stor öfverraskning. Fadrelandet, yttrar om denna åtgärdbland annat följande: Då Slesvig icke är något fremmande land, utan en del af Danmarks rike och till öfver hälften beboåt af dansktalande inaebyggare, så hör Slesvig med till vär naturliga och lagliga läsekrets, i hvilken vi genom bestående lagar borde vara skyddade mot hvarje godtyckligt ingrepp i vär verksamhet. För att ett sådant skulle kunna försvaras eller ursäktas mäste starka nödvändighetsgrunder vara för handen. Men vi tillstä att vi icke förmå att gissa hvilka dessa skulle vara. Hvilken sak Fedrelandet, försvarat i afseende på Slesvig det veta alla: det är konungens rätt emot upproriske undersäter, statens rätt emot ett stats upplösande parti och utländsk inkräktningslust, slutligen den danska nationalitetens rätt mot förtryck från den tyska. Men nu har ju den sak, för hvilken Fedrelandet under en läng följd af är kämpat, kanske icke alltid med talang, men alltid med trofasthet och ihärdighet, segrat i Slesvig, och dock förbjuder man der läsningen af Fedrelandets! — — — Det ser derföre nästan ut som om grefve Carl Moltke här handlat mera säsom medlem af geheimestatsrådet än säsom minister för Slesvig. Fedrelandet, är ett oppositionsblad, som under den kris ministeren sjelf framkallat genom att upplösa Felkethinget, har naturlig kallelse att angripa och motsätta sig ministörens sträfvanden och derföre raäste falla densamma besvärligt. Då nu de danska statsrädsledamöterna icke kunna komma oss åt lifvet och justitieministerp Scheel är en alltför rättsinnt man att vilja göra nä got godtyckligt ingrepp i det lagliga tillståndet, så synes det som om ministern för Slesvig på egen band velat göra hvad som stod i hans makt för att på ett kännbart sätt tillkännagifra oppositionspressen ministerens ovilja. Fedrelandet, yttrar, att detta förbud kommor att bringa bladet en förlust af 1000 rbdr årligen, men att det icke skall rubba eller tillintetgöra dess existens; liksom det icke skall kunna helt och hållet förhindra dess utbredande i Slesvig. Med afseende på de förestående valen torde denna våldsåtgärd icke göra något för regeringen gynnsamt intryck, utan öppna ögonen på många, som låtit föra sig bakom ljuset af de politiska renegater, som utgöra Bondevännernas, ledare. Vid ett af öfverauditör Hall hållet möte, med sina valmän i Köpenhamns valkrets uppträdde den -bekante :prof. Peder Hjort såsom hans motkandidat och inblandade såsom vanligt :konungens personlighet i förhandlingarne säsom ett skäl för att öbetingadt rösta med ministeren i allting, hvilket. ådrog honoml skarpa tillrättavisningar af Hall samt höieste-l rets-advokaten Brock samt af hela församlingen, som högljudt uttalade sitt missnöje med prof. Hjorts yttranden; slutligen uppläste en iaf :de närvarande. ett af: hr. Hjortiil Februari 1848 skrifvet bref till hertigen af Augustenborg, under yttrande att en sådan mans val i Danmark vore en politisk omöjlighet. NPR FRANKRIKE. Den förut på telegrafisk väg omtalade benådningen af 3000 Decemberdömde synes, att sluta af ordalagen:i den-Monitörens not hvar saken omtalas, ej vara ovilkorlig, utan förehad med vanligt förbehåll af underkastelse och ställande under polisuppsigt för framtiden. Denna; omständighet synes i;icke ringa. mån förtaga det. goda intryck som åtgärden: eljest skulle hafva framkallat. Presse, och Sieclen uttala sitt ogillande endast med ett visst förbehåll, och förstnämnde blad säger, att en fullständig amnesti skulle med glädje blifvit mottagen af alla medborgare, och oaktadt bladet uttalar sin tacksamhet mot kej:sren, tilllägger det dock, att det är påkostande att återgifva de uttryck med hvilka Monitören meddelar benådningen. Presse menar det uttrycket att endast 1200 landsförviste och transporterade ännu återstå, är mindre lyckligt valdt, emedan ännu detta antal ingalunda är obetydligt: Sednaste och tillika vigtigaste underrättelser med dagens post innefattas i följande telegrafdepescher: Paris den 3 Febr. Några statsråder ha blifvit afskickade till departementerna för att utröna hvad verkan åtskilliga nyinförda decentralisationsåtgärder medfört. — Ett nyss utfärdadt dekret utnämner en särskild conseil superieur för handel, åkerbruk. och industri, och till dess president hrPersigny. — Ettannat dekret ställer välgörenhetsanstalterna under kejsarinnans beskydd. Paris den 4 Febr. Monitören offentliggör i dag namnen på de i slutet af Januari benådade. I afseende på 4312 dömde hafva säkerhetsåtgärderna blifvit upphäfde. Regeringsorganerne dölja ännu för allmänheten underrättelsen om oroligheterna i Cayenne, och då man med anledning af de rykten som kommit i omlopp om guvernörens afsättning sett sig nödsakad att dock säga någonting, så påstår man att: denna afsättning föranledts af någon disciplinär-förseelse: ; Sitcle, påstår att kröningen, som förut sagts skola ske i Maj, kommer att förmiggål! redan före denna tid. ; Bs Till kultusministeren hafva flera petitioner ingått från protestantiska församlingar, hvilka? besvära sig öfver inskränkning i religionsfri-l? heten. Ett dekret af den 25 Mars förlidet år, som gör religiösa sammankomster på orter der ingen kyrka finnes beroende af mairers och! prefekters -tilistånd, har-af flera prefekter blif: vit begagnadt att förbjuda sammankomster af protestanter för rent religiösa ändåmål, under föregifvande att politiska ändamål åsyftades. På en enda dag sägas öfver 100,000 personer hå besökt -Notre-Dame för att: beskåda kyrkans utsmyckning. 3 4 Hertiginnan af Alba, kejsarinnans syster, gör henne en skänk. af åtta andalusiska: hö star. NR segare san ; Nat Prins Murat och flera andra medlemmar af kejsarens familj skola vara särdeles missnöjda deröfver att vid förmälningshögtidligheterna icke tillbörligt afseende blifvit fästadt på: derag rang. . a i Grefvinnam Montijo, kejsarinnans moder, säges skola: af kejsarens -handkassa tå ett årligt underhåll af 400,000 fr. Kejsarinnan lärer såsom nålpenningar erhålla 600,000 fr. årligen. Polisen har seqvestrerat ett föregifvet porFN 1 ST TUE our lil mvRtutt f