Insändaren af denna artikel, som förmodar att de
kan hända flere, säsom det händt honom, nemlige
att förbise något, som likväl borde ligga hvarje fade
och moder nära till hands, har trott sig böra fäst
resp. föräldrars uppmärksamhet på ett ämne, kom rö
den för oss alla sä vigtiga frägan — vära. baras upp
fostran, )
För nägon tid sedan lästes i tidningarne en adres
till allmänheten frän! Pedagogiska Föreningen angö
ende. bebofvet af en bättre konstruktion och inred
aing af skolliusen, med ere dithörande frågor, un
der påpekande af de allvarsamma olägenheter hvilk
af närvarande anordningar i detta hänseende förorsa
kas, Den-beskrifning på vära skolor, som der afer
farna skolmän lemmats, föranledde mig att efter tet
mins början göra ett besök i den: läroanstalt, de
mina gossar erhälla sin undervisning. Hvad fan
jag väl der? — Bitt golf, hvartill maken i afseend
på smuts och osnygghet endast fär sökas i de smut
sigasts verkstäder, — ett amöblement, hvartill nägs
motstycke icke stär att finna, om ej i bagarstuga
och slagtarhuset — en atfdosfer, sådan man endast trät
far i de uslaste kojor bliör i ett illa ordnadt sjuk
hus — med ett ord, alltsammans så uthuslikt och si
otrefligt, att jag endast förundrade mig att ej för
hafva tänkt derpä. - Jag fann hvartenda ord i de
ofvannämnda adressen superlativt besannadt. Och
den skola, hvarom här talas, äro likväl, efter hva
man sagt mig, de allraflesta lärjungarna söner at för
äldrar i goda omständigheter, en del bland dessa til
och med bäde rikt och förnämt folk.
Den tanken föll mig; genast in: för hvad ett end:
af våra förmak eller salonger kostar i möblering, ja
för hvad mängen kastar bort på en endasupe, skull
likväl denna skola kunna göras, om ej i alla afseen
den så ändamälsenlig som en skola7 bör vara, doc!
ätminstone snygg och treflig! — Och jag frägad
mig ovilkorligen: äro väl svenska föräldrar så till sin
nes, att under det hvar och en söker att. omge sif
sjelf med all möjlig trefnad, ja lyx i hemmet, inger
häller för rof att låta sina barn tillbringa de dyrba
raste stunderna af dagen, nemligen lärostunderna,
föga bättre än uthus? — Det säger sig sjelft att. så
dant endast kan tillskrifvas den omständigheten, at
man ej kommit att tänka på saken.
Jag har sedermera besökt ännu andra skolor, oci
utan undantag har jag i dem alla funnit förhander
en större eller mindre del af de olägenheter, som :
Pedagogiska Föreningens adress blifvit uppgifna, —
samma brist på tjenliga samlingstum och kapprum:
samt deraf följande indragande af gatsmuts i skolsa-
larna — samma eländiga bänkar och bord — sammö
brist på tjenliga uppvärmnings- och ventileringsappa.
rater och en. deraf följande: förpestad atmosfer —
samma otrefnad ifrän början till slut; och jag ha
sett endast alltför mänga och tydliga bevis på hvad
som äfvenväl antydts i den nämnda adressen, nemli:
sen lärjungarnes fullkomliga missaktning för skolrum:
met — en i sanning stor, olycka, men som egentligen
ngen kan undra öfver. - För min del skulle jag ej
ens undra, om lärarne sjelfva räknade minuterna;
som de skola tillbringa under sä otrefliga omständig
eter.
Detvore emellertid väl om alltsammans stadnade
rid blotta otrefnaden, om ej helsa, disciplin oeh stu:
lier äfven ledo. Men att ungdomens helsa mäste
ida af att dagligen tillbringa 6 å 8 timmar i. etl
ytterligt smutsigt och- ytterligt illa ventileradt, ofts
lragigt rum, derom kan icke vara nägot tvifyel.
