VN DERE Mt rar ÄGA. er SIN ER KNARK
följe deraf den ifrägaställda nödvändigheten afretro:
aktivafsiften förfaller. Hvad apgär anmärkningen
om de barnlösa enklingarne, så erkänner jag visser
ligen, att de i sjelfra verket äro uti förevarande hän:
seende lika med de ogifta, hvarför jag ock anser de
så beskaffade enklingar, som nu finnas, böra tillgodo:
njuta lika. rättigheter med ungkarlarne; men dä meå
naturen af en sädan anstalt. som denna instämmer
Jatt ej: alla delegare kunna komma i ätonjutande: ai
de dem tillförsäkrade förmåner, och att dej. äfvet
sedan möjligheten dertill för dem upphört, - dock 5
allmänhet mäste; fortfarä smed delegarenå pligter, fin-
Iner jag ock att den, som en gäng betalt de högre
afgifterna, bör dermed fortfara ändå att han blifver
I barnlös enkling. :
På grund af allt detta skulle mitt förslag blifva,
Jatt den summa, som kameralafdelningen, på grund
af sina uppgjorde kalkuler, ansett böra anskaffas ge
Inom förhöjda årsafgifter från delegarne och hvilket
I fullmäktige för deras del beviljat, skall ästadkommas
sälunda, att från och -med 1853 ärs börjani hvarjt
delegare, som då är gift eller har pensionsberättigad:
barn, erlägger utöfver mu stadgade, årsafgift en ytter-
ligare årlig afgift till enke. och pupillfonden, hvilken
afgift. bestämmes för delegarne i de ätta första klas.
serna till tre procent af pensionsbeloppet i den klass
delegaren tillhör, och för delegare i 9:de klassen till
1!; procent af pensionsbeloppet i denna klass; sko:
lande den, som en gång erlagt denna särskilda aft
gift, dermed fortfara, ändå att han blifver enkling
utan pensionsberättigadt barn.n,
Hr Quensel har äfven reserverat sig emot fullmäk-
tiges beslut angäende en till 135 procent tillökad be-
fordringsafgift och i stället biträdt ett hos, fullmäk-
tige väckt men fallet förslag om den . k. giftermåls-
afgift, som skulle erläggas jemväl af gifta delegare.
.. Förslaget om en s. k. giftermåls-afgift ut-
vecklas i nedanstående kammarskrifvaren A.
E; Nerens: reservation.
Emot hrr fullmäktiges beslut, dels att i underdå-
nighet föreslå en befordringsafgift till enskilda enket
och pupillfonden af 15 proc. utaf månnens pension,
dels ock att, om delegare i pensions-iträttningen dö
förr än han till densamma erlagt 15 -ärs afgifter, bri-
ster deruti Skall utaf ehkäns och barnens pension int
nehällas; fär jag på följande skäl mig reservera.
:Ehuru -:medgifvas mäste, att enskilda :enke- och
pupillfonden både nu och framgent: är i. behof af ej
blott alla till. densamma nu föreslagne bidrag från
pensions-inrättningens delegare, utan ock vida större
inkomster, för att kunna, utan tjenstemanna-fondens
alltför dryga betungande, bestrida den framgent sti
gande pensioneriogen för enkor och barn, kan jag
dock för min del icke i .allo godkänna. de grunder;
hvarefter dessa bidrag skola utgöras. Då rättigheter
och skyldigheter böra, så vidt möjligt, stå till hvar-
andra i jemförligt förhällande, . syhes det nemligen,
isycherhet då ogifte delegare erlägga lika höga ars:
afgifter som de gifte, vara i hög grad obilligt, att
jemväl beferdringsafgifter varda de ogifte delegarne
affordrade, särdeles då sistnäfnnde afgifter alltid skolå
beräknas efter fulla pensionsbeloppet, utan afdrag af
hvad förut år i: lägre pensionsgrad erlågdt.- - Rättvi-
sare synes mig derföre vara, om delegare, vid inträde
i äktenskap, äfvensom sedermera, då han vinner. be:
fordran, erlade till enkefonden en lämplig afgift, af-
passad. dels efter mannens älder vid gittermälet eller
vunnen befordran, dels ock efter. skilnaden mellan
makarnes älder, i de fall då hustrun är yngre än
mannen. Det lärer väl vara lika ovedersägligt, att
giftermäl i äldre är betydligen stegra pensioneringen
å enke-och pupillfonden, som att befordran vid högre
älder tillskyndar den befordrade en väsendtlig fördel
derutinnan att för enka och. barn förvärfva högre
pensionsrätt, oaktadt ärsafgifterne till. fonden blifvit
större delen af tjenstetiden erlagde blott efter den
lägre pensionsgraden, och särdeles fördelaktigt är
detta förhällande för dem, som först vid högre älder
blifva delegare i pensionsinrättningen, I
För att afbjelpa dessa missförhällanden och ästad:
komma Ba, så vidt möjligt, rättvis beskattning, hade
jag föreslagit att, efter ungefärligen enahanda grun:
der, som för armåens enke- och pupillkassa äro be:
stämda, -borde till. civil-statens--enskilda enke- och
pupillkassa utgå afgigter, såväl vid inträde i äkten!
