Då Svenska Tidningen i sammanhang med förestående och till stöd för sitt ej vidare utvecklade förslag om sträng tillsyn å föräldrar och deras tuktande genom böter för barnens vanvårdande åberopat 1842 års folkundervisningsstadga, enligt hvilken, om föräldrar tredskas att icke låta undervisa sina barn, barnen kunna från dem skiljas samt kostnaden för barnens underhåll jemte skolafgifterna hos föräldrarne eller målsmännen i laga ordning utmätas, vilja vi blott erinra att berörde ingrepp i familjerätten åtminstone icke synas föranleda till någon kriminalundersökning såsom Svenska Tidningens bötesförslag. Dessa ingrepp äro för öfrigt af den beskaffenhet, att de snarare böra betraktas såsom undantag från det normala rättstilståndet i ett fritt samhälle än såsom mönster för dess vidare utbildande och anordnande i en riktning, der ett konstladt polisförtryck slutligen skulle komma att helt och hållet förstöra den enskilda friheten samt förderfva alla de ädla krafter som de af sjelfva naturen inrättade sambhällstörbindelserna, såsom t. ex. familjen, erbjuda civilisationen. Men det är dessa krafter som föraktas af socialisterna, såväl af dem som hylla den röda republiken som af dem hvilka knäböja inför den röda monarkien. — A — Uti nyssnämnde nummer meddelar Sv. Tidningen äfven en insänd uppsats om Aftonbladets artiklar i bankfrågan, hvilka uppgifvas hafva samt och synnerligen tillkommit blott af partiskhet för den nya banken. Såsom profbit på den vackra halten af denna uppsats meddela vi slutet, så lydande: Det har varit ett behof för insändaren att på detta sätt förklara A. B. sin tacksamhet för dess mödosamma och oegennyttiga ansträngningar för framgängen af en sak (den nya banken), som ligger så mäpga fosterlandsvänner om hjertat. Men derjemte våga vi hemställa, om — sedan A. B. funnit för ändamälet lämpligt att offentliggöra kringlöpande rykten, anekdoter frän börsen och andra enskilda ptilldragelser, som man för oss uppgifvits — om, säga vi, icke ÅA. B. äfven skulle finna tjenligt, och derjemte mycket pikant, att omnämna det rykte, som man för oss uppgifvit,, innan bankförslaget ännu hade blifvit synligt, och som temligen allmänt dä upprepades, nemligen att en af A. B:s medarbeptare redan var utsedd till den nya bankens ombudssman. Detta rykte, är väl påtagligen falskt; men en stor tidning med blandad publik, som brukar offentliggöra icke blott fakta, utan äfven rykten, skulle säkerligen icke specielt ogillas, om den, för sina läsare, framlade det pikanta meddelande insändaren föreslagit (som A, B. i sitt sednaste nummer uttrycker sig) till allmänhetens förlustelse.. Liberal och blifvande vaktmästare i den nya banken. Höraf skall naturligtvis följa, att Aftonbladet, som dock icke förordat den föreslagna handelsaktiebanken utan med uttryckligt förbehåll att en mängd högst väsentliga fel i bankens reglemente blifva rättade, tagit parti för banken, emedan en af våra medarbetare skulle der blifva anställd såsom ombudsman. Beskyllningen utgör ett värdigt motstycke till de många andra som i en del tidningar, hvilka äro kända för att lyssna till klingande skäl, flitigt framdragas i sammanhang medl! bankfrågan, och den lemnar ett godt bidrag! till kännedomen af de ädla bemödanden, som ; så nitiskt användas i denna sak. Vi anse oss emellertid böra förklara, att! beskyllningen är lika falsk som den är ge-! men. Ingen af Aftonbladets medarbetare har till någon af bankens stiftare eller tillämnade styrelseledamöter gjort ringaste framställning om anställning vid banken, och ej heller har någon af dessa derom gjort något erbjudande till någon af Aftonbladets medarbetare. Hyarifrån den blifvande vaktmästaren hemtat sitt rykte är svårt att förstå, så vida det icke skulle vara en af anti-banksällskapets nödlögner. Det förvånar oss icke att Svenska Tidningen villigt uppdukat beskyllningen, ty de flesta skandaler, som vissa andra tidningar nnehålla om våra medarbetare och öfverhufvud hela det liberala partiet, leta sig ändock slutligen fram till Svenska Tidningens spalter. Man erinrar sig denna tidnings försök att stämpla Aftonbladets åsigter i jernvägs-, bränvinsoch flera andra frågor såsom dikterade f den lumpnaste egennytta. Väl hafva dessa örsök på skandalens område icke krönts med någon stögöng, men det hindrar icke Svenka Tidningen att ånyo beträda detta område. Jet finnes vissa odödliga uttryck som aldrig slömmas, och Svenska Tidningen borde på in sköld inrista det bekanta uttrycket: förala, förtala, det blir alltid något som klibbar vid. Det är icke för vår skull: som vi ånyo nedåta oss till försvar emot Svenska Tidningens infall mot våra personer; det sker för sakens kull. Det är härstädes tillräckligt bekant, att det 1ya bankbolaget redan vid uppsättandet af itt bankreglemente vändt sig om biträde till n här bosatt juridisk tjensteman, som vi ej iafva den lyckan att räkna till våra medarbeare, men som framför andra torde, derest ;anken kommer till stånd, kunna aspirera ifråsavarande plats. Beträffande de kringlöpande rykten, i afeende på banken, hvilka Aftonbladet skall iafva meddelat, så hafva vi ej omnämnt anat än notoriskt kända fakta, såsom konsul Irfwedssons yttrande på börsen till stadsnäklaren Holm, denne sednares erbjudande f vexlar åt bankofullmäktige samt den tillänkta motpetitionen. Dessa fakta hafva också itgjort så märkeliga omständigheter vid bankrågan, att de kunde med allt skäl omtalas, ntiogen man var för eller emot den nya janken. Svenska Jernhandteringen. Från författaren till en i Aftonbladet för d. i. TT . fen lea a RV AN a a NE