Kan det betviflas att vår regering är liberal? vi
fingo en ny påminnelse om grundlösheten af detta
tvifvel, dä vi, med sista posten från Westergöthland,
säågo ett bihang till Mariestads Weckoblad innehålla
landshöfdingens i länet, till Konungen ingifna utför-
liga yttrande i skatteförenklingsfrägan. Utlåtandet är
förut, vilja vi minnas, tryckt i Aftonbladet, men lä-
rer hafva tarfvat ytterligare offentlighet. — Vi vilja
ingalunda förneka detta utlätande förtjensten af sak-
kännedom ; men dä det hufvädsakligen gär ut på att
förorda förslag, som äro stridande mot regeringens
tillkännagifna äsigter, och slutar med att bedja rege-
ringen vara sä god och skynda sig med att expediera
ett Rikets Ständers beslut — så tro vi detta tillkän-
nagifva all den liberalitet, som på en konungens be-
fallningshafvande skäligen kan anses böra sig be-
löpa — så väl som på den regering han tjenar.
Vi sätta ett stort värde på embetsmannasjelfstän-
digheten, yttrad i de former, der denna, sjelfständig-
het -har rätt att göra sig gällande. Men vi tro det
vara en konungens befallningshafvande föga tillstär-
digt att idka opposition. Vi erinra oss händelsevis
hvad som timade för 9 är sedan, då en t. f. lands-
höfding och en kammarherre yttrade sig på riddar-
huset nägot obebagligt mot då varande liberala räd-
gifvare! De miste sina tjenster. De voro likväl,
dessa båda herrar, riksdagsmän och i full utöfning at
sin rätt. Vi tro deremot en konungens befallnings-
hafvandes sjelfständighet icke vara af samma slag,
och att hans ställning borde bjuda honom någon grann-
lagenhet, i synnerhet då han wet, att konservativa
rädgifvare vanligen äro mera liberala mot opposi-
tionsidkande embetsmän än — liberala rädgifvare.,
I denna uppsats förklarar de konservativer
organ, ministerens publicistiske vän och sak-
förare, sig sätta ,ett stort värde på embets-
mannasjelfständigheten, yttrad i de former,
der denna sjelfständighet har rätt att göra sig
gällanden.
Hvar skall denna sjelfständighet hafva rätt
att göra sig gällande, om icke då embets-
mannen, uppfordrad af styrelsen att säga sin
menirg om en vigtig fråga, derom afgifver
sitt yttrande? Om han då endast skulle vara
ett echo af ministerens åsigter, hvartiill gagnar
det att infordra bans yttrande? Sker det blott
för att narra allmänheten med föreställningen
att yttrandet är gjelfständigt, ehuru det i sjelfva
verket måste afgifvas i öfverensstämmelse med
styrelsens ordres? -
Hura kan man för öfrigt, såsom här skett,
jemföra den politiska oppositionen på riddar-
huset med de sjelfständiga och emot ministe
rens eympatier stridande åsigterna hos en em-
betsman, som är uppfordrad at styrelsen sjelf
att tala i sitt eget och icke i regeringens
namn, ej för att rösta för ett regeringsförslag,
utan för at gifva regeringen sina råd för det
slutliga utarbetandet af ett förslag, som ännu
är beroende af ytterligare utredning.
Att i sådana fall vilja tillämpa den politiska
disciplinen emot embetsmännens sjelfständig-
het går visserligen an i en och annan kejsar-
stat, men vi koppas att man skall, oaktadt
alla konservativt reformerande planer, miss-
lyckas i försöket att i konungariket Sverige
införa en så disciplinerad sjelfständighet.
Emelleriid antyda alla förhållanden att veder
börande för närvarande äro mycket sysselsatta
med funderingar att inrymma den disciplinära,
af dem sjelfva eller deras redskap utöfvade
makten ett så stort omfång som möjligt. Che-
ferna skola i allt endast blindtlyda minisirar-
ne, och de underordnade skola åter biindt
lyda sina chefer. Detta skalt leda till ord-
ning.
Men månne det icke äfven leder till den
fulaste afart af den eljest af de konservativa
förkastade ministerstyrelsen?
F. d. statsrådet Sandströmer skall vara så
bunden vid finansministern Palmstjernas åsig-
ter i skatteförenklingsfrågan, att den förre ej
i ett infordradt utlåtande får uttala sin egen
mening, ehuru han genom densamma vunnit
sin konungs bifall till och med i så hög grad,
att hr Sandströmer derföre upphöjts i adeligt
stånd.
Häntyder sådant icke blott på ministerstyrelse
utan till och med på en fullt utbildad mini-
sterdespotism ?
Efter allt utseende har Svenska Tidningen
i förevarande fall rusat fram med en öppen-
bjertighet, som torde tåla vid någon förkla-
ring eller kanske kan bjelpas med ett åter-
zallande. Man har emellertid baft ti!lfälle att
uttala en hotelse emot embetsmännen, för att
hog dem inskärpa hvad deras frid tillhörer,
och en sådan hotelse skall kanske göra sin
afsedda verkan hos en eller annan som öär
vacklande i sin lydnad. Dessutom kan man
genom dylika framställningar emellanåt känna
ll männa opinionen litet på pulsen, för att er-
ara huruvida denna sednare är nog lugn för
utt tillåta skarpare konservativa medikamenter,
ill återställande af sordning, inom samhälls-
sroppen.
Den taktiska skickligheten hos vår publici-
stiske motståndare är verkligen beundransvärd
fråga om utförandet af dylika små manö-
rer, och isynnerhet förstår han att derunder
påtaga sig en min af oskuldsfull okunnighet
eller enfald, som derför är så lämplig.
lester med så liflig uppmärksamhet och så in-
erligt deltagande, att predikan hade alltige-
Arm an halt anclbild hatedalan ön hansnmAn VW 11