RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. RANSAKNINGEN MED STORTJUFVEN LILJA. 1 dag fortsattes uti poliskammaren denna ransak ning då Lilja, Christina Boman och handlanden Wahlström voro frän häktet inställde, och enkan Pettersson som ännu vistas ä fri fot tillstädeskom. Poliskommissarien Johnsson hade till tölje af enkan Petterssons vid törra förhöret gjorda uppgift, att bona under det Lilja vid Hagagrindar samtalade med Wahlström, inköpt !, stop bränvin ä lilla stallmästaregärden, dit ätföljt Pettersson, men skänkföreständerskan Maria Aurora Dehn hade icke kunnat igenkänna P. eller påmiara sig en dylik försäljning, och detta pästående vidhöll Dehn i dag inför poliskam. maren. Wahlström, nu äter allvarligen af hr polismästaren uppmanad att genom en sanningsenlig bekännelse erkänna sitt brott, fortfor att förneka att ha haft ringaste befattning med de stulna penningarne eller att nögonsin hafva samtalat med eller haft någon transaktion med Lilja. Polisen har förgäfves väntat på att den person, af hvilken den till Lilja lemnade resbindeln blifvit inköpt, skulle derom göra anmälan. W. tillfrågades pu ytterligare hvarest han köpt bindeln; han nekade att ha inköpt densamma. Enkan Pettersson och Christina Boman uppgäfvo deremot sammanstämmande, att Wahlström på af dem framställd begäran icke allenast inköpt bindeln och vax. duken, hvaruti verktygen inlindades, utan äfven sjelf burit bindeln och vaxduken till Pettersson. Lilja förklarade derefter att Wahlström då han aflemnat bindeln vid Haga yttrat vatt han för 2 rdr bko inköpt bindeln uti ett klädstånd i Brunnsbacken ä Söder, och haft mycket besvär med att erhälla en sädan. Christina Boman uppgaf nu att hon öfvertalat W. att äka ut till Haga och träffa Lilja, men då B. var illamående hade hon öfvertalat sin syster enkan Pettersson att dit ätfölja Wahlström, emedan han bestämdt vägratJatt fara ensam. Tillfrågad om ingen varit närvarande och hör dessa samtal, invände Lilja; äh! det aktade Wahl ström sig nog för; han var sä rädd att han fruktad att väggarne skulle höra honom, och vid Haga då var han en riktig kruka, ehuru jag försäkrade ho nom att ingen menniska vore i nirbeten. Lilja påminde sig nu att under ett samtal i vagns lidret uti det hus der Boman och Pettersson bodde Wahlström gifvit honom anvisning på att göra in brottsstöld i Fituna herrgård i Sorunda socken, eme dan en person vid namn Mogren, so a bodde der hade mycket pengar, men Lilja bade svarat att ha i den trakten vore för mycket väl känd. Wahlström bestred sanningsenligheter af denna upp gift, men erkände att han vore bekant cd nämnd Mogren. Ransakningen uppsköts till nästa tisdag i afvakta på iafordrad skrifvelse från Westeräs. — Sistlidne gårdags e. m. kl. 4 inträffade de olyckshändelse att en qvinsperson frän den vid Norr bro belägna tvättbrygga :f väda föll i vattnet oc medföljde den häftiga strömmen genom brohvalfve framåt Blasieholmshamnen, hvarest hon sjönk?för än nägon anstalt om hennes räddning kunde företa gas. Hvem hon i lifstiden varit var vid olyckshän delsens inträffande icke bekant.