förbättringar-1 förvaltningen känna sig skadeslösa för förlusten at nationalitet, oberoende och frihet. Docs är det redan någon tid sedan ett klagoljud från andra sidan af Leytha trängde till vära öron. Under de länga rädplägningar; som höllosi Wien om Ungerns nya organisation, bvimlade de mwienska bladen i början af artiklar om Ungern,och ledarne för de ungerska konservativa tröttnade icke att framlägga för kejsaren, liksom genom pressen för hela verlden,sina besvär och önskningar. Men sedermera har, efter högre anordning, stridsfrågan om Ungerna räkat i tystnad. Äfven till den utländska pressen når numera knappast nägon röst om Ungern. Då kejsaren förlidet är reste gerom Ungern, voro de österrikiska bladen uppfyllda af berättelssr om den förtjusning hvarmed han öfverallt blifvit mottagen. Det var utan tvifvel äfven något sannt-i dessa berättelser; men lika sannt är, att det stora flertalet af magnaterna voro missnöjda, dä de icke en gäng fingo andraga sina föreställningar, längt mindre kunde vänta bönhörelse. Alla politiska partier, så många som ännu finnas qvar i Uagern, hafva sammansmält i ett nationelt parti, som med ovilja stär emot regeringen. Motständet kan visserligen endast sparsamt gifva. sig luft; man hör på sin höjd, att magnatetna till stor del hälla sig borta frän hofvet och att rästan alla ansedda patrio ter vägra att emottaga embeten; eljest är missnöjet stängdt inom sinnena. För att bryta motständet har den österrikiska regeringen gripit till det enda medlet, som äterstod under den politik, som den nu en gäng-begynnt. Den sörjer på allt sätt för landets materiella väl. Den hoppas derigenom vinna den stora massan at folket. Mängden af dem, som blott hafva kropps liga behof, är ju mycket stor uti bvarje folk, särdeles i Uugern, der det fattiga skattbetungade folket stannat på en läg utvecklingsgrad. Intill kort före 1848 tyngde ännu hela medeltiden på Ungern. Den österrikiska regeringen gällde förut under Metternich :så som en omsorgstuil upprätthällare af det bistoriskav, och det är sannerligen en egen skickelse, att samma österrikiska regering nu blifvit nödsakad atti sitt eget intresse grundligt tillintetgöra hela feodalväsendet i Ungern. Den har genomfört jordens och personernas frihet och jemnlikhet inför lagen, som likväl redan var antagen af den sista ungerska riksdagen. Detts är visserligen en förtjenst, som den ungerska landtmannen . till .och med i den uslaste koja känner i mun och mage. Den har vidare gjort mycket för att öppna Ungern, som, säsom ordspråket säger, var nära att qväfras is sitt eget fett, afsättningsvägar för dess produkter. Anläggningen af jernyägar har ingenstädes drifvits med stöfre ifver. Visserligen äterstär ännu behofvet af goda landsvägar; vägarne i Ungern äro bottenlöså; men öppnandet af dessa mindre ädror för kommunikationen: kan bättre öfrerlätas ät godsPgarnes privata interesse. De.goda följderna af dessa ätgärder ha till en de! redan inträdt och skola ännu mera visa sig i framtiden. Egendomsvärdet har stigit, handeln till lands och på Donau har mycket tilltagit, skatteinkomsterna betydligt stigit, ehuru-ungrarne paturligtvisicke räkna skatteförhöjningen. för nägon välsignelse, Dock saknar bilden visst icke sin mörka skuggsida. Det har ännu icke lyckats österrikiska regeringen att.sörjs för säkerheten i landet. Röfvareband drifva sitt oväsen till och med i.de stora städerna midt på ljusa dagen, och i flera trakter har nyligen ständrätten blifvit proklamerad. De ministeriella bladen försäkra visserligen, att detta oväsen intet har att göra med politiken. Men röfrarne utgöras dock till.största delen af f. d. Honveds, och det. beredvilliga understöd de finna hos det lägre folket häntyder derpå att det icke är blott inom de högre klasserna som-en hemlig ovilja mot Österrike skjuter nya oförgängliga skott. Deras förhoppningar ha icke blifvit begrafna med Stefan den heliges krona. De hoppas på ett äter upprättande af Ungerns oberoende. Nationaliteternas motsträfvighet är Österrikes oläkliga sjukdom.n Från Komorn skrifveg den 25 Januari:, Här i fästningen äro ännu många, som med förlusten af sin frihet umgälla sin delaktighet i revolutionen. Deribland-höra 58 s. k. fästningsarrestanter till de högre. samhällsklasserna. Fem äro dömda till 20, två till 18, tre till 16 års fängelse. 47 äro civila, 2 prester, de öfriga militärer. Äfven finnas der 25 studenter. ... De mest bekanta namnen äro Benitzky, Nyary, grefve G. Kubn, Eugen Sezent-Ivanyi och grefve M. Esterhazy. De flesta sysselsätta sig med studiet af fremmande språk, isynnerhet engelskan; andra med naturvetenskaperna eller sina handarbeten. Från Pesth skrifves den 27 Januari: Förnågra dagar sedan inbragtes hit ett betydligtantal för politiska förseelser häktade personer. Bland dessa befinner sig en nära slögting till Kossuth, fru v. Egressy, hos hvilken man funnit en vigtig. korrespondens med emigran: terna, hvarigenom en mängd personer ur de nögre klasserna blifvit komprometterade, PORTUGAL. Från Lisabon förmäles under den 27 Jan. att deputeradekammaren ännu icke definnitift konstituerat sig. Mellan båda kamrarne rådde oenighet huruvida någon svarsadress på rontalet bör afgifvas. Pärskammaren vill icke votera någon sådan, men de deputerade ära dertill förklarat sig. villiga... : Ministrarne Saldanha och Fonseca: voro ännu: ej ullt tillfrisknades --Ministerens ställning ansågs, med anledning af den opposition som lekretet om räntekonverteringen mött, ej särleles säker. : SPANIEN. Marskalk Narvaez, som fortfarande uppeväller sig i Bayonne, har för krigsministern illkännagifvit att. hans helsotillstånd icke;till-, åter honom att utföra den beskickning, som blifvit honom anförtrodd till Wien. Marskal: ken tillägger vatt-han skall hörsamma drottingens befallning så snart han blir bättre. Att regeringen icke låtit sig detta svar bes aga finner man af följande telegrafdepesch: Madrid den 31. Januarit En ny kongl. be-l fallning. påyrkar marskalk Narvaez afresa:, tilll Wien, och tillägger att: en ytterligare vägran skall inses såsom högförräderi. L Det säges att regeringen, för att i genatenl notväga oppositionen, -har för afsigt att -ut-) nämna 25 eller. 30 nya senatorer. ; l : ITALIEN. Det säges att det nya förslag till lag oml viviläktenskapet, hvilket sardinska regeringen nar. för afsigt att framlägga för kamrarne,; nul skall: vara färdigt. Det tros mycket närmat sig den franska lagstiftningen i samma ämne. Från Rom försäkras-att öfverläggningsämnett. vid det förut orhtalåde hemliga Konsistorium, ill hvilket 20 kardinaler varit kallade, verk-:! igen varit frågan om afträdandet af hertigdönet Benevento. Saken lärer dock ej vara så ångt. framskriden :som:man ipåstått.:o Afträ-) 2 AR RR -.