PD AR VV
tryggad och vid kolonialmarknaderna rotfåstad indu-
stri som icke sä lätt kan rubbas, och med hvilken
staten noga aktar sig att experimentera. England
eger mera stenkol och jern än nägot annat land i
Europa, och har gjort så gigantiska framsteg i machin-
väsendet, att samma hästkrafter i flera industrigrenar
numera producera dubbelt så mycket som för tio är
sedan.
Men England bar äfven i sina ypperliga lands-
vägar, kanaler och jernvägar ett så märkvärdigt inre
kommunikationssystem, att intet land har att uppvisa
nägot dylikt.
Ma BVMM SMED
Alla dessa företräden vinna en ännu högre bety-):
delse genom den moraliska kraft som utmärker en
gelska nationen och som framträder i en gemensam
sträfvan af mäångfaldig intelligens och oerhörda kapi-
taler för ett och samma ändamäl. England har till
en stor del att tacka sina kompanier och associatio-
ner för sin öfverlägsenhet och storhet, i industri, han-
del, sjöfart och kommunikationsanstalter. Isynnerhet
gäller detta om jernvägarne, ängbätslinierna och doc-
korna, för hvilka sistnämnde ensamt staden Liverpool
har under kortare tid än 7 decennier uppoffrat mer
än 23 millioner sterling.
Slutligen har äfven det kaliforniskt-australiska guld-
regnet och den i följd deraf ständigt tilltagande ut-
vandringen bidragit högst väsendtligt att höja Eng
lands handel till dess närvarande kolossala storhet.
Huru mycket af allt detta, fräga vi, kan nu päpe-
kas eller sägas om något land på den europeiska
kontinenten?
Vi skola nu kasta en blick på nägra särskilda gre-
nar af Englands bandel under är 1852, hvilket är för
ingen del började under uppmuntrande förhällanden,
och likväl är att anse såsom det mest storartade af
alla som engelska handelus annaler hafva att upp-
visa. Endast affärerna i sidenvaror, äfrensom vin-
handeln, gör härifrån ett undantag; alla andra verk-
samhetsgrenar hafva deremot utveckiats i en utom-
ordentlig grad. Också äkerbruket bar i trots af den
tullfria införseln frän utlandet gjort betydliga fram-
steg. Den engelska jordegaren är nemligen i all-
mänhet mycket förmögen, staten har förskjutit ho-
nom 3 millioner sterl. ensamt för utdikningar, och
han finner ötverallt i hela landet talrika - kontanta
afnämare för sina produkter; de kapitaler som han
använder på förbättringen af sin jord löna sig rikli-
gen och frakterna för den importerade fremmande
spanmälen jemte assurans, kommission m. m. samt den
afgift af 1 sh. pr qvtr som drabbar densamma, lem-
nar den inhemska jordbrukaren ett visst skydd som
i och för sig icke är oväsendtligt. 1851 ärs skörd
var i allmänhet god och England kunde under förl,
är 1852 sjelf betäcka större delen af sina spanmäls-
behofver, hvarföre äfven tillförsela från utlandet var
ansenligt mindre än under nägot föregående är, ehuru
konsumtionen i anseende till den ökade verksamheten
inom fabriksdistrikterna var vida större än vanligt.
Vid 1852 års början ställde sig medelpriset å hvete
å 37 sh. 2 d., och hade i Sept. efter flera variatio-
ner upp och ner stigit till 44 sh..9 d. samt slutade
omsider vid 45 sh. 11 d. Detta är ett ganska mått-
ligt pris, hvaröfver man ej heller försport ringaste
klagan.
