luitskeppet ;Ericsson legat i ,)Naval Dry Docky
för att koppras och sedan utgå i vattnet på för-
sök. Allmänheten väntade med spänd upp-
märksamhet på den dag, då det skulle göra
sin första proftur. Tisdagen den 4 Januari
gick Ericsson, ut i vattnet, följd af allmän-
hetens fruktan och hopp. Den första under-
rättelse vi emottogo rörande proffärden var
snarare nedslående än hoppgifvande; ty det
sades, att fartyget måst ankra på redden till
följe af stark motvind, och det troddes att
machineriet icke vore nog starkt till att ut-
härda en längre sjöresa. . Snart erhöll man
dock följande så väl lugnande, som glädjande
undexrättelser i en af Newyorks tidningar:
Vi anse det förtjena nämnas, såsom ettl
ämne,af stor vigt och allmänt intresse, att del
som fattat planen att använda upphettad luft
i stället för ånga till fortdrifvande af fartyg,
Otvifvelaktigt tro, att deras prof-färd ställer fö-
retagets lyckliga utgång utom allt tvifvel.l
Försöket med v,Ericssom tisdagen betraktas af
dem såsom fullkomligt afgörande. Fartygetl
gick nedför redden med vinden och flodenl
med en hastighet af 14 (engelska) mil i tim-
men. Följande dag gick fartyget tillbaka emot
både vind och flod med en hastighet af 773
mil i timmen, med ett blott partielt använ-
dande af kraft. Der voro några ofullkomlig-
heter i machineriet, härrörande endast frän
bristfällig anordning eller ofullkomlig pack-
ning; men ingenting, som kunde anses kastal
något slags tvifvel uppå den fullkomligt lyck-
liga utgången af det stora experimentet med
skeppet och machinen, sågzom de nu stå.
Man vet knappt, huru man skall kunna
uttrycka de förhoppningar, som man hyser
om de resultat, som skola följa uppå dennal
triumf, hvilken man nu tror sig hafva vunnit.
Det förebådar en revolution af den mest in-
tresserande och utomordentliga karakter.
Man väntar snart en annan prof-färd, vid
hvilket. tillfälle medlemmarne af pressen i
denna stad skola inviteras att bevittna det an-
dra försöket med det nya skeppet och ma-
chinen.n
Tisdagen den 11 gjorde Ericsson, sin an-
dra här ofvan omnämnda proftur med om-
kring 60 gentlemen ombord, af hvilka om-
kring hälften hörde till tidningspressen i den-
na stad. Om denna tur skrifver samma tid-
ning, hvarur jag hemtat ofvanstående, ibland
annat följande:
Vi voro i går märvarande vid varmlufts-
skeppet Ericssons andra proftur, och äro fär-
diga att säga utan någon tvekan eller förbe-
håll, oeh det ej allenast efter vårt egna om-
döme, utan efter hvar och en gentlemans af
sällskapet, att det bevisade till det yttersta
och utan all möjlighet till tvifvel existensen
af en ny rörelsekraft lika säker och verksam
som ånga, under det den är fri från all fara
af olyckshändelser, och är ofantligt billigare
och beqvämare. Bevisningen är till fullo ut-
förd. ÅAngans tidehvarf är slutadt; varmlufts-
skeppens tidehvarf begynnes.. Fulton och Watt
höra till det förflutna; Ericsson är den närva-
rande tidens och framtidens stora mekaniska
snille, — — —
Lycklig framför andra stora uppfinnare, har
Ericsson vid hvarje steg funnit medel att gå
framåt. Och nu kom den slutliga bevisnin-
gen. Äfven åerför funnos medel. Upplyste
kapitalister trädde fram, pröfvade och blefvo
öfvertygade. Fonder förskaffades. Det be-
slöts att framställa machinen för verlden i en
skala förut okänd i uppfinningarnas historia.
Eriessone, ett präktigt :skepp af 2000 tons,
byggdes, machineriet förfärdigades och fördes
ombord. Det offentliga profvet har egt rum
vid det tidigaste moment, som möjligen kun-
nat ske, och för tidigt för att förskaffa en
fullkomlig rättvisa åt uppfinningen. Ehuru
machinen var ofulländad och ur stånd att
verkställa allt det hvartill den är bestämd,
dock, för att trotsa de många ofördelaktigal
rykten som blifvit satta i omlopp, beslöts det!
att tidigare än ämnadt var utföra fartyget och
underkasta varmluftsmachinen : allmänhetenså
pröfning äfven i dess ofullkomliga skick och!
under den visshet, att den icke kunde ut-
veckla sin hela kraft.
Detta skedde först vid profturen sistlidne
vecka, då endast uppfinnaren samt skeppets
egare och besättningen voro närvarande. Huru
profvet lyckades vid detta tillfälle: hafva vi
redan berättat. I går gjordes ett nytt försök.
Detta skedde med synnerligt afseende derpå,
att pressens medlemmar måtte fullkomligen
öfvertygas. Representanter från alla eller nä-
stan alla stadens tidningar voro närvarande
— — — Med floden och en lätt bris. emotl-
sig lopp Ericsson en sträcka af några tiotalslt
mil; vid återvändandet var floden äfven emot. lf
Hastigheten öfverhufvud var 8 miles i timmen lr
emot floden.
Härvid bör anmärkag, att denna hastighet
kan betydligt förökas medelst förskaffande af
större cylindrar. När machinen byggdes, ön-
skade kapt. Ericsson hafva cylindrar af 16
fots diameter, men intet faktori ville åtaga
sig att gjuta dem, och 14 fot voro de största
han kunde erhålla. Nu äro herrar Hogg och
Delamater fårdiga att göra dem i hvilken stor-
lek som helst på deras egen risk. Med sina
små cylindrar kan Eriesson således icke blifva
något snabbt skepp. Men den nya rörelse-
kraften är lika väl bevisad med 9 mil i tim-
man, som med 90. Större cylindrar skola gät-
tas uti andra skepp, och en hastighet skall
erhållas, som skall lemna ångan lika mycket
efter sig, som den nu öfverträffar densamma
i ekonomi, trygghet och beqvämlighet.
Under den korta profresan uttrycktes ibland
det församlade sällskapet, ibland annat, föl-
jande tankar: Herr Solon Robinson yttrade sig
med hänseende till landtbrukare, att de hade
mera intresse uti uppfinningen, än handlande
och journalister, emedan desse redan hadelt
ångkraften. Han hade lyssnat med förnöjelselt
till kapt. Ericssons förklaring, att varmluftenl
var synnerligt passande för små machiner,l:
och ait den tid skulle komma, då hvarje husls
skulle hafva en varmluftsmachin. l
Professor Mapes sade, att han hade käntc
Sar Came UTA Vnnek, dc s jan mm anat — INN fra nm nm fr RR ve AK
RA kn It Art LR kent RK SR Ro
ft bet
2-3. rå j-- jag Jon Jag Jag ft Jr LD RN I Fr JRR Prat föra
föl
paste Kent ft ÅA OA LER EN EL
OLA oh om SA Ph OM - At - PA JR — 2