STOCKHOLM, den 15 Januari. Af den nyare tidens reformer hafva de som röra handelsfriheten vunnit den största utbredning samt till och med sträckt; sig till länder der all annan frihet behandlas säsom kontraband. Så hafva tulltarifferna blifvit nedsatta i sjelfva Ryssland och äfven Österrike måste i denna punkt visa någon eftergifvenhet för tidens fordringar. Nästan alla mindre och konstitutionella stater såsom Holland, Belgien, Sardinien, Portugal och äfven Spanien fortgåi samma riktning, hvartill den brittiska statsklokheten gifvit det mest lysande föredöme. I sjelfva det under den kejserliga despotiasmen kufvade Frankrike hoppas man att envåldsmakten åtminstone skall medföra det goda, att inskränka, om icke upphätva, det prohibitivsystem, hvari enskilda mäktiga iniressen på folkets bekostnad fjättrat landet. Med sådana exempel för ögonen synes till och med en.så konservativ minister som vår kunna utan någon synnerlig fara för sina eljest kända principer påtänka några ändringar i vårt prohbibitiva tullsystem; men vi hafva, oberäknadt stundom utkommande rykten om underhandlingar i afseende på franska handelstraktaten, icke förnummit att några sådana ändringat sysselsätta finansministern friherre Palmstjernas statsmannaomtanka. Ehuru tuilverkets högste chef, generaltulldirektören baron Gyllenhaal under sina många resor utåt våra kuster, alit i tullverkets angelägenheter, icke bör hafva saknat tillfälle att inse omöjligheten att på dessa vidsträckta kuster, med deras öar och skär, hämma lurendrejerier som uppmuntras af orimliga tullförfattningar, hafva vi dock ej hört omtalas, att han med en sålunda vunnen praktisk insigt i de förhållanden, som äro en oundgänglig följd af landets läge och natur, sökt ingifva finansministern nägra välbehöfliga upplysningar om de -verkliga resultaterna af tullbevakningen och prohibitivsystemet samt nägra approximativa kalkyler öfver hvad de, till vinst för lurendrejarne, årligen kosta landet, utan att gifva någon tryggad tillvaro åt den inhemska industrien; som dermed: skulle beskyddas. Att lurendrejeriet emellertid fortfarande öppnar vägar för en mera omskränkt handelsomsättning än våra konservativa statsmän vilja tillstädja är emellertid fullkomligt säkert, och blott den omständigheten, att våra. klädesfabriker år 1851 tillverkat. 267.000. alnar fint kiädemindre än året förut,-antyder: att fina utländska kläden, ehuru alla klädenäro till införsel .absolnt. förbudna, till betydliga belopp inkommit, alldenstund förbrukningen.af finare kläden hvarje år stiger. De fina och dyrare klädena hafvå nemligen lättare att bära lurendrejeripremierna än de grofva och billigare. För öfrigt är det kändt att inom alla förmögnare samhällsklasser förbrukas, synnerligen för klädseln, en mängd varuartiklar som på oloflig. väg inkommit, och så länge,.dessa varor hafva afnämare få de också importörer. Vi påminna oss härvid ett yttrande; som för många år tillbaka fälldes af em betydande köpman och tituleradt kommersråd i Helsingborg till generalguvernören Toll. Då denne gednare förebrådde: köpmannen för det: vidsträckta lurendrejeri som der i orten föröfvades, bad nemligen köpmannen attfå se på döt kläde som generalguvernören hade i sinrock, och sedan köpmannen dervid. trott sig finna att det var af engelsk tillverkning; utläthan sig: så länge ers excellerig är i behof af engelskt kläde för sin beklädnad, anse vi köpmän nära nog som en skyldighet att anskaffa denna vara. De konservativa, som gerna vilja skryta med sitt praktiska förnuft, försynda sig dock deremot.i förevarande fall på det mest uppenbara sätt, då de uppehålla förbud som icke efierlefvas,: som icke kunna verkställas och i hvilkas -öfverträdande de sjelfva såsom konsumenter oftast taga en högst verksam del. Härpå borde vederbörande fästa sitt prak tiska förnuft, så skulle de säkert koräma till en annan uppfattning af förhållandena. Generaltulldirektören säsom varande en mera praktisk än teoretisk man borde härvid äf: ven kunna gå till handa. Men i stöllet-att på något sådant sätt: och i större omfattning sysselsätta sig med tullförfattningarne, lärer något förslag inom tvllsty relsen, enligt hvad man berättat. oss, vara: å bane, för ätt. söka skaffa mera sammanhållning och: verksamhet åt hufvudstadens nuvarande 8. k. rörliga tullbevakning åt landsidan, genom att derför inrätta en särskild chefsbefattning. Eefarenheten har visat att den år 1847 vidtagna förändring, då tullbommarne afskaffades, och den rörliga bevakningen, bestående af 8 inspektorer och 16 uppsyningsmän i stället infördes, icke medfört någon större verkan till förekommande af den olofliga införseln till hufvudstaden. Enligt hvad det uppgifves lärer under de sednare åren blott ett enda obetydligt beslag å inkommande lurendrejerigodsskett åt landsidan, ehuru det är högst sannolikt att af de här försålda till införsel förbudna eller-tullförsnillade varor ganska betydliga qvantiteter införts från denna sida. Men om bevakningen varit mindre verksam eiler lycklig i. sina: patrulleripgar emot den olofliga varuinförseln,: så har: den söktatt-taga sin: skada igen genom ofta anställda husvisitationer-efter.det. redan. införda. godset, och Pynde bryter — I ikt valla. audra, band. bragte