räntereduktionen, hypoteksbankerna, arbetare-
qvarteren, hjelpkassorna, bland handlingar
som förbinda det nya kejsardömet med revo-
lutionen. Napoleon III må låta uppgräfva alla
gamla permbref i Spaniens arkiver som be-
visa at: don Alonzo de Guzmans azurfärgade
blod rinner i den kejserliga brudens ådror;
han må omgifva henne med en skara af furst-
liga tjenearinnor och införa i sitt hof hela det
stora seklets, pedanteri med kortbyxor och
peruker — så-är och förblir han dock sjelf
en pårveny, har en parveny till gemål, och
får söka stödet och bundsförvandterna för sin
makt öfverallt annorstädes än hos de legitima
hofven.
Det är ej litet förvånande att se utländska tid-
ningar, som allt. försvarat legitimitetens grund-
satser och ådagalagt den djupaste vördnad för
dess häfd, iofprisa den sjelfständighet hvar-
med den nye franske kejsaren trampar dessa
traditioner under fötterna. Vi hafva redan vid
ett föregående tillfälle anfört de nästan vörd-
nadsfulla uttryck hvari Times upphöjer hans
manliga förakt för legitimiteten och hans sjelf-
ständiga afvikande från dess nötta spår. Nästan
ännu märkvärdigare är det att se den öster-
rikiska Lloyd framdraga en rasea af skäl
till försvar för detta äktenskap, Det är ialla
nändelser, säger det österrikiska bladet, äro-
fallare för fransmännens kejsare att gåsom en
man och såsom son af sina egna gerningar
följa sitt hjertas drift, än att i fåfing efterap-
ning af gamla bruk som för honom och han:
hus icke behöfva att ha någon gällande kraft,
efter ett och annat möjligen misslyckadt frieri
slutligen utan kärlek eiler böjelse lyckas hera-
föra dotiren af något suveränt hus i lägsta
klassen. Parvenygrna, anmärker bladet vi-
dare,, hafva städse varit mäktiga i verlden —
ty till slut äro dock dessa de anor, hvilke
nägra årbuodraden sednare omgifvas af en sö
hög vördnad — endast de förstå att mäta sig
med eget mått och icke med sina motstånda-
res, endast de veta att taga sig till vara för
en falsk äregirighets ingifvelser. . Om huse!
Bonaparte gäller det, såsom. om -alla . andra
hus, att det är förnäpat så länge det.är mäk-
tigt. Den förste Napoleon omgafs.af hyll
ningsbetygelser, sora aldrig. vederforos. sjelfva
Ludvig XIV. En konuog begår aldrig er
metallinnoen annat än. då han sjelf vill. begå
en.n
Ett af legimititetens bedröfligaste attributer
är utan tvifvel den särskilda och från den all-
rmänna menskliga scdoläran afvikande moral
som för dess meälemmar är antagen. Fastän
menniskor och begåfvade med menskliga böjel-
ser, få de ej följa deras äfven fnäktigaste och
heligaste kallelser; utan mäste lyda de dyna-
stiska intressenas bjertlösa och förnedrande
tyranni. Äfven i det afseendet är Ludvig
Napoleoas giftermål ett offer åt demokratier
som fordrar att inga andra band än religio-
nens och sedlighetens skola binda deinstink-
ter som skaparen nedlagt i menniskonaturen.
Futsteslägternas enskilda historia har i allati-
der varit full af de bedröfligaste brott mot
dessa menniskonaturens heligaste lagar, och
den allmänna meningen har ursäktat dem så
länge den ännu icke vågade betrakta furstarne
såsom menniskor af vanligt ekrot och korn,
underkastade saroma sediiga vilkor och lagar
som hela det öfriga slägtet. Ludvig Napo-
leon har förklarat att han ville gifva sitt tolk
och sitt hof ett föredöme af dygd och goda
seder, i det han förenade sig .med en maka
efter sitt bjertas val. Denna förklaring kuifde
visserligen hafva mera! vigt, om .man ej .all-
mänt kände att om, också Ludvig Napoleon
af personlig böjelse utvalt ra:lle: de Montijo,
så har han, dock icke alltid tänkt sig kej-
sarkronan. såsom det enda pris för hvilket
han kunde köpa hennes bevågenhet. Den
unga kastilianskan förbjöds af. sin stolthet, och
såsom. vi hoppas af bättre-motiver än . endast
stolthet, att mottaga kejsarens tillgifvenhet an-
nat än som, hang rättmätiga gemäl,; och tide-
hvarfvets utan fråga mest ,sjelfrådige och af
häfdens, sedlighetens. eller. omständigheternas
skrankor minst inskränkte regent måste under-
kasta sig hennes vilkor, Det må hafva fallit
sig något tungt, men äfven detta offer gjor-
des åt demokratien, hvars redskap han är och
hvars herravälde han fåfängt söker att undan-
draga sig.
— Vid tryckningen af Aftonbladet förliden
gårdag inträffade det missödet, att då så stör
del af upplagan, som motsvarade utdelningen
här i hnfvudstaden, var fördigtryckt och ut-
lemnad, gick en jernaxel å den vanligen be-
gagnade snällpressen gönder, hvarigenom fort-
sättningen af tidningens tryckning, hvartill en
annan snällpress då ställdes: i ordning, så
länge uppehölls, att tidningens landsortsupp-
laga ej blef fördig före posternas afgång.. Med
i dag afgående södra posten expedieras den
till de södra orterna, men prenumeranterna i
norra delen af riket kunna ej förr än med
nästa tisdags post erhålla sina exemplar. Re-
daktionen anhåller att tidningens prenumeran-
ter i norra. och . södra orterna; gunstbenäget
ursäkta det dröjsmål, som genom nämnde
missöde uppstått vid tidningens expedierande.
— Kapten-löjtnanten Indebetou, hvilken, en-
ligt. hvad: vi förut :(omnämnt, nyligen ingått i
preussisk örlogstjenst, har der erhållit korvett-
kaptens , grad och .tjenstgör. för närvarande,
enligt P..T., som varfs-chef. i Danzig.
— Hr Al! vart! Raudwijk Sechut har blifvit