lagförslag, hvaröfver riksdagen kunde rösta,
fick Clausen ordet och afrådde i ett vältaligt
med bifall och hyssjande ledsagadt föredrag
budskapets antagande. Efter honom taladel
Madvig, i det han tillbakavisade förtalet mot
Eiderpolitiken, rådde ministeren att gå riks-
dagen något till mötes och icke skapa flera
nödvändigheter än nödigt.
Dagen derpå fortsattes förhandlingarne, utan
att likvisst då hinna afslutas. Kierkegaard
höll ett skarpt och vältaligt föredrag mot re-
geringens budskap och Casse fordrade ytter-
ligare upplysningar. Premierministern försäk-
rade, att regeringen icke sjelf framkallat de
utländska noterna och justitieministern försva-
rade budskapet. Det försvarades vidare af
Örsted, Thorbrögger, Ottesen och Velschow
och angreps af C. E. Möller.
FRANKRIKE.
Man talar åter !om påfvens ankomst till
Paris för att kröna kejsaren; men man upp-
repar likaledes det förut framkastade påstå-
endet, att romerska hofvet begagnar franska
regeringens ifriga önskan i detta afseende till
framställande af. vigtiga anspråk. Rona söges
sålunda ha fordrat upprättandet af tjugo. nya
biskopsdömen i Frankrike, och härpå skällre-
geringen redan ha-ingått,. Men man har gått
ännu längre i sina fordringar, och det heter
att påfven gör anspråk på ingenting mindre
än afskaffandet af de organiska artiklarna i
konkordatet, och att lagen om civiläktenska-
pet skall bringas i öfverensstämmelse med den
katolska lagen om äktenskapet, . Så långt tror
man dock icke. att. franska regeringen skall
sträcka sina koncessioner. .
Den ultramontana tidningen Univers, hvil-
ken efter hvad vi nyligen omförmälde fått icke
blott erkebiskopen i Paris utan äfven åtskilliga
andra franska biskopar mot sig och blifvit
förbjuden i deras stift, har heller icke saknat
sina försvarare bland den franska prelaturen,
och har bragt det derhän attden fått de högre
franska andlige splittrade i tvenne läger. Er-
kebiskopens af Paris åtgärd attförbjudarUni-
versa i sitt stift bar i synnerhet ogillats af bir
gkopen i Monlins, och erkebiskopen har nu
hänvisat saken till påfvens afgörandes Stri:
den föres sålunda nu-icke längre mellan en
biskop och. journalisterna , utan mellan. två
höga andlige, som hvar på sin sida finna un-
derstöd af det franska episkopatet. Denna
vändning är alldeles icke behaglig för fran-
ska regeringen just i detta ögonblick då. man
underhandlar med Rom om påfvena resa . till
Paris; hon vill gerna stå väl med påfven och
har å andra sidan icke heller lust att bli osams
med en del af de franska andlige. Man är
mycket nyfiken att se hvad slutet skall blifva
på denna strid. Flera. biskopar skrifva. till
påfven för att från sin ståndpunkt framställa
saken. Univers försvarare, ultramontanerna,
hoppas att segra, men å andra sidan mena
gallikanerna, att man icke skall våga fördöma
dem då de uppenbarligen utgöra den öfvervä-
gande majoriteten.
HOLLAND.
Enligt Kölnische Zeitung skall planen för
en kanal från Amsterdam ha de bästa utsig-
ter att bli realiserad. Kommunalrådet i Am-
sterdam intresserar sig för saken och handels-
kåren skall vara villig att försträcka erforder-
ligt kapital.
ENGLAND.
Lord Malmesbury nämnde i öfverhuset den
7 dennes, hvad franska blad uppgifvit; att
Mazzini i Genua blifvit tagen ombord på en-
gelska fregatten Retribution och förd till Malta.?
Både han och lord Derby hade i öfverhuset
uttalat sig för upprätthållandet af den engel-
ska agylrätten, som de. hvarken hade , makt
eller. vilja att förändra. Men i-det-han-ansåg
däcket af ett engelskt krigsskepp lika med en-
gelsk jord, anser han dock den italienska agi-
tatorns upptagande. ombord på Retribution för
en illa beräknad menniskokärlek, så vida han
icke befunnit sig i personlig fara, Talaren
vore öfvertygad, att Mazzini.ej kunnat i Sar-
dinien, som till hans glädje var ett konstitu-
tionellt land, varit utsatt för någon personlig
fara, utan på sin höjd kunnat förvisas landet
i likhet med andra flyktingar. Regeringen
hade ännu icke fått någon underrättelse från
befälhafvaren på Retribution huruvida ryktet
var grundadt eller icke. 3
I underhuset samma dag förklarade lord J.
Russell, på uppfordran af mr Hume, att huset,
enligt regeringens. åsigt borde antaga den det-
samma förelagda planen att medelst en kanal
öfver Darien-näset förbinda Atlantiska och
Stilla Hafven, alldenstund realiseringen af
denna plan skulle i hög grad lätta och befor-
dra alla länders handel. Regeringen ville för
öfrigt icke fälla något omdöme öfver det tek-
niska af planen. Det öfriga af aftonen -upp-
togs af debatter öfver en massa af hr Cardwell
framställda motioner med hänseende till nöd-
vändiga reformer i afseende å fyr- och Jots-
umgälder och andra dermed sammanhängande
ämnen. De flesta af förslagen godkändes och
hr Cardwell fick tillåtelse att inlerana en bill
om reformer i lotsväsendet.
Den turkiska frågan, som nyligen varit fö-
remål för underhusets debatter, sygselsätter
lifligt tidningarna. Times förklarar nu attden
lika litet som lord Russell var böjd för Tur-
kiets omstörtande genom yttre våld, men att
den är öfvertygad, att detta rike oupphörligt
går sin upplösning närmare till mötes, dels
på grund af den turkiska befolkningens inre
råhet, dels i följd af den: städse tillväxande
missbelåtenheten bland de under Portens spira
lefvande kristna stammarna, hvartill ännu kom-
mer, att stora delar af turkiska väldet antin-
gen redan äro Jösslitna. eller stå under främ-
mande öfverhöghet. Under sådana omständig-
heter måste man i kristna befolkningens eget
intresse emotse, att den snart kommer under
mera civiliserade monarkers - mildare herre-
döme. Den ministeriella Globe yttrar sig der-
emot för Turkiets upprätthållande så länge
som möjligt och anser att de kristna stam-
marna skulle: vinna ganska litet på att kom-
ma under sådana monarkers mildare, spira,
som hade mesta utsigten att ärfva makten i
de nuvarande turkiska provinserna.
Dr Låyard, den berömde fornforskaren, har
mn darrättat siHA Valmän i ÅAvlesburv. att han
mr —
- An: ms om Ch OA
- Nr 00. FRA fo Me LA UNNA. — fann ET GEN rr
-—-
CS sr - pr —
3
t
mc ct
-
BR oe Rit RA Py ss Bend
Lee — JR nn NN
RT fs Rb MA TR ER RR NA pe
Ar se RI kd! JR RN SA br BR
PETRA