landningsdagen, äro skickliga och nyktra handt-
verkare och sådana som hemma varit vande
vid hårdt arbete. Likväl böra äfven de be-
sinna, att de måste kunna tala engelska språ-
ket redan vid ankomsten till detta land; utan
kännedom deraf finna de sig :snart eftersaite
och måste arbeta för vida lägre betalning än
de annars kunde kommendera, Detta är i
allmänhet det stora hufvudfelet med 77 af
svenska inflyttare i detta land; de kunna ej
tala eller förstå ett ord engelska då de komma
hit, ännu mindre läsa och skrifva språket.
Hvad blir följden? De kunna ej meddela
sig med dem af hvilka de önska sysselsätt-
ning, och bland amerikanarna har jag under
tolf års dagligt umgänge med dem, ej funnit
mera än en, som kunde någorlunda tala sven-
ska språket; Sverige är föruudransvärdt litet
kändt härstädes, förblandas vanligtvis med
Schweiz. . Mången tror att det är ett lydrike
under Preussen, andra under Ryssland. Sällan
ser manen artikel om Skandinavien i hör-
varande tidnibgar. Carl XII:s namn är likväl
öfveralit bekant, äfven bland många Indian-
stammar. En teaterpjes egnad åt hans be-
drifter och namn fylide Bowery teaterkassan
för 50 å 60 aftnar. Jag har sett den och
fann der en fullkomlig parodi. — Våra ta-
stangfulla ländsmaninnor Jenny Linds och Fre-
-drika Premers besök ha likväl väckt ett slags
-intresse för det garnla -bjeltarnes och ärans
land. Jag lägger på hvarje emigrants hjerta
satt lära sig tala engelskan innan han beger
-sig på resan. - Visst är det sannt, som mån-
gen invänder, att man lär språket lättast och
-fortast samt. erhåller den bästa prononciation
-om man ackoörderar in sig här i en ameri-
-kansk familj några månader; men få äro de
-som; ha råd att betala från 3 till 5 dollars
(12 till 20 rdr rgs) per vecka för mat. och
sJogis. : Mången hit anländ emigrant hade fått
-employ genast, om han talat språket, men nu
heter det ofta, att man ej kan använda en
-person med hvilken man: ej kan meddela sig.
Ännu en gång: lär hemma det språk du be-
höfver bär första dagen du träder på Ameri-
kas. stränder. Handtverkare i. allmänhet -er-
shållas snart; employ och: äro. vanligtvis. bra be-
stalda;, en skicklig. guldsmed som kom hit
-sistlidne sommar från Stockholm fick genast
8 och char nu 14 dollars i veckolön... Afven-
så kunna svenska bönder, som ha några tu-
sende rdr-med sig, skaffa sig. en oberoende
ställning. inom få.år i. vestra staterna, der
de köpa godt, bördigt land från regeringen,
för 5-rdr rgs per tunnland, med skog tillräck-
lig för bränsle och gärdsel i 8. mansäldrar,
och -hvarest de betala de första, 5: åren. inga
och. sedermera högst små taxor. Min. årliga
beskattning, som jag alltid betalari taxerings-
.kommissionärens embetsrum :den 1. Oktober
hvarje - år,, bestiger sig till 73 certs (83 rdr
rgs). Då emigranter: komma ;till New-York
böra de vara mycket försigtiga, huru och med
hvilka.de göra lupp kontrakt i för resan. inåt
landet, ty de mest skamlösa bedrägerier ske
dagligen. Jag rekommenderar demtill svenska
presterna härstädes,: pastor .O. Hedström! och
magister Nyman, oegennyttige, redlige och ni-
tiske filantroper, som ge dem. säkra upplys-
ningar. De träffas dagligen på. sitt embets-
rum å Bethelskeppet i. North-river, ej långt
från batteriet, Jag-wvill sjelf, utan minsta
- kostnad för. besvär, vara dem behjelplig, så
vidt mina. mångartade och :trägna tjenstpligter
tillåta, om: de uppsöka mig i, det medicinska
kollegiet, i 14:de gatan. mellan. .3 och 4 Ave-
.nuerna,
Hvar och en betänke och öfverväge noga
förr än han beslutar öfverresan. Jag harlärt
känna: flera: här, särdeles .upga fruntimmer,
-som -hemsökts! af, den bittraste hemsjuka; så
att ingenting varit i deras smak, utan de Ha
afskytt. allt amerikanskt, vantrifts och blott
önskat sig åter i hemlandet; -Brist på pen-
ningar har hindrat. dem återvända; huru:be-
klagansvärd deras: ställning... Jag tror att åt-
- minstone för närvarande Australien är ett vida
bättre land för emigranter, der hän vida lät-
tare och säkrare kan göra sin lycka. eller. åt-
mMminstone .vinna sin bergning. . Men om man
beslutar sig att emigrera til- Amerika, må man
komna! hit utan pretentioner eller åtminstone
så. få och små som: möjligt. De fÅeste: tro sig
här med ditet arbete :kunna -förtjena: mycket
pennibgar. - Det är icke så, . Mig synes som
här fordras! vida merararbete än hemma, och
hvad betalningen. beträffar låter det väl myc-
ket att. förtjena I å 2 dollars per dag, .inen
då man beräknar! omkostnaderna för: vivre,
tvätt ov d., blir behållningen fin, kanske min-
dre- än hemma. Tvätt: kostar 3 rdr sv. pe
ett. dussin persedlar. - På: de bättterhoteller
är priset 2 dollars: om dagen för mat ochlogis
Lemna Sverige så tidigt som möjligt på vå-
-xen; gå ej till New-Orleans, der vanligtvis
hvarje sommar gula febern-rasar;: gå till Bo-
ston; Philadelphia eller New-York.- Vid an-
komsten i hamn var beredd ått mötas af eh
hop spekulanter, som erbjuda sin tjenst, ärc
frikostiga. på goda råd och särdeles förekom
mande; var på din vakt, de äro stundom far-
liga sällar, som lura på huru de skola unde)
en eller annan pretext komma : åt den nyss
anlände .emigrantens pengar.: Sök om möj-
ligt arrangera med, kaptenen så satt du få
stanna om bord på fartyget ett par dar. Or
afsigten är.att gå inåt landet, dröj icke länge
i det dyra New-York, Lägenheter finnas
mängd när som shelst... Dagbåtarna: för Alba:
ny lemna vanligtvis New-XYork kl; .7 på mor.
gonenr, nattbåtarna kl. 7 påaftonen. Den som
är intresserad af sköna. och :sublima natur-
scener, vill.jag råda att välja en afångbåtar-
na som gå om , dagen, ty Hudsonfloden är rik
på herrliga och storartade vuer och liknar myc-
ket Rhenfloden. Jag kunde ha mycket ännu
då —————— AR