tillfälle uttrycker sig uti dess eftergifvenhet, att icke ifrån embetet afsätta denne höge embetsman, derföre att han på nådig befallning yttrar sin egen öfvertygelse, och icke regeringens tillkännagifne åsigter uti en, till dess utlåtande hänskjuten fråga, är deremot alltför påtagligt. Svenska Tidningen gör sannerligen illa att på ett sådant sätt gäcka svenska folkets tålamod och långmodighet. Svenska folket besitter tillräcklig omdömesförmåga och rättskänsla för att klart och tydligt kunna inse, hvilka af de högre myndigheterna som mena det väl eller illa; och det anseende den ifrågavarande landshöfdingen äger, för sina ådagalagde rastlösa bemödanden för landets bästa, är så rotfästadt, att det ingalunda rubbas genom sådane uppsatser som Svenska Tidningens; hvilka likväl medföra det onda, att de reta, och att de föranleda undersökning af den ståndpunkt, som af Svenska Tidningens principaler, (tagne i så vidsträckt mening som behagas), innehafves uti folkets förtroende, belåtenhet och tillfredsställelse; och vi frukta att undersökningen kommer att lemna ett annat resultat, än det Svenska Tidningen måhända föreställer sig. Svenska Tidningen synes vilja mana till strid, och — ehuru talentlösa, och utan sakkännedom dess motståndare förmenas vara, så torde det kunna hända, att de likväl komma att hitta något mindre lättsmält korn; och vi motse dessutom den, för det konstitutionella samhället vigtiga tidpunkt, vid hvilken de motsatta meningarne komma att laglikmätigt göra siggällande, och det är visserligen icke illa, om de stora samhällsfrågorne dessförinnan något utkämpas, tillledning och nytta för dem, som få sig ombetrodt att vid allmän riksdag bevaka folkets angelägenheter, och yttra sin tillfredsställelse, eller missbelåtenhet med regeringspersonalen, och med dess system. Räntegifvare.