Ivad. disciplinen beträffar, så har jag till fullo öf-
rertygat mig om att blotta möbleringen af skolrum:
nen gör denna till bardt nära en omöjlighet, eler
itminstone till en yttre svärighet. Må man blotfiett
;nda ögonblick betrakta effekten af de. vedervärdiga
skolbänkarne, pä hvilka lärjungarne sitta samman
packade så mycket de möjligen kunna sammanpac-
kas, d. v..s. den ena i omedelbar beröring med den
andra. Så snart en rör på sig, mäste: alla dö andra
töras; skall nägon stiga upp, för att t. ex blott gå
ill läraren, dä: är villervallån fullständig; och sådant
örekoinmer naturligtvis oupphörligt. Knuftningar,
idosparkar, skrapningar ete. ete. — detta är det lika
aktiska som oundvikliga resultatet; och tnder den
reda, som på detta sätt i hvarje sekund utbryter el-
er hotar att utbryta, absorberas lärarens tid och upp-
närksamhet af den obehagliga, fastän nödvändiga
unktionen att vara, — icke lärare, utan fiskal, samt
tt i denna egenskap i hvarje ögonblick ropa: tyst
ler! eller: sitt stilla der!- 0; s. v.. utån att ändock
ned alla bemödanden någ nsin kunna hvarken vinna
ndamälet — tystnad och ordning — eller ofta eos
ipptäcka möjliga orostiftare. Det är en oordning
om ger ett ypperligt spelrum ät alla odygder, under
et den flitige lärjungen icke kan, om. han än sö
erna vill, få Vara ostörd. Jag fann ock att det!
näste vara just detta obehagliga disciplinärväsende,
cke undervisningen, som gör att skollärare oftast
lifva så snart uttråkade och utslitna.
I somliga skolor finnas endast bänkar, inga bord;
ch der bord finnas, äro de vanligen otrefliga och!
beqväma. Inga eller högst otillräckliga förvarings-;
um för böckef och skrifmaterialier 0. s. v. Det är
ästan obegripligt, huru någon undervisning är möj-
g under sädana omständigheter.
En afton gick jag upp i slöjdföreningens skola, der
ag hört att ätskilliga anordningar skulle vara olika
not de. vanliga, ehuru visserligen denna skola, säsom
arande blott provisoriskt förlagd i en hyrd lokal
ngalunda uppfyller alla vilkor af en väl inrättad
kollokal. -Oaktadt ett ganska stort antal lärjungar
oro tillstädes, rädde den fallkomligaste stillhet och
rdning, och detta, utan ens något synbart bemö-
ande ä lärarnes sida. Hafva väl dessa lärare så
tycket större förmäga att imponera på lärjungarne ? —
led all aktning för Slöjdskolans lärare, kan man
ke gerna antaga, att de skulle vara alla andra öf-
erlägsna. Äro lärjungarne äldre? — Det ojemför
gt största antalet synes endast vara omkring 13 å
i är. Aro de i allmänhet af så mycket bättre se-
er? — Det vore en hård och visserligen orättvis
om öfver ungdomen i andra skolor. Äro de kanske
era intresserade af sitt arbete? — Jag vet ingen
ledning, hvarför de skulle vara det, åtminstone
ed undantag för ett eller annat lätoämne. Att,sär-
ildt, teckning, som utgör en hufvudsaklig undervis-
ngsgren i slöjdskolan, i allmänhet roar ungdom, är
il sannt; men efter hvad jag bäde hört. sågas och
fven lätt kan finna, är detta ingalunda förhällandet
ed de allra första: öfningarna som hufvudsakligen
estå uti att draga räta streck; och som; ehuru för-
äffliga och nödvändiga de än äro för nybegynnare,
kväl omöjligen kunna vara särdeles roande. Hvaruti
gger säledes till slut hemligheten? — utiingenting
nat, än dessa simpla ormständigheter: en hygglig
sollokal, hvars yttre imponerar på lärjungens ord-
ngssinne, samt stolar och bord, som isolera dem
än hvarandra, och som, på samma gäng då icke
(0 nägra tortyranstälter, såsom de vanliga skolsto-
rne och borden med skäl må kallas, äro särdeles
enliga för skolarbetet. .
Med-sädant exempel för ögonen, böra vi längre, af
1 illa beräknad njugghet, tillåta att vära barn skola
adervisas och uppfostras, omgifna af smuts och otref-
id, utsatta för både lekamliga och andliga ohelso-
mma infytelser? Någon lyx behöfver visst ej in-
föras i skolsalarna;, men: till och med om nägon
x der infördes, så skulle det ej skada:: Svensken
tyvärr alltför mycket böjd för enskildt öfverflöd
h offentlig njuggbet; Man bör likväl betänka, att
t endast är den enskilda, aldrig den oftentliga
xen, som smittar ungdomssinnet med förderfliga ! e-
Och det-dröjer för öfvigt nog länge, innan vil.
nägon anledning att beskärma oss för lyx iskolor.
P:S. Ins, hoppas, att ingen skall anse det ofvan
iende säsom nägot klander mot skolornas vårdare.
ingt deriffön! Det kan endast Harmia insändaren, 1
t hinder af ofvanförmälde lumpna beskaffenhet —!:
ilka så lätt kunna undanrödjas — skola i så högl
ad motarbeta äfven dexbästa skolstyrelsers. de för.