bamnbusar i egentlig mening, om man. dermed förstår att de trasiga och smutsiga stå och hänga vid hamnärne, och derföre förklaras också uttrycket på ett annat ställe ganska riktigt med att få drifva omkring i vanarter, lättja och lasters. Det är således detta som skall beitras hos hvilken klass det må förekomma. Mångfaldiga föräldrar i bättre vilkor tillåta sina barn att uppväxa i vanarter, lättja och laster,, och föregå dem tyvärr ofta med eget exempel. Dessa böra således straffas; är det icke så? Hittills har man antagit ;att det moralisks straffet att ega olydiga, lästfulla och vanartade barn bordt vara tillräckligt afskräckande, men Svenska Tidningen, som vill anses representera den högsta moraliska digniteten inom pressen, vill dertill hafva ett borgerligt. Men huru skall sjelfva sakförningen tillgå? Svenska Tidvingen tyckes ej vilja fullt erkänna tillständigheten af polisfiskalisering inom familjen. när den säger att barnens vanvård har vanligen sådana följder, att den skönjes utan att man behöfver spionera inom familjen; den röjer sig tillräckligt på gator och i hamnar och inför polisdomstolens skrank.. När således ett barn eller en yngling begått ett brott, för hvilket han blir straffad, då är det följaktligen, enligt Svenska Tidningen, tid att straffa föräldrarne för det de ej uppfostrat honom bättre. En sådan retroaktiv bestraffning finge icke så litet syskontycke med det kinesiska adelskapet, hvilket som bekant är utsträckes till den adlades förfäder. Men det finare hamnbuseriet, det som går i glacehandskar, som icke visar sig i hamnarne och på gatorna, måhända icke en gång vid domstolarnes skrank, men som icke derföre är mindre omoraliskt och förstörande. Skall det ej näpsas i derag personer, som geuom sin efterlätenhet uppmuntrat dess tillväxt? Skall den fattiga modren med de många barnen kastas i fängelse för det äldsta sonen ses på gatorna, men den rika magnaten blifva ostraffad, som tillåter sin enda son att söla sig i lättja och laster? Vi afvakta Svenska Tidningens benägna upplysning huru med sådana brottsliga föräldrar skall förfaras. Sjelfva straffsättet gö: mindre svårighet, och här föreställa vi oss att den berömda Zhusarresten skulle blitva af mycken användbarhet. Men konsten är att få reda på de försumlige, och vi kunna aldrig tro att Svenska Tidningen skulle finna det rättvist att bestraffa nöden, som ej kan dölja sig, men öfverse med lasten, som gömmer sig i de rikes palatser? Vi se åtminstone inger annan utväg än att då upptaga den romerska censorsinrättningen. Dessa herrar skulle, såsom bekant är, ha reda på hvad hvar och en egde, på antalet af hans barn, granska hans seder och huru han skötte sin förmögenhet, och om han misshushållade kunde de nedflytta honom ur sin klass. Svenska Tidningen har redan börjat utöfva den sednare delen af censorsbefattningen i afseende på förre egaren aj Mälsåker, hvilken tillrättavisades för det han vågat såsom adelsman försälja en del af sin fasta egendom. Således är ju redan en god början gjord med dessa censorsbefattningars införande i vårt samhällsskick. Att få passande subjekter till sådana sedevaktare bör väl ej vara svårt i ett land med så utvecklad militärisk disciplin, att ingen bro bygges utan tillsyn af en uniformsmössa. Inrättningen vore förträfflig i så fall att den kunde föranleds uppfinningen af en ny och praktfull uniform. Trekantig hatt af en genomträngande skärpa. symbolen af den skarpa Argusblickeny som skulle vaka öfver samhällets moraliska väl. på kragen, som borde vara hög och stolt, er guldbroderad karbas, omgifven af en girland af björkris, och i knappar och. epåletter bokstäfverna F. T. (föräldratuktan) i guld! En sådan utstyrsel vore ju en god ersättning fö) den tillämnade nya landtmäteriuniformen. Embetets införande i Sverige vore äfven : ett annat afseende ej oäfvet, emedan de kunde blifva ett nytt och välkommet sätt at pensionera uttjenta militärer. Vi erinra 0ss hvad Livius berättar om de romerska patri ciernas belåtenhet öfver censorernas inrättning emedan derigenom öppnades för dem ytterli gate inflytelserika embeten i staten. Hvarför skulle en dylik värdighet hos oss, understöd laf anständiga löneanslag, ej med välvilja mot tagas af våra byråkratiska patricier? — Kronprinsen och Kronprinsessan sam Hertigarne af Östergöthland och Dalarne be gingo skärtorsdagen -H. H; Nattvard i slotts kyrkan efter föregånget skriftermål af öfver hbofpred. Nordenson. ) — I går bevistade D. K. H. högmessoguds tjensten i Siottskapellet. — Följande flottans officerare hafva, enl IK. V:A. T., från den 1 Febr. erhållit tjenst ledighet till förande af ångfartyg: premier löjtnanterne Zethelius och Gjerling samt se kundlöjtn. Uiner 9 månaders, premier-löjtnan terne Leuhusen och Sabelfelt Il månaders. — Kaptenlöjtn. Törnsten är förordnad till che för 1:sta Norrlands andra båtsmanskompani. — K. M:t bar d. 15 dennes, enligt P. T. förordnat med. doktor O: N. Gammelin att tills vi dare bestrida provineialläkaretjensten på Oroust oci Tjörn inom Bohus län. i Samma dag har K. M:t på ansökning beviljat ak tuarien i riksarchivet, förste expeditionssekreterarei N. W. Forsslund, afsked från nämnde aktuariebefatt ning, med pension på allmänna indragningsstaten. I —K. M:t har den 15 sistl. Febr., enlig IP, T., lemnat karantänskommissionen i Malmö till ständ att, till ivrättande af en karantänsanstalt, di I bebofvet sädant päkallar, få disponera en på ön Gräåe