Krigsvetenskapsakademiens prisfrågor för 1853. 1. Huru bör i Sverige beväringsmanskapet vid infanteriet organiseras, tillsammans med stammen på fredsoch krigsfot? 2. Huru bör den del af beväringsmanskapet, som kan komma att användas vid kavalleriet, organiseras och bildas? 3. Huru mänga dagars foder bör ryttaren i fält föra på sin häst, jemte sina öfriga persedlar, samt huru bör det packas? 4. Huru böra infanteriets skjutöfningar inrättas, på detatt detta vapen lättast och lämpligast må kunna draga fördel af de i sednare tider vid handgeväret införda förbättringar? 5. De nya handgevärens fördelar, jemnförde sins emellan och med särskildt afseende på deras användande för svenska fotfolket? 6. Hvilka äro -fördelarne af en centralskola för ridning och fäktning till häst för svenska kavalleriet; huru och hvar borde en sädan inrättas? ; 7. Huru böra i Sverige pjeser och lavetter för kustförsvaret konstrueras och till batterier sammansättas? 8. De flesta ingeniörer ansägo endast hvalf af halfeirkelkonstruktion för bombfria. Frågas om, på grund häraf, segmenteller krysshvalf icke kunde till bombfria byggnader begagnas? I sädant fall, hvilka äro skälen härför? 9. Har det nu brukliga förfaringssättet vid värt land8 topografiska uppmätning och afbildning några hufvudsakliga fel och olägenheter? Om sä, huru kunna de afbjelpas? 10. Huru bör flottans bemanning organiseras, för att vid krigets utbrott vara stridsfärdig och underkhällskosinaden under fred minst betungande? 11. Huru bör ängkraften lämpligast användas, att gifva örlogsfartyg erforderlig rörlighet, utan att för mycket minska artilleristyrka och förrädsutrymme? 12. Har krigskonsten i strategiskt och taktiskt afseende, under krigen efter 1815, vunnit nägen märkbar högre utveckling, och, isädant fall, på hvad sätt? 13. Då, efter kriget 1815, talrika och deribland flera storartade befästningar blifvit utförda i nästan alla Europas länder, frågas, hvilka nyare äsigter hafva härunder utvecklat sig eller vunnit stadga? Derjemte öfverlemnar akademien till författares fria val att insända afhandlingar i något af de ämnen, som hatva gemenskap med akademiens särskilda yrken, nemligen krigskonstens alla delar, krigshistorien, artilleriet, befästningskonsten, topografien, sjökrigsvetenskapen, matematikens och naturvetenskapernas tillämpning i krigsyrket, krigslagfarenheten samt de delar af moralen och rättsläran, som kunna lämpas till krigsmän, krigsförvaltning för landoch sjötrupper. Täflingsskrifter böra, före slutet af Juli månad, till akademiens sekreterare insändas, försedde med valspråk och förseglade namnsedlar. Den skrift, som anses förtjena ett särdeles afseende, erhäller akademiens medalj i bronz, säsom vedermäle af akademiens uppmärksamhet. Eger nägot arbete större omfattning och finnes vara af synnerligen utmärkt förtjenst, tilldelas författaren samma medalj i guld. Svenska författare till de två prisbelönta skrifter, som akademien pröfvar ega det största värdet, erhälla derjemte 15 dukater. (P. T.)