Hrr Forssell och Hejdenberg gjorde läns mannen uppmärksam derpå, dels att den nyss: nämnda kommitten icke egde makt att på bjuda en dylik förvisning, dels att det mec den bästa vilja i verlden vore omöjligt att un: der det pågående starka yrvädret, som på vägarne hopade stora snödrifvor, på de före skrifva tre timmarne hinna utom Orsa socken Forssell och Heidenberg afreste emellertic på eftermiddagen, besökte under vägen en be kant, fanjunkaren Sundberg, som föreställde dem omöjligheten af att under detta vädel och väglag begifva sig ut på färd, och kom: mo med mycket besvär till kyrkbyn, der er handlande Bark anmodade dem att hos honom intaga några förfriskningar. Här infunno sig på aftonen kronofogden Kjellin, åtföljc af länsmannen Hellström och några andre personer. Kronofogden tilltalade de båda re: sande strängt, derföre att de icke hörsamma kommiteens befallning, och förklarade dem vara arresterade och att han toge deras pass Hrr Forsselloch Heidenberg protesterade häremot med anförande att de egde laga pass och dertill af flera personer i orten vore närmare kända. Kronofogden blef fast i sin föresats och förklarade, på tillfrågan, att det vore på hans ansvar som de blefvo arresterade. — Ditkommande andra personer tillätos vid tillfället att med ord skyrafa de båda arrestanterna. Så igenkände en ditkommen handlande hr Forssell och yttrade: jag harju köpt åtskilliga varor af herrn och hade väl aldrig trott annat än att herrn skulle vara en redbar och bra karl, som icke skulle råka ut för sådant här trasselv. Herr Forssellsvarade härpå: om vi kommit hit och tagit in på gästgifvaregården och der supit och dobblat, bjudit alla de härvarande och kommitten med på en sexa och svurit och bannat öfver läseri o. 8. v., då skulle säkert ingen frågat efter pass och vi skulle räknats för bra och anständigt folk, men då vi komma hit helt stilla, och icke göra någon menniska något förnär, utan endast samtala i andliga ämnen med några personer, då behandlas vi såsom voro vi grofva, för allmänna säkerheten vådliga brottslingar,. Härpå utbröt den nyssnämnde handlanden: nu hör jag, att herrn är en riktig fähund! E Nu fördes de båda resande i arrest hos fjerdingsmannen, der de tillbringade natten, bevakade af soldaten Glad och Mikels Anders Ersson. Kl. half 8 på söndagsmorgonen anlände fångskjuts. Nu anhöllo de båda arrestanterna att blifva konfronterade med kommittens i den närbelägna prestgärden boende ledamöter, så mycket mera som herr Forssell var närmare bekant med en af dess ledamöter, som icke undertecknat det ofvananförda dokumentet. Då detta afslogs, anhöllo de, att åtminstone under bevakning få bevista gudstjensten i Orsa kyrka; men lika förgäfves. De måste utan dröjsmål bestiga fångtrossen och afreste kl. 3 på söndagsmorgonen, sedan deras penningar och effekter blifvit behörigen antecknade. Med transporten följde följande: Fångförpassning: Med extra fängföraren Hans Carlsson Garney i Orsa kyrkby förpassas med fängskjuts efter tvenne hästar till länshäktet i Fablun för obehörigt kringresande och deltagande i läserikonventiklar inom Orsa socken häktade körsnären D. Forssell frän Stockholm och körsnären P. F. Heidenberg frän Örebro, för att afvakta konungens befallningshafvandes vidare förordnande. Fängtraktamente för hvarje dag bestäs hvardera med 3 sk. bko samt värdet af 1!7, mark mjukt bröd 3 sk. eller tillsammans 6 sk. bko. Detta traktamente utbetalas af fängföraren ifrän och med denna dag till och med den dag de aflemnas. Fängföraren foriskyndar resan, att han med fängtransporten den 15 i Fahlun inträffar samt begagnar derunder det i Leksand bestämde nattläger och skall i och för fångbevakningen ställa sig till noggrann och obrottslig efterrättelse den af Kongl. Maj:t för fänggevaldigerna i nåder utfärdade instruktion. Orsa den 13 Febr. 1853. P. H. Kjellin. Ett embetsbref till K. befallningshafvande ätföljer transporten. På detta sätt färdades de nu den 11 rail långa vägen från Orsa: till Fablun. Af de skinn, som för deras räkning voro uppsamjade, kunde de, återkommande såsom fångar, ingenting medföra. Måndagsmorgonen ankommo de till Fahlun och fördes till det nya cellfängelset. Kl. 12 på middagen uppfördes de genom stadens gator, under bevakning af tvenne fångknektar, tillsammans med en till 3 års fästning dömd förbrytare, till !andskansliet. Här anställde landshöfdingembetet med dem ett förhör, som utom förfrågningar efter deras personliga förhållanden, hufvudsakligen utgjordes af häftiga förebråelser. Kl. 2 ställdes de på fri fot med förständigande att inom 2 timmar ha lemnat Fablun, inom 2 dagar Stora Kopparbergs län och inom viss föreskrifven tid vara återkomne, len ene till Stockholm, den andre till Örebro; enligt följande påskrift å passen: 1853 den 14 Febr. uppvist ä Landscancelliet i Fabun och varder passhafvaren, som blifvit häktad i Orsa ocken för det han afvikit från ort som passet berätigat honom besöka och der bivistat otillätna läsareammankomster, samt icke hörsammat föreläggande tt sig från nämnde socken begifva, ställd på fri fot ned föreläggande, ait kl. 4 e. m. i dag hafva lemat Faklun samt innan den 16 Febr. Stora Kopparergs län, och att efter egen uppgift för resan, inräffa i Stockholm innan mänadens slut, betygar P. de Laval.r Enahanda var påskriften å hr Heidenbergs ass. Hr Forssell återkom till hufvudstaden istlidne thorsdag vid middagstiden. Vi anse 88 böra tillägga, att körsnären D. Forssell inder flera år varit borgare i Stockholm och tt han i sådan egenskap -här gjort sig väländ samt är af ett särdeles. stilla och fogligt innelag. TET DT TR