STOCKHOLM, den 18 Mars.
Om åtta månader härefter sammanträda
rikets ständer för att åter utöfva sin befatt-
ning såsom svenska folkets representanter, och
ehuru erfarenheten vid många föregående rike-
möten ådagalagt, att vår ståndsrepresentation
är en så föråldrad och felaktig inrättning, att
man deraf just icke har något synnerligt godt
att vänta, måste denna representation åter göra
ett försök att uppfylla sin bestämmelse; den
måste då åter gripa sig an med pröfningen af
de många frågor, som så ofta blifvit behand-
lade, utan att man dermed kommit till något
fördelaktigt resultat.
Det är också endast beträffande de frågor,
hvilka en mera enhällig och mera varm opi-
nion inom landet förmår utbilda sig, som man
kan hoppas att rikets ständer, genom efter-
gifter för en sådan - ang fordringar, skola
så godt som nöd.siv av vidtaga något be-
slut till en bättre sakernas ordning. Månne
man väl kan hysa förhoppning att en dylik
kraftigare opinion skall för vissa vigtigare frå-
gor utbilda sig till den stundande riksdagen
samt då befordra deras genomdrifvande?
Den vigtigaste af alla är naturligtvis nu som
alltid representationsfrågan: men för närva-
rande förmärkas icke några tecken till att den
allmänna opinionen skulle å rikets ständer vid
deras nästa sammanträde komma att utöfva
något afgörande inflytande i-denna fråga, och
att ständerna det oaktadt skulle bringa den
till något lyckligt resultat;vore en alltför san-
guvinisk förhoppning.
Ungefär så är äfven förhållandet med flere
andra maktpåliggande reformfrågor i våra all-
männa lagar. Den nuvarande ministeren är dess-
utom för ingen del intresserad för dessa frågors
genomdrifvande, utan söker tvärtom blott nya
sätt att dermed vinna uppskof, såsom nyligen
visat sig i afseende på det nya kyrkolagsför-
slaget. Att rikets ständer nu skola ega förmåga
att besegra en dylik motsträfvighet våga vi
för vår del ej hoppas.
Då det är fråga om reformer som kunna
genomföras i följd afen kraftigare ;itryckniog
från allmänna opinionen, så blir man derföre
nästan nödsakad att nu ur räkningen utesluta
berörde: -vigtiga - angelägenheter, ehuru : påko-
stande det än är. Väl borde man åtminstone
kunna motse. att snart erhålla förbättring i
brottmålslagen, hvars. brister och oduglighet
äro allmänt ingedda och dagligen vinna ny
bekräftelse; men äfven detta. hopp förmör-
kas af den rådande beklagliga likgiltigheten
på samhällets höjder för alla lagreformerna:
Men det finnes andra stora frågor som ej
kunna uppskjutas, utan som redan vid; nästa
riksdag måste erhålla någon lösning. Deröra
i allmänhet de materiella intressena, för hvilka
deltagandet på sednare tiden blifvit mycket
lifligare hos-nationen. : Här fordras reformer
och man kan möjligtvis hysa någon förhopp-
ning, att sjelfva motståndskraften hos stånds-
organisationen ej vidare skall förmå att för-
hindra dessa reformer:
Bland dessa frågor torde i främsta rummet
böra framhållas den -i hela landet högljud
fordrade förändringen af författniogarne om
bränvinstillverkningen och dess beskattning.
Bristerna i det nuvarande systemet äro så all-
mänt insedda och erkända attingen längre skall
våga att försvara det. Men vid sådant för-
hållande är det också regeringens .pligt att
icke såsom vid alla föregående riksdagar lemna
denna vigtiga angelägenhet helt och hållet åt
sitt öde, utan nu i stället framkomma med
ett genomfördt förslag till ny lag i ämnet.
Att hålla sig neutral och begagna frågan en-
dast till att på sidovägar dermed inverka på
särskilda riksdagspartier, för att i,andra frå-
gor vinna deras bevågenhet, går ej mera an.
helst regeringen har en oinskränkt rätt att be-
a i ekonomiska ärenden, till hvilka detta
ör.
Skulle regeringen äfven vid nästa riksdag
iakttaga sin garäla, klandervärda tystnad iaf-
seende på bränvinsväsendet, komme en sådar
tystnad att på ett betänkligt sätt nedsätta
dess : moraliska anseende, desto heldre sor
man måste antaga. att äfven den mest kon-
servativa minister här skall inse behofvet
af reform. :
Som bränvinsfrågan eger det närmaste sam-
manhang med beskattningen, öfvergå vi här-
efter till frågan om skattereformen. Skulle
man vid nästa riksdag lyckas att genomdrifve
en högre bränvinsskatt, kanske med en ärlig
tillökning i statsinkomsterna af mer än två
millioner, fordrar rättvisan och klokheten at
andra skatter nedsättass Lösningen. af den
länge omtvistade frågan om lindring i grund-
skatterna skulle således lättast kunna utföras
om man, på samma gång jorden. beröfvades
sitt hittills innehafda privilegium på bränvins-
bränning, befriade de af skatter mest ned-
tryckta jordbrukarne från någon delafgrund-
räntorna. :
- Förenklingen af: grundskatterna skulle såle-
des äfven blifva en lindring i desamma och
i följd deraf desto lättare att genomdrifva, åt-
minstone hos alla räntegifvare. De hafva re-
dan temligen allmänt i hela riket tillkänna-
gifvit sin. önskan att få erlägga alla räntor i
pengar. Om nu en del af den nya tillökade
bränvinsskatten användes för genomförandet
af denna reform, kunde man icke -:blott med-
gifva räntornas förvandling i pengar, utan äf-
ven att vissa procent af det sålunda bestämda
beloppet afdroges, till lindring för de skatt-
dragande.
Ett. sådant slut på reformen af grundskatterna
skulle icke endast i någon män godtgöra förra
tiders orättvisa emot innehafvarne af den skatt-
skyldiga jorden, utan det vore -äfven ett steg
till en förbättrad ekonomisk ställning bland
Sveriges allmoge, eller sjelfva kärnan af fol-
ket. Mindre nedtryckt af pålagor, skulle all-
mogen snart med större nit arbeta för sitt eget
ach landete väletänd. garmt sfvon i HÖOore MÅR