fel hos honom, och uti hans bekantskap al-
drig erfarit ett drag för hvilket han icke
kunde till fullo ansvara. Han talade intet
smicker, utan uttryckte endast sin rena öfver-
tygelse, när han sade, att vetenskapen hade haf
tvenne epoker; en af dessa var utmärkt genom
Newton, den andra genom Ericsson.n
Fördelarna af Ericssonska varmluftsmachiner
framför ångmachinen äro hufvudsakligen föl-
jande: 1) Besparing af från 9, till 74 eld-
ningsämne. 2) Besparing af från 2: till 3,
arbete. 3) Besparing at åtminstone 19 proc.
i nötning och slitning. 4) Förökad lätthe
att undersöka hvarje del af machineriet samt
rätta felaktigheter, när de förekomma. 5)
Enkelhet i mekaniken och lätthet att sköta
densamma. 6) Fullkomlig frihet från explo-
sion och dermed förenad trygghet för elden.
I afseende på dessa erkända fördelar vilja
vi tillägga följande ytterligare anmärkningar.
hvilka blifvit meddelade af ögonvittnen. En
säger: Då vi ankommo på däcket af -Ericsson
och parserade igenom machinrummet, under
det fartyget gick utför redden, fästades vår
uppmärksamhet företrädesvis uppå frånvaron
af allt buller och oordning ibland de män
som voro sysselsatte om bord. Verkligen
kunde vi nästan säga, att der voro inga sys-
selsatta; ty, utom ett halft dussin sjömän på
däck var det svårt alt finna en enda man.
Hela tillsynen och vården af dessa stora machi-
ner voro anförtrodda åt tvenne män — en eldare
och en machinist, och de syntes icke vara syn-
nerligt sysselsatta någondera.n
En annan skrifver redan i Juli månad för-
lidet år: Varmluftsmachinen konsumerar blott
en liten del af det kol som fordras för ång-
machinen. Den är alldeles fri från hvarje
element af explosion eller fara. Vaksamhet
fordras icke nödvändigt, såsom vid ångma-
chinen. Om den lemnas utan tillsyn, är det
värsta som kan hända, att machinen stan-
nar, sedan hettan blifvit uttömd. Den lång-
samma, för varmluftsmachinen egna, förbrän-
ningen af eldämne gör den på ångfartyg be-
fintliga enormt stora skorstenen öfverflödig;
och ett litet kort rör till afledande af den gas,
som bildas genom förbränningen i ugnarna,
intager på varmluftsfartyget dess rum. Från-
varon af ånga i hvarje form är af stor vigt
för beredande af en mera behaglig luft än på
ångfartyg; men mycket mera anmärknings-
värdt är det faktum, att den qvantitet af luft,
som drages ut ifrån fartyget, öfverstiger sextio
tons i vigt för hvarje timma. Verkan af ett
så utomordentligt system -af ventilation till
frambringande af ren luft på fartyget, är sjelf-
klar. — — — Åter, såsom allsingen rök
framkallas, när anthracitkol användas, blifva
masterna och riggningen på varmluftsfartyg
lika rena och snygga, som på seglande fartyg.,
Vi tro att vi hafva icke till den minsta
grad öfverskattat de omätliga fördelarna af
denna machin, med hänseende till ekonomi
och trygghet. Om vi icke hafva det, må väl
verlden spritta af fröjd (,start with exaltation).
I storheten af resultater kan ingen uppfinning
jemföras med denna. Den elektriska telegra-
fen är en uppfinning af stort intresse och värde,
och för den som betänker, att den vilda ljung-
elden har genom denna process blifvit tämd
och förd till sjelfva menniskans läppar, för
att der befraktas med menskligt språk, och sän-
das omkring jorden att omgjorda den med
tankar — är den sublim. Dock är den med
hänseende till praktisk vigtighet i hög grad
underordnad upptäckten af en rörelsekraft så-
dan som den vi försökt att beskrifva. Mensk-
lig föreställning kommer till korta, då den
vill behörigen uppskatta dess inflytande uppå
menniskors och nationers sociala och kom-
mersiella förhållanden.,
Den kommersiella delen af detta företag le-
des af herr John B. Kitching, en handlande i
Newyork, hvilken för detta ändamål har för-
enat sig med några herrar af förmögenhet och
anseende. Det är en lycka att han äger den
praktiska insigt, som har satt honom i stånd
till att uppskatta de fördelar, som skola upp-
komma frän införandet i mekaniken af denna
nya rörelsekraft. Han öfverensstämde genast
från början med kapten Ericsson deruti, att
denna krafts utveckling i praktiken skulle full-
komligt bevisa dess nytta och värde.
Tillåt mig att innan jag slutar äfven få yttra
några ord om lefnadssättet och det husliga
lifvet.
Såsom stora städer i allmänhet äro rika uppå
fattigdom och elände, så äfven NewYork. Jag
har här sett nästan lika mycket elände som
I Sverige, om man undantager Stockholms
barackhjon och hamnbusar. Flera gator uti
den tätast befolkade delen af staden New-
York äro synnerligt utmärkta för smuts och
fattigdom. Man träffar der ofta stora, höga
hus, hvilkas interiör mera liknar stall än
menskliga boningar. Men, frågarjag: Hvilka
bebo dessa eländets nästen? så blifver det
hästan enhälliga svaret: Irishmens (Irländare).
hela Förenta Staterna finnes ingen folkklass
mera föraktad och afskydd än Irländare. De
Negrer, hvilka jag här träffat i husen, hålla
sig merändels snygga och synas ofta stadda
goda omständigheter, då Irländarne i all-
mänhet utmärka sig för lättja, elakhet, fattig-
dom och elände. .. Ibland Tyskar, Engelsmän,
Fransmän, Svenskar m. fl., för att icke tala
om Amerikanarne sjelfva, har jag ej ännu sett
någon -stadd i elände, ehuru jag besökt en
stor del af privata hus; och har derat dragit
den glutsats. att den som vill ordentligt för-