STOCKHOLM, den 15 Januari.
Af den nyare tidens reformer hafva de
som röra handelsfriheten vunnit den största
utbredning samt till och med sträckt; sig till
länder der all annan frihet behandlas säsom
kontraband. Så hafva tulltarifferna blifvit ned-
satta i sjelfva Ryssland och äfven Österrike
måste i denna punkt visa någon eftergifven-
het för tidens fordringar. Nästan alla mindre
och konstitutionella stater såsom Holland,
Belgien, Sardinien, Portugal och äfven Spanien
fortgåi samma riktning, hvartill den brittiska
statsklokheten gifvit det mest lysande föredö-
me. I sjelfva det under den kejserliga despo-
tiasmen kufvade Frankrike hoppas man att en-
våldsmakten åtminstone skall medföra det go-
da, att inskränka, om icke upphätva, det pro-
hibitivsystem, hvari enskilda mäktiga iniressen
på folkets bekostnad fjättrat landet.
Med sådana exempel för ögonen synes till
och med en.så konservativ minister som vår
kunna utan någon synnerlig fara för sina el-
jest kända principer påtänka några ändringar
i vårt prohbibitiva tullsystem; men vi hafva,
oberäknadt stundom utkommande rykten om
underhandlingar i afseende på franska han-
delstraktaten, icke förnummit att några så-
dana ändringat sysselsätta finansministern fri-
herre Palmstjernas statsmannaomtanka.
Ehuru tuilverkets högste chef, generaltull-
direktören baron Gyllenhaal under sina många
resor utåt våra kuster, alit i tullverkets ange-
lägenheter, icke bör hafva saknat tillfälle att
inse omöjligheten att på dessa vidsträckta ku-
ster, med deras öar och skär, hämma luren-
drejerier som uppmuntras af orimliga tullför-
fattningar, hafva vi dock ej hört omtalas, att han
med en sålunda vunnen praktisk insigt i de
förhållanden, som äro en oundgänglig följd
af landets läge och natur, sökt ingifva finans-
ministern nägra välbehöfliga upplysningar om
de -verkliga resultaterna af tullbevakningen
och prohibitivsystemet samt nägra approxi-
mativa kalkyler öfver hvad de, till vinst för
lurendrejarne, årligen kosta landet, utan att
gifva någon tryggad tillvaro åt den inhemska
industrien; som dermed: skulle beskyddas.
Att lurendrejeriet emellertid fortfarande öpp-
nar vägar för en mera omskränkt handels-
omsättning än våra konservativa statsmän vilja
tillstädja är emellertid fullkomligt säkert, och
blott den omständigheten, att våra. klädesfa-
briker år 1851 tillverkat. 267.000. alnar fint
kiäde- mindre än året förut,-antyder: att fina
utländska kläden, ehuru alla klädenäro till
införsel .absolnt. förbudna, till betydliga belopp
inkommit, alldenstund förbrukningen.af finare
kläden hvarje år stiger. De fina och dyrare
klädena hafvå nemligen lättare att bära luren-
drejeripremierna än de grofva och billigare.
För öfrigt är det kändt att inom alla för-
mögnare samhällsklasser förbrukas, synnerli-
gen för klädseln, en mängd varuartiklar som
på oloflig. väg inkommit, och så länge,.dessa
varor hafva afnämare få de också importörer.
Vi påminna oss härvid ett yttrande; som för
många år tillbaka fälldes af em betydande
köpman och tituleradt kommersråd i Helsing-
borg till generalguvernören Toll. Då denne
gednare förebrådde: köpmannen för det: vid-
sträckta lurendrejeri som der i orten föröfva-
des, bad nemligen köpmannen attfå se på döt
kläde som generalguvernören hade i sinrock,
och sedan köpmannen dervid. trott sig finna
att det var af engelsk tillverkning; utlät- han
sig: så länge ers excellerig är i behof af en-
gelskt kläde för sin beklädnad, anse vi köp-
män nära nog som en skyldighet att anskaffa
denna vara.
De konservativa, som gerna vilja skryta
med sitt praktiska förnuft, försynda sig dock
deremot.i förevarande fall på det mest up-
penbara sätt, då de uppehålla förbud som icke
efierlefvas,: som icke kunna verkställas och i
hvilkas -öfverträdande de sjelfva såsom kon-
sumenter oftast taga en högst verksam del.
Härpå borde vederbörande fästa sitt prak
tiska förnuft, så skulle de säkert koräma till
en annan uppfattning af förhållandena. Ge-
neraltulldirektören säsom varande en mera
praktisk än teoretisk man borde härvid äf:
ven kunna gå till handa.
Men i stöllet-att på något sådant sätt: och i
större omfattning sysselsätta sig med tullför-
fattningarne, lärer något förslag inom tvllsty
relsen, enligt hvad man berättat. oss, vara: å
bane, för ätt. söka skaffa mera sammanhållning
och: verksamhet åt hufvudstadens nuvarande
8. k. rörliga tullbevakning åt landsidan, ge-
nom att derför inrätta en särskild chefsbefatt-
ning.
Eefarenheten har visat att den år 1847 vid-
tagna förändring, då tullbommarne afskaffa-
des, och den rörliga bevakningen, bestående
af 8 inspektorer och 16 uppsyningsmän i stäl-
let infördes, icke medfört någon större verkan
till förekommande af den olofliga införseln till
hufvudstaden.
Enligt hvad det uppgifves lärer under de
sednare åren blott ett enda obetydligt beslag
å inkommande lurendrejerigods- skett åt land-
sidan, ehuru det är högst sannolikt att af de
här försålda till införsel förbudna eller-tull-
försnillade varor ganska betydliga qvantiteter
införts från denna sida.
Men om bevakningen varit mindre verksam
eiler lycklig i. sina: patrulleripgar emot den
olofliga varuinförseln,: så har: den söktatt-taga
sin: skada igen genom ofta anställda husvisi-
tationer-efter.det. redan. införda. godset, och
Pynde bryter — I ikt valla. audra, band. bragte