förtjenst denna ej utan styrka och talang ut
förda teckning, som hade partier af utmärk
effekt, såsom t. ex. den scen i fjerde aktei
i hvilken Tardy söker förmå sin son att rätt
färdiga sig mot den beskyilning som hvilad
på honom. Hrr Torsslow och G. Kinmanso;
gäfvo ät denna scen en prägel af sann tragisi
lyftning, som man mindre ofta får se, syn
nerligen för närvarande då det högre dramå
synes förvisadt från Vår scen. l
De tilldrågelser soi omgifva denna hut
vudhandling äro i allmänhet skickligt gruppe
rade och ingripa på ett naturligt sätt i ut
vecklingen deraf. Upplösningen, som reda!
till en del står utom sjelfva grundideen i styc
ket, är väl anordnad och sprider öfver de
hela, genom den försoning den innebär, et
mildt skimmer och qvarlemnar deraf ett be
hagligt hufvudintryck.
Styckets framgång syntes vara fullständig
Lifliga bifallsyttringar afbröto alltsomoftast d
spelande, och hrr Torsslow och G. Kinman
son mäste fiera gånger framträda för att mot
taga publikens hyllning. I afseende på de
taljerna af utförandet vilja vi endast anmärk:
vår äsigt, att hr G. Kinmansons spel skull
betydligt vinna genom att något moderera der
våldsamma häftighet han inlägger deri uti sce:
nen med grefvinnan i andra akten.
Också en Profet är namnet på ett lustspe
med sång i två akter, indelte i fem tablåer
hvilket likaledes i förrgår gafs för första gån:
gen. Mindre teatern synes vilja hafva sir
lilla andel med af den stora framgång sor
blifvit den Kongl. teaterns Profet, till del
cch bjuder derföre uti förevarande stycke på
en parodi på den så mycket omtalade operan
Personalen i Mindre teaterns Profet utgöres
af: Janne, skräddare i en småstad; Maja, han:
mor; Märta, hans trolofvade; Zachrisson, Må
thisen och Jonsson, studenter; stadens borg
mästare, rådmän o 8. V.
Liksom sålunda personalen är densamma.
endast att man här har tre muntra studente:
i stället för de dystra vederdöparne, så följe
äfven innehållet i öfrigt temligen nära hand-
lingen i operan. De af studenterna anstifta-
de upptågen äro dockaf något muntrare be-
skaffenhet och utgången ej heller så tragisk.
De vederbörligen parodierade och karrikerade
situationerna, orden och melodierna framkal-
lade naturligtvis mycken munterhet, hvilker
steg till sin höjd då skräddaren Janne (hi
Norrby), efter att ha usurperat borgmästare-
embetet, i högtidlig procession uppmarsche-
rar i stadshussalen i en drägt och med åt-
hörder som gör stycket i ännu ett annät af-
seende till tillfällighetsstycke, och åtskilliga
allusioner på dagens händelser gifva det är
ytterligare karakteren af ett sådant.
De som- beundrat den stora profeten skols
utan tvifvel ej ha något emot att skratta en
stund åt den lilla. Skämtet är gladt och vi
tro ej hrr Scribes och Meyerbeers konstverk
profaneradt genom den oskyldiga parodien.
Publiken hade infunnit gig så talrikt som
utrymmet i salongen medgaf för att bringa
sin byllning åt den utmärkte skådespelare som
alltjemt försvarar främsta platsen bland våra
dramatiska artister.