trädande anses dock ej ha några politiska skäl, då den berömde författaren allmänt anges stå mycket väl hos kejsaren. Det heter nu att man har föga hopp att få se päfven i Paris. Man känner nu utgången af voteringen på äfven de aflögsnaste orter, och visar sig totalresultatet som följer: Röstande . . . e S,157,752. Ja. s ss ss s 0 1,939,552. Nej . e oo oo 0 e 234,501. Ogillade sedlar . . . 63.699. Krigsoch polisministrarne skola kommit osams derför att den sistnämnde Jåtit en i hans bötel uppställd infanteripost för sig göra militärisk honnör, hvilket högeligen förtrutit marskalken krigsministern. Under December lärer icke mindre än omkring 20.000 böneskrifter ha ingått till kejsaren, af hvilka 10.500 från departementerna, 9000 frän Paris och 500 från utlandet. Berryer, hvilken i officiella bladet uppgifvits i sin egenskap af föreståndare för advokatkåren i Paris hafva nyårsdagen uppvaktat kejsaren, vederlägger offentligen denna uppgift. De halfofficiella franska tidningarne vederlögga de amerikanska bladens uppgift att en fransk eskader skulle ha tagit halfön Semana i besittning. En fransk fregatt, som händelsevis kryssat i de Haytiska farvattnen, säges ha gifvit anledmng till det utspridda ryktet. — Denna vederläggning till trots upprepa dock de sednast ingångna NewYorker-tidningarne på det bestämdaste sin uppgift derom, att ockupationen verkligen skett. ENGLAND. De nya ministrarnes återväljande i parlamentet försiggår nästan utan motstånd. För London City återvaldes lord J. Russell utanl opposition. Valet inskränkte sig till en formalitet. Mr Dillon föreslog inrikes ministern till Citys representant i underhuset, mr Crawford understödde motionen, och sheriffen förklarade lord J. Russell för återvald. 1 Carlisle hade det radikala partiet uppställt rar Sturgeon såsom motkandidat mot sir James Graham. Han förklarade, liksom lord J. Russell förut gjort till sina City-kommittenter, att ingen koalition varit å bane för att störta Derbyministeren, och förklarade sig vidare för utsträckning af valrätten till alla, som genom intelligens och bildning dertill voro berättigade, utan någon inskränkning af census; deremot ville han icke veta något af arfvoden för medlemmarne af underhuset, och hade äfven sina betänkligheter i afseende på den hemliga voteringen vid valen. Iafseende på kyrkoväsendet törklarade han sig för en genomgripande reform, med indragande af alla de rikligt doterade sinekurerne, samt fullständig religionsfrihet och utsträckning af folkundervisningen. Den a!lvarrammaste oppositionen har visat sig i Halifax, der Torypartiets kandidat mr Edwards vid Hustings-ceremonien tycktes ha öfvervigt mot den ministeriella kandidaten sir Charles Wood, hvilken dock vid voteringen erhöll 592 röster mot 526. I Wolverhampton återvaldes frihandelsmannen Villiers utan opposition. Villiers försäkrar i sitt tal att hans inträde i ministeren icke skulle förändra hans politiska åsigter. Han vore öfvertygad att Aberdeenska ministeren skulle göra allt för att motsvara folkets önskningar, och förklarade sig för egen del för parlamentsreform, för ballot eller hemlig omröstning vid parlamentsvalen, för utsträckning af folkundervisningen, med hvilken staten dock ingenting borde hafva att skaffa, samt för obegränsad religionsfrihet. För staden Oxford blef handelsministern Cardwell återvald utan omröstning, äfvenså lord A. Hervey i Brighton, amiral Berkeley i Glocester, lord A. Paget i Lichfield, samt lord E. Bruce i Marlborough. Deremot har mr Gladstone af universitetet i Oxford fått 13 rösters minoritet mot min medkandidat hr Percival. I South Wiltshire uppträder mot mr S. Herbert, den derbyitiskt sinnade G. Berkeley. I Southampton täflar den konservative Cochrane mot sir Å. Cockburn, hvilken sednare hade majoritet vid det s. k. sshow of hands. Valet är ännu icke hållet. Cochrane, hvilken är sedan långliga tider tillbaka känd såsom en hatare af allt framåtgående, förklarar krig på lif och död mot den nya ministeren. Sir Å. Cockburn förklarade sig för ett förnuftigt framåtskridande och emot en oinskränkt valrätt. Census ville han i alla fall nedsätta till 5 fhushyror från 10, och uttalade sig derjemte bestämdt för ballot eller den hemliga omröstningen vid parlamentsvalen. Derjemte förklarade han sig för genomgripande reformer i rättegångsväsendet och en kraftig utveckling af folkundervisningen. Times, uppgifver att ministeren Aberdeen har att i öfverbuset påräkna en icke obetydlig majoritet, till hvilken bland andra äfven alla biskopar komma att höra. Äfven i underhuset arta sig sakerna fördelaktigt för ministeren. Dagligen gå enskilda medlemmar öfver till det mmisteriella partiet, och redan skola 40 å 50 foråna Derbyiter, af hvilka de festa sitta i underhuset såsom representanter för städer, några för grefskapen, hafva affallit från det parti de hittills tillhört. Gazetten meddelar nu hemliga rådets befallning om enrollering af 30,000 frivilliga milissoldater, hvilka enligt lagen skola under 1853 värfvas, samt om komplettering af det felande i förlidet års uppbåd af 50,000 frivilliga. Morning Chronicle innehåller ett till amiralitetet stäldt erbjudande af flera sjöofficerare, som förut tjent vid Nordpolsexpeditionen, att ånyo deltaga i dess forskningar. Tidningen anmärker att man hos vederbörande tror att. ännu i början af detta år en eller tvenne af segeloch ångfartyg bestående expeditioner skola afsändas till polarregionerna. En af dessa expeditioner skall vara bestämd till Smiths och Jonessund för att fullfölja de af kommodore Inglefield gjorda upptäckterna. En annan skulle begifva sig till Behringssund för att komma den der befintlige kapten Collinson till hjelp. Äfven ett transportskepp skall åtfölja med förråder. På Londoner och North Wester jernvögen har den A dana on 2171 Eld afatt mar ge AR