trädande anses dock ej ha några politiska
skäl, då den berömde författaren allmänt an-
ges stå mycket väl hos kejsaren.
Det heter nu att man har föga hopp att få
se päfven i Paris.
Man känner nu utgången af voteringen på
äfven de aflögsnaste orter, och visar sig to-
talresultatet som följer:
Röstande . . . e S,157,752.
Ja. s ss ss s 0 1,939,552.
Nej . e oo oo 0 e 234,501.
Ogillade sedlar . . . 63.699.
Krigs- och polisministrarne skola kommit
osams derför att den sistnämnde Jåtit en i
hans bötel uppställd infanteripost för sig göra
militärisk honnör, hvilket högeligen förtrutit
marskalken krigsministern.
Under December lärer icke mindre än om-
kring 20.000 böneskrifter ha ingått till kej-
saren, af hvilka 10.500 från departementerna,
9000 frän Paris och 500 från utlandet.
Berryer, hvilken i officiella bladet uppgif-
vits i sin egenskap af föreståndare för advo-
katkåren i Paris hafva nyårsdagen uppvaktat
kejsaren, vederlägger offentligen denna upp-
gift.
De halfofficiella franska tidningarne veder-
lögga de amerikanska bladens uppgift att en
fransk eskader skulle ha tagit halfön Semana
i besittning. En fransk fregatt, som händelse-
vis kryssat i de Haytiska farvattnen, säges ha
gifvit anledmng till det utspridda ryktet. —
Denna vederläggning till trots upprepa dock
de sednast ingångna NewYorker-tidningarne
på det bestämdaste sin uppgift derom, att
ockupationen verkligen skett.
ENGLAND.
De nya ministrarnes återväljande i parla-
mentet försiggår nästan utan motstånd. För
London City återvaldes lord J. Russell utanl
opposition. Valet inskränkte sig till en for-
malitet. Mr Dillon föreslog inrikes ministern
till Citys representant i underhuset, mr Craw-
ford understödde motionen, och sheriffen för-
klarade lord J. Russell för återvald. 1 Car-
lisle hade det radikala partiet uppställt rar
Sturgeon såsom motkandidat mot sir James
Graham. Han förklarade, liksom lord J.
Russell förut gjort till sina City-kommit-
tenter, att ingen koalition varit å bane för att
störta Derbyministeren, och förklarade sig vi-
dare för utsträckning af valrätten till alla,
som genom intelligens och bildning dertill voro
berättigade, utan någon inskränkning af cen-
sus; deremot ville han icke veta något af arf-
voden för medlemmarne af underhuset, och
hade äfven sina betänkligheter i afseende på
den hemliga voteringen vid valen. Iafseende
på kyrkoväsendet törklarade han sig för en
genomgripande reform, med indragande af
alla de rikligt doterade sinekurerne, samt full-
ständig religionsfrihet och utsträckning af folk-
undervisningen.
Den a!lvarrammaste oppositionen har visat
sig i Halifax, der Torypartiets kandidat mr
Edwards vid Hustings-ceremonien tycktes ha
öfvervigt mot den ministeriella kandidaten sir
Charles Wood, hvilken dock vid voteringen
erhöll 592 röster mot 526. I Wolverhampton
återvaldes frihandelsmannen Villiers utan op-
position. Villiers försäkrar i sitt tal att hans
inträde i ministeren icke skulle förändra hans
politiska åsigter. Han vore öfvertygad att
Aberdeenska ministeren skulle göra allt för
att motsvara folkets önskningar, och förklarade
sig för egen del för parlamentsreform, för
ballot eller hemlig omröstning vid parlaments-
valen, för utsträckning af folkundervisningen,
med hvilken staten dock ingenting borde hafva
att skaffa, samt för obegränsad religionsfrihet.
För staden Oxford blef handelsministern Card-
well återvald utan omröstning, äfvenså lord
A. Hervey i Brighton, amiral Berkeley i Glo-
cester, lord A. Paget i Lichfield, samt lord
E. Bruce i Marlborough. Deremot har mr
Gladstone af universitetet i Oxford fått 13 rö-
sters minoritet mot min medkandidat hr Per-
cival. I South Wiltshire uppträder mot mr S.
Herbert, den derbyitiskt sinnade G. Berkeley.
I Southampton täflar den konservative Cochrane
mot sir Å. Cockburn, hvilken sednare hade
majoritet vid det s. k. sshow of hands. Va-
let är ännu icke hållet. Cochrane, hvilken är
sedan långliga tider tillbaka känd såsom en
hatare af allt framåtgående, förklarar krig på
lif och död mot den nya ministeren. Sir Å.
Cockburn förklarade sig för ett förnuftigt fram-
åtskridande och emot en oinskränkt valrätt.
Census ville han i alla fall nedsätta till 5 f-
hushyror från 10, och uttalade sig derjemte
bestämdt för ballot eller den hemliga omröst-
ningen vid parlamentsvalen. Derjemte för-
klarade han sig för genomgripande reformer
i rättegångsväsendet och en kraftig utveckling
af folkundervisningen.
Times, uppgifver att ministeren Aberdeen
har att i öfverbuset påräkna en icke obetyd-
lig majoritet, till hvilken bland andra äfven
alla biskopar komma att höra. Äfven i un-
derhuset arta sig sakerna fördelaktigt för mi-
nisteren. Dagligen gå enskilda medlemmar
öfver till det mmisteriella partiet, och redan
skola 40 å 50 foråna Derbyiter, af hvilka de
festa sitta i underhuset såsom representanter
för städer, några för grefskapen, hafva affal-
lit från det parti de hittills tillhört.
Gazetten meddelar nu hemliga rådets be-
fallning om enrollering af 30,000 frivilliga mi-
lissoldater, hvilka enligt lagen skola under
1853 värfvas, samt om komplettering af det
felande i förlidet års uppbåd af 50,000 frivil-
liga. Morning Chronicle innehåller ett till
amiralitetet stäldt erbjudande af flera sjöoffi-
cerare, som förut tjent vid Nordpolsexpedi-
tionen, att ånyo deltaga i dess forskningar.
Tidningen anmärker att man hos vederbörande
tror att. ännu i början af detta år en eller
tvenne af segel- och ångfartyg bestående ex-
peditioner skola afsändas till polarregionerna.
En af dessa expeditioner skall vara bestämd
till Smiths och Jonessund för att fullfölja de
af kommodore Inglefield gjorda upptäckterna.
En annan skulle begifva sig till Behringssund
för att komma den der befintlige kapten Col-
linson till hjelp. Äfven ett transportskepp
skall åtfölja med förråder.
På Londoner och North Wester jernvögen
har den A dana on 2171 Eld afatt mar ge AR