Krigsvetenskapsakademiens prisfrågor för
1853.
1. Huru bör i Sverige beväringsmanskapet vid in-
fanteriet organiseras, tillsammans med stammen på
freds- och krigsfot?
2. Huru bör den del af beväringsmanskapet, som
kan komma att användas vid kavalleriet, organiseras
och bildas?
3. Huru mänga dagars foder bör ryttaren i fält
föra på sin häst, jemte sina öfriga persedlar, samt
huru bör det packas?
4. Huru böra infanteriets skjutöfningar inrättas,
på detatt detta vapen lättast och lämpligast må kunna
draga fördel af de i sednare tider vid handgeväret
införda förbättringar?
5. De nya handgevärens fördelar, jemnförde sins
emellan och med särskildt afseende på deras använ-
dande för svenska fotfolket?
6. Hvilka äro -fördelarne af en centralskola för
ridning och fäktning till häst för svenska kavalleriet;
huru och hvar borde en sädan inrättas? ;
7. Huru böra i Sverige pjeser och lavetter för
kustförsvaret konstrueras och till batterier samman-
sättas?
8. De flesta ingeniörer ansägo endast hvalf af
halfeirkelkonstruktion för bombfria. Frågas om, på
grund häraf, segment- eller krysshvalf icke kunde
till bombfria byggnader begagnas? I sädant fall, hvilka
äro skälen härför?
9. Har det nu brukliga förfaringssättet vid värt
land8 topografiska uppmätning och afbildning några
hufvudsakliga fel och olägenheter? Om sä, huru kunna
de afbjelpas?
10. Huru bör flottans bemanning organiseras, för
att vid krigets utbrott vara stridsfärdig och under-
khällskosinaden under fred minst betungande?
11. Huru bör ängkraften lämpligast användas, att
gifva örlogsfartyg erforderlig rörlighet, utan att för
mycket minska artilleristyrka och förrädsutrymme?
12. Har krigskonsten i strategiskt och taktiskt af-
seende, under krigen efter 1815, vunnit nägen märk-
bar högre utveckling, och, isädant fall, på hvad sätt?
13. Då, efter kriget 1815, talrika och deribland
flera storartade befästningar blifvit utförda i nästan
alla Europas länder, frågas, hvilka nyare äsigter hafva
härunder utvecklat sig eller vunnit stadga?
Derjemte öfverlemnar akademien till författares
fria val att insända afhandlingar i något af de äm-
nen, som hatva gemenskap med akademiens särskilda
yrken, nemligen krigskonstens alla delar, krigshisto-
rien, artilleriet, befästningskonsten, topografien, sjö-
krigsvetenskapen, matematikens och naturvetenska-
pernas tillämpning i krigsyrket, krigslagfarenheten
samt de delar af moralen och rättsläran, som kunna
lämpas till krigsmän, krigsförvaltning för land- och
sjötrupper.
Täflingsskrifter böra, före slutet af Juli månad, till
akademiens sekreterare insändas, försedde med val-
språk och förseglade namnsedlar.
Den skrift, som anses förtjena ett särdeles afse-
ende, erhäller akademiens medalj i bronz, säsom ve-
dermäle af akademiens uppmärksamhet. Eger nägot
arbete större omfattning och finnes vara af synnerli-
gen utmärkt förtjenst, tilldelas författaren samma
medalj i guld. Svenska författare till de två prisbe-
lönta skrifter, som akademien pröfvar ega det största
värdet, erhälla derjemte 15 dukater. (P. T.)