Vid flera tillfällen har allmänna uppmärksamheten
blifvit fästad vid den ansenliga tillökning som egt
rum i antalet af bomullsfabrikerna. Inspektorn för
faktorierna i Lancashire säger i sin berättelse öfver
det räkenskapshalfär som slutade med 31 Oktober,
följande: I afseende ä nya anläggningar för linne-,
siden- och kamullfabrikationen äro inga särdeles för-
ändringar att anmärka, deremot hafva bomullsfabri-
kerna ökats betydligt. Under de sista 2:ne ären hafva
ej mindre än 129 nya bomullsspinnerier med tillsam-
mans 4023 hästkrafter blifvit anlagda, medan 53 an-
dra spinnerier utvidgade sina machiner med 2090
hästars kraft, hvarigenom hela tillökningen uppgiek
till inalles 6113 hästkrafter, och minst 24,000 arbe:
tare hafva i följd häraf funnit sysselsättning. Men
utomdess äro för närvarande mänga andra nya spin-
nerier under byggnad; ensamt i distriktet Ashton Sta-
lybridge och Oldham häller man på att anlägga 1
med c:a 620 hästars kraft. Machinfabrikerna äro i
allmänhet så ötverbopade med arbete att mänga af
desamma redan hafva sysselsättning ända till utgån-
gen at är 1854. Inspesktorn päpekar derjemte att
maschinerna, isynnerhet de nya, arbeta vida utöfver
den angifna hästkraften, och till och med i så stor
skala, att det gränsar till det otroliga. Numera an-
vänder man nemligen för det mesta Woolfes dubbel-
cylinder med högtryck, hvars produktionsförmäga öt-
verstiger alla andra machiner med minst 50 proc:t,
utan att likväl kolåtgängen ökats:
Utförseln af bomullsvaror var nägot mindre än un-
der 1851, hvaremot ett motsatt förhällande visade sig
i exporten af bomullsgarn och yllevaror. Under de
första 10 månader af 1852 uppgick utförseln af de
tvenne sistnämnde artiklarne till ett värde af
1,121,000 sterling utöfver värdet under samma tid
af är 1851.
Det är knappt behöfligt att påpeka, att när jord-
bruket och indust-: - utvidgas, så lemnas äfven lö-
nande verkse in sx importörer, redare och alla som
äro sysselsat:c ined at: fördela den ökade produktio-
nen och att tillv gabringa de råämnen som hela den
industriella och jordbrukande klassen behöfver. Så
var äfven förhällandet är 1852; tillförseln af kolonial-
varor har knappast varit tillräcklig för efterfrågan;
marknaden var derföre för det mesta animerad och
priserna stegrades. Af socker utfördes högst betyd-
liga partier till utlandet.
Ätven trävaruhandelna utvidgades ansenligt och var
vida större ä8 under är 1851. Ensamt till London
anlände 1200 laster eller 400 mer än under år 1850.
Isynnerhet tilltog tillförseln af svenska trävaror.
Englands skeppsfart räknar är 1852 säsom en at
sina mest blomstrande perioder. Härtill hafva isyn-
nerhet guldupptäckterne i Californien och Australien,
äfvensom konkurrensen med andra länders handels-
flottor varit verkande orsaker... I Juni sammanström-
made en oräknelig mängd utvandrare till Australien,
och knappt hade emigrantskeppen blifvit annoncera-
de, innan alla platser voro antecknade. Sedermera
inträftade visserligen en billigare fraktperiod, men
snart ingingo ovanligt gynnsamma underrättelser om
guldskörden, och dessa i förening med en stark efter-
frågan för varor till australiska marknaden litvade
ånyo skeppsfarten, och frakterna stego hastigt ända
till 5 å 6 sterl.
Icke mindre fördelaktigt visade sig skeppsbyggeriet
och skeppshbandeln, isynnerhet för så vidt angär Li-
verpool. Här voro förnämligast canadiska fartyg
mycket begärliga och betaldtes c:a 17 proc. högre än
under år 1851. Man lofordar i hög grad de cana-
diska fartygens modell, materiel och utrustning, och
gifver dem företrädet framför de engelska; de törena
en ovanlig lastbarhet med sällsynt snabbsegling och
man bar derföre icke bemärkt någon höjning i pri-
serna för i England byggda skepp. År 1852 såldes
i Liverpool 120 nya skepp om c:a 50,000 tons dräg-
tighet och 39 om 15,000 tons gingo derstädes af sta-
peln mot 23-om 9200 år 1851. Dessutom byggdes
i Liverpool 13 ärgfartyg om 4050 tons. Jernfartyg
komma alltmer i bruk, och säväl vid Clyde som ij
Newcastle och mänga andra orter äro numera tusen
tals arbetare sysselsatte ensamt vid jernfartygsbygge-
riet.
Af nya jernvägar öppnades under förlidet år er
sträcka af 348 miles (c:a 58 svenska mil) och trafi
ken har mot föregående året ökats med c:a 14 pet.
Jernpriset steg från 5 till 10 10 sh., derefter til
12 och kommer sannolikt att höjas ända till 15 .
På samma gång tilltog antalet af masugnar och i
alla grenar af metailfabrikationen råder en utomor.
dentlig verksamhet. De stegrade priserna hafva der
jemte framkallat en höjning i arbetslönerna, hvari-
genom har uppkommit en betydligt ökad förbrukning
at en mängd andra artiklar. Detta gäller isynnerhe
om läderfabrikationen, hvilken skördade stora förde
lar af den tilltagande utvandringen till Australien,
det nemligen flertalet af passagerarno försägo sig me
Pr HS JILL. so oo Pe LÄJ
ww oLAJdAn