fel hos honom, och uti hans bekantskap aldrig erfarit ett drag för hvilket han icke kunde till fullo ansvara. Han talade intet smicker, utan uttryckte endast sin rena öfvertygelse, när han sade, att vetenskapen hade haf tvenne epoker; en af dessa var utmärkt genom Newton, den andra genom Ericsson.n Fördelarna af Ericssonska varmluftsmachiner framför ångmachinen äro hufvudsakligen följande: 1) Besparing af från 9, till 74 eldningsämne. 2) Besparing af från 2: till 3, arbete. 3) Besparing at åtminstone 19 proc. i nötning och slitning. 4) Förökad lätthe att undersöka hvarje del af machineriet samt rätta felaktigheter, när de förekomma. 5) Enkelhet i mekaniken och lätthet att sköta densamma. 6) Fullkomlig frihet från explosion och dermed förenad trygghet för elden. I afseende på dessa erkända fördelar vilja vi tillägga följande ytterligare anmärkningar. hvilka blifvit meddelade af ögonvittnen. En säger: Då vi ankommo på däcket af -Ericsson och parserade igenom machinrummet, under det fartyget gick utför redden, fästades vår uppmärksamhet företrädesvis uppå frånvaron af allt buller och oordning ibland de män som voro sysselsatte om bord. Verkligen kunde vi nästan säga, att der voro inga sysselsatta; ty, utom ett halft dussin sjömän på däck var det svårt alt finna en enda man. Hela tillsynen och vården af dessa stora machiner voro anförtrodda åt tvenne män — en eldare och en machinist, och de syntes icke vara synnerligt sysselsatta någondera.n En annan skrifver redan i Juli månad förlidet år: Varmluftsmachinen konsumerar blott en liten del af det kol som fordras för ångmachinen. Den är alldeles fri från hvarje element af explosion eller fara. Vaksamhet fordras icke nödvändigt, såsom vid ångmachinen. Om den lemnas utan tillsyn, är det värsta som kan hända, att machinen stannar, sedan hettan blifvit uttömd. Den långsamma, för varmluftsmachinen egna, förbränningen af eldämne gör den på ångfartyg befintliga enormt stora skorstenen öfverflödig; och ett litet kort rör till afledande af den gas, som bildas genom förbränningen i ugnarna, intager på varmluftsfartyget dess rum. Frånvaron af ånga i hvarje form är af stor vigt för beredande af en mera behaglig luft än på ångfartyg; men mycket mera anmärkningsvärdt är det faktum, att den qvantitet af luft, som drages ut ifrån fartyget, öfverstiger sextio tons i vigt för hvarje timma. Verkan af ett så utomordentligt system -af ventilation till frambringande af ren luft på fartyget, är sjelfklar. — — — Åter, såsom allsingen rök framkallas, när anthracitkol användas, blifva masterna och riggningen på varmluftsfartyg lika rena och snygga, som på seglande fartyg., Vi tro att vi hafva icke till den minsta grad öfverskattat de omätliga fördelarna af denna machin, med hänseende till ekonomi och trygghet. Om vi icke hafva det, må väl verlden spritta af fröjd (,start with exaltation). I storheten af resultater kan ingen uppfinning jemföras med denna. Den elektriska telegrafen är en uppfinning af stort intresse och värde, och för den som betänker, att den vilda ljungelden har genom denna process blifvit tämd och förd till sjelfva menniskans läppar, för att der befraktas med menskligt språk, och sändas omkring jorden att omgjorda den med tankar — är den sublim. Dock är den med hänseende till praktisk vigtighet i hög grad underordnad upptäckten af en rörelsekraft sådan som den vi försökt att beskrifva. Mensklig föreställning kommer till korta, då den vill behörigen uppskatta dess inflytande uppå menniskors och nationers sociala och kommersiella förhållanden., Den kommersiella delen af detta företag ledes af herr John B. Kitching, en handlande i Newyork, hvilken för detta ändamål har förenat sig med några herrar af förmögenhet och anseende. Det är en lycka att han äger den praktiska insigt, som har satt honom i stånd till att uppskatta de fördelar, som skola uppkomma frän införandet i mekaniken af denna nya rörelsekraft. Han öfverensstämde genast från början med kapten Ericsson deruti, att denna krafts utveckling i praktiken skulle fullkomligt bevisa dess nytta och värde. Tillåt mig att innan jag slutar äfven få yttra några ord om lefnadssättet och det husliga lifvet. Såsom stora städer i allmänhet äro rika uppå fattigdom och elände, så äfven NewYork. Jag har här sett nästan lika mycket elände som I Sverige, om man undantager Stockholms barackhjon och hamnbusar. Flera gator uti den tätast befolkade delen af staden NewYork äro synnerligt utmärkta för smuts och fattigdom. Man träffar der ofta stora, höga hus, hvilkas interiör mera liknar stall än menskliga boningar. Men, frågarjag: Hvilka bebo dessa eländets nästen? så blifver det hästan enhälliga svaret: Irishmens (Irländare). hela Förenta Staterna finnes ingen folkklass mera föraktad och afskydd än Irländare. De Negrer, hvilka jag här träffat i husen, hålla sig merändels snygga och synas ofta stadda goda omständigheter, då Irländarne i allmänhet utmärka sig för lättja, elakhet, fattigdom och elände. .. Ibland Tyskar, Engelsmän, Fransmän, Svenskar m. fl., för att icke tala om Amerikanarne sjelfva, har jag ej ännu sett någon -stadd i elände, ehuru jag besökt en stor del af privata hus; och har derat dragit den glutsats. att den som vill ordentligt för