skap, som vid gifta delegares befordran. Man hat
väl deremot invändt, att dylika afgifter blefve bel
tungande och i viss män kunde motverka äkten:
skaps ingående, men på det afgifterna icke
skulle blifva under vanliga förhållanden mera
tryckande. än, den utaf fullmäktige. föreslagne- befor-
drings-afgiften, och- sälundå ej heller för den)
som ämnade ingå giftermål, vara. afskräckande, har
jag ansett desamma böra, uti de yngre ären, då hus
strun vanligen är blott nägra få är yngre än mans
nen, bestämmas mycket lägt, men deremot. vid hö-
gre ålder, då skilnaden mellan mannens och hustruns
älder är större, tillväxa uti allt starkare progression.
Billigheten af giftermäls- och befordringsafgifternas
ökade stegring vid högre älder torde ock ega giktig
grand äfven i den omständighet, att afgiften, då den
erlägges vid yngre är, tillskyndar. fonden en betyd?
lig räntevinst, som endast i mindre grad tillkommer
fonden utaf den afgift, som först vid högre älder er!
lägges. Deremot har jag ansett säväl giftermäls-
som en efter samma grund bestämd befordringsafgifi
för gifta delegare böra ovilkorligen utgöras och ej,
säsom vid armåen, blott af dem som äro dertill vil
lige. Hvad . armen beträffar, finnes för afgiftens
vilkorlighet det ganska giltiga skäl, att densamma
är i hög grad betungande, men om deremot afgiften )
för civilstaten bestämmes efter billigare grunder, säl
saknas ock allt skäl att densamma skulle blifva eni
dast vilkorlig. Då för armben giftermålsafgiften är
bestämd till fulla beloppet af hustruns pension jemte
i procent deraf dels för hvarje är, som mannen är
äldre än hustrun, dels för hvart är, hvarmed - hans
ilder vid giftermålets ingående öfverstiger 30, samt
vefordringsafgiften utgär efter samma grunder, men
nligt förhällandet vid mannens befordran, så hadd
ag deremot föreslagit, att för civilstaten- giftermäls!
vfgiften skulle bestämmas till: blott 10 procent af hu!
struns pension, då hon är jemnärig med eller äldrel
in mannen, äfvensorh då den sistnämndes ålder icke
fverstiger 30 är, hvaremot afgiften skulle ökas för-
ta äret med 1 procent, andra äret med 1,,, tredje
året med 177,, och ökningen sedermera årligen - till?
aga med !7,,:dels procent, dels för hvarje är man:
ens älder vid giftermälets ingående öfverstiger 30)
lels ock för hvarje är mannen är äldre än hustrun:
Efter enahanda grund och enligt förhällandet vid
vunnen befordran, skulle äfven befordringsafgiften
1tgä, med iakttagande dock, likasom vid armöen)
Mt då genom befordran vinnes uppflyttning från Ila.
;re till högre pensionsklass, afgiften beräknas blott
ör skilnaden emellan hustruns pensions belopp i.deå
vögre oeh lägre klassen.s i
För att ådsgalägga huru detta förslag skulle
verkligheten utfalla, hade hr Neren bifogat!
in deröfver upprättad tariff, som dock endast):
sträcker sig från mannens ålder af 30 till och l!
ned-60: år--samt upptager. en åldersskilnad
nellan-makarne af till och med: 40-år. Till!
emförelse mot 4e för armeen fastställda gif-l;
ermåls- och befordringsafgifter hade han
emväl bifogat en deröfver uppgjord tariff.
Huruvida jag, fortfar hr Neren, lyckats träffa
ätta, beloppet i afseende ä de föreslagna. afgifterna,
emuar jag derhän; men. detta är ej heller af serde-
es vigt, enär täriffen lätteligen kan omarbetas, blott
nan är öfverens derom, att-dylika afgifter äro till
in princip riktiga. Innan sig visat om sädana af-
ifter ansägos böra utgå eller icke, har det ej hel
er varit angeläget att utarbeta förslag till nödiga
eteljbestämmelser härutinnan, I
Di rättvisan syntes mig kräfva, att de af mig för
SSE mus, ee Åse MR 4 1
ärr dä Rane ma viftar äl