BLANDADE ÄMNEN. Herr Le Roi, bibliotekarie i Versailles, har i Journal de Vinstruction publiquer utgifvit Madame Pompadours Räkenskapsbok, hvilken omfattar hela hennes regeringstid, säsom hon sjelf kallade den tid, hvarunder bon var Ludvig XV:s favorit, eller från 1745 till 1764. Boken begynner med den 9 Sept. 1745 och slutar med den 15 April 1764, då hon dog. Man finner deraf att hon kostat Frankrike 36 millioner 327,268 livres 16 sous 5 deniers. Til sina dagliga utgifter erhöll hon under de 19 ären I mill. 767,674 livres och utgaf 1,977,206 livres. Utom de summor som hon fick till skänks erhöll hon viss mänadspenning till sina dagliga utgifter. Dessa mänadspennivgar stego det första året till2400 1., under ären 1746—1749 stego de ofta till 30,000 1.; men under de följande ären, :då konungens passion något svalnat, sjönko de till 4000 1. Under de första ären erböll hon likaledes nyärsgäfvor, hvilka sedan drogos in. Så fick hon 1747 redan 50,000 1., men 1749 blott 24,000, och frän den tiden omnämnes icke denna inkomst. Eftersom hennes inkomster sålunda betydligt minskades, men hennes utgifter fortfarande voro betydliga, försökte bon att genom spel och försäljning af sina juveler tillvägabringa jemnvigt i sina räkeoskaper. År 1760 sälde hon ett perlarmband för 12,960 livres, är 1761 juveler för 9,600 1. 1762 vann hon på spel och genom försäljning af ju geler 20,489 livres. Hon utgaf alltid hvad hon fick in och sparade ingenting. Under sin sista sjukdom mäste hon låna 70,000 Lvres och efterlemnade en skuld af 1,700,000 francs; vid hennes död funnos blott 37 louisdor i hennes byrä. Hennes många byggningsföretag och hennes hästar kostade henne ofantliga sammör. Utom flera slott egde hon hus i de kongl. residenserna Versailles, Compiegne, Fontainebleau och Paris Hennes hästar kostade henne blott i toder under de 19 ären 1,300,000 livres. Hon utbetalade ocksä mycket till fromma stiftelser och pensioner. Bland dessa finner man 600 livres till mad. Lebon, som vid hennes 9:e är spätt henne att hon framdeles skulle bli konungens mätress. Denna spådom, hvilken hennes biografer icke omtala, men hvilken mad. Pompadour sjelf icke glömde, har troligen haft stor inflytelse å hennes öde och varit ett bland de skäl som förmådde hennes mor till att genom alla möjliga medel söka föra den vackra m:lle dEtioles i Ludvig XV:s väg. Af detta skäl var hon också hela sitt lif igenom svag för spåqvinnor. (D.B.