således straffas; är det
icke så?
Hittills har man antagit ;att det moralisks
straffet att ega olydiga, lästfulla och vanartade
barn bordt vara tillräckligt afskräckande, men
Svenska Tidningen, som vill anses represen-
tera den högsta moraliska digniteten inom pres-
sen, vill dertill hafva ett borgerligt. Men huru
skall sjelfva sakförningen tillgå? Svenska Tid-
vingen tyckes ej vilja fullt erkänna tillstän-
digheten af polisfiskalisering inom familjen.
när den säger att barnens vanvård har van-
ligen sådana följder, att den skönjes utan
att man behöfver spionera inom familjen; den
röjer sig tillräckligt på gator och i hamnar
och inför polisdomstolens skrank.. När så-
ledes ett barn eller en yngling begått ett brott,
för hvilket han blir straffad, då är det följakt-
ligen, enligt Svenska Tidningen, tid att straffa
föräldrarne för det de ej uppfostrat honom
bättre. En sådan retroaktiv bestraffning finge
icke så litet syskontycke med det kinesiska
adelskapet, hvilket som bekant är utsträckes
till den adlades förfäder.
Men det finare hamnbuseriet, det som går
i glacehandskar, som icke visar sig i ham-
narne och på gatorna, måhända icke en gång
vid domstolarnes skrank, men som icke der-
före är mindre omoraliskt och förstörande.
Skall det ej näpsas i derag personer, som ge-
uom sin efterlätenhet uppmuntrat dess till-
växt? Skall den fattiga modren med de
många barnen kastas i fängelse för det äldsta
sonen ses på gatorna, men den rika magnaten
blifva ostraffad, som tillåter sin enda son att
söla sig i lättja och laster?
Vi afvakta Svenska Tidningens benägna
upplysning huru med sådana brottsliga föräl-
drar skall förfaras. Sjelfva straffsättet gö:
mindre svårighet, och här föreställa vi oss att
den berömda Zhusarresten skulle blitva af myc-
ken användbarhet. Men konsten är att få
reda på de försumlige, och vi kunna aldrig
tro att Svenska Tidningen skulle finna det
rättvist att bestraffa nöden, som ej kan dölja
sig, men öfverse med lasten, som gömmer sig
i de rikes palatser? Vi se åtminstone inger
annan utväg än att då upptaga den romerska
censorsinrättningen. Dessa herrar skulle, så-
som bekant är, ha reda på hvad hvar och en
egde, på antalet af hans barn, granska hans
seder och huru han skötte sin förmögenhet,
och om han misshushållade kunde de nedflytta
honom ur sin klass. Svenska Tidningen har
redan börjat utöfva den sednare delen af cen-
sorsbefattningen i afseende på förre egaren aj
Mälsåker, hvilken tillrättavisades för det han
vågat såsom adelsman försälja en del af sin
fasta egendom. Således är ju redan en god
början gjord med dessa censorsbefattningars in-
förande i vårt samhällsskick. Att få passande
subjekter till sådana sedevaktare bör väl ej
vara svårt i ett land med så utvecklad mili-
tärisk disciplin, att ingen bro bygges utan
tillsyn af en uniformsmössa. Inrättningen vore
förträfflig i så fall att den kunde föranleds
uppfinningen af en ny och praktfull uniform.
Trekantig hatt af en genomträngande skärpa.
symbolen af den skarpa Argusblickeny som
skulle vaka öfver samhällets moraliska väl.
på kragen, som borde vara hög och stolt, er
guldbroderad karbas, omgifven af en girland
af björkris, och i knappar och. epåletter bok-
stäfverna F. T. (föräldratuktan) i guld! En
sådan utstyrsel vore ju en god ersättning fö)
den tillämnade nya landtmäteriuniformen.
Embetets införande i Sverige vore äfven :
ett annat afseende ej oäfvet, emedan de
kunde blifva ett nytt och välkommet sätt at
pensionera uttjenta militärer. Vi erinra 0ss
hvad Livius berättar om de romerska patri
ciernas belåtenhet öfver censorernas inrättning
emedan derigenom öppnades för dem ytterli
gate inflytelserika embeten i staten. Hvarför
skulle en dylik värdighet hos oss, understöd
laf anständiga löneanslag, ej med välvilja mot
tagas af våra byråkratiska patricier?
— Kronprinsen och Kronprinsessan sam
Hertigarne af Östergöthland och Dalarne be
gingo skärtorsdagen -H. H; Nattvard i slotts
kyrkan efter föregånget skriftermål af öfver
hbofpred. Nordenson.
) — I går bevistade D. K. H. högmessoguds
tjensten i Siottskapellet.
— Följande flottans officerare hafva, enl
IK. V:A. T., från den 1 Febr. erhållit tjenst
ledighet till förande af ångfartyg: premier
löjtnanterne Zethelius och Gjerling samt se
kundlöjtn. Uiner 9 månaders, premier-löjtnan
terne Leuhusen och Sabelfelt Il månaders. —
Kaptenlöjtn. Törnsten är förordnad till che
för 1:sta Norrlands andra båtsmanskompani.
— K. M:t bar d. 15 dennes, enligt P. T.
förordnat med. doktor O: N. Gammelin att tills vi
dare bestrida provineialläkaretjensten på Oroust oci
Tjörn inom Bohus län. i
Samma dag har K. M:t på ansökning beviljat ak
tuarien i riksarchivet, förste expeditionssekreterarei
N. W. Forsslund, afsked från nämnde aktuariebefatt
ning, med pension på allmänna indragningsstaten.
I —K. M:t har den 15 sistl. Febr., enlig
IP, T., lemnat karantänskommissionen i Malmö till
ständ att, till ivrättande af en karantänsanstalt, di
I bebofvet sädant päkallar, få disponera en på ön Gräåe