mot vabligheten pr konsignation och mötte i allmänhet en så föga uppmuntrande konjunktur, att försäljningen ej:allenast gick ytterst trögt, utan äfven lemnade mindre fördelaktiga resultater. Bättre lyckades deremot utförseln af Stål, som för det mesta efter rena uppköpsordres expedierades till ett qvantum om cirka 21,200 sk: och således betydligt öfversteg exporten under nägot af de sistförflutna 6 ären; men ändå betydligare utvidgades utförseln af garkoppar, då nemligen ej mindre än 9,342 sk: deraf utskeppades,; hvilket mot år 1850 visar en tillökning af nära 2300 sk:ä och mot 1849 af cirka 850 sk:T. Tager man ej i betraktande är 1845, då kopparutförseln omfattade cirka 9050 sk:T, så visar sig jemförelsen ännu förmänligare, i det nemligen exporten i intet af de andra ären alltsedan 1842 har öfverstigit 6750 sk:t, men väl varit nere vid 3300 å 3800 sk: Äfven af Tjära utskeppades betydligt mer än under nägot af de nästföregäende 7 ären och till priser som på det hela torde ha lemnat ganska förmånliga resultater, men som emellertid lockade till en sä stor utvidgning af produktionen, att konjunkturen under hela loppet af förlidet år (1852) betydligt försämrades. Märkligast af allt i afseende å 1851 ärs export visar sig likväl Trävaruexporten, och särdeles hvad beträffar handeln med England; under det att nemligen totalqvantiteten af utskeppade träraror uppgick till 429,600 st. bjelkar och sparrar, 815,533 tolfter bräder och plankor, 14,042 st. master och spiror 0. 8. V.. har deraf ensamt till Storbritannien blifvit utfördt 128,000 st. bjelkar och sparrar, 276,737 tolfter bräder och plankor och eirka 9000 st. master och spiror, med ett ord omkring tredjedelen af de trävaror som Sverige är 1851 hade att afläta hafva i England funnit atnämare och till priser som för vära producenter och exportörer varit ovanligt för: mänliga. Men äfven importen steg under bemälde är ganska ansenligt och har i afseende ä artikeln spanmäl ej haft sitt motstycke under nägot af de sista ärtionden. Tillförseln af utländsk spanmäl, hvilken dessutom nästan uteslutande verkställdes efter förutgängna rena uppköpsordres, utgjorde nemligen är 1851 c:a 356,600 tannor, deribland c:a 235,000 tunnor räg, 34,000 t:r hvete och 75,000 t:r korn, utom diverse mjöl till ett qvantum motsvarande c:a 26,000 t:r. Den samlade spanmälsimporten frän utlandet utgjorde säledes bortät 382,600 tunnor. Sveriges utförsel af spanmäl, som under de sednare ären vanligen räknats till 300 å 350,000 t:r, deklinerade deremot är 1851 till c:s 230,000 t:r, till mesta delen hafra. Rörande den är 1851 så starkt tilltagande vatuimporten, få vi i öfrigt efter Kommerskollegii berättelse fästa uppmärksamhet: vid följande kortfattade sammandrag, som påpekar de artiklar hvaraf den betydligaste tillökningen egt rum. Bomull: införseln, som år 1831 endast utgjorde 794,434 I och är 1841 stigit till 1,832,431 LB, uppgick är 1851 till 7,989,428 ET, hvilzet är den största import som egt rum uader nägot är, med undantag af 1848, då 8,073,989 B hit till riket infördes. Bomullsgarn, hvitt under n:o 26: År 1831 utgjorde importen 204,382 KE, är 1841 426,644 TF, men har efterhand successivt aftagit och utgjorde är 1851 70,271 E. Bränvin: Importen af arrak har under hvarje af de sistförflutna 10 ären oafbrutet stigit. Ar 1831 förtullades endast 45,344 kannor, är 1841 171,985, hvaremot är 1851 ej mindre än 236,050 kannor importerades. . Kaffe: År 1831 förtullades 3,268,680 K, är 1841 5,317,225 IB och är 1851 9,613,934 , den största import som, med undantag at är 1848, hittills egt rum. Sill, hvaraf tillförseln är 1850 utgjorde 182,977 tunnor, ökades är 1851 till 231,383 t:r, och sammalunda steg under dessa 2:ne år importen af torr fisk från 192,030 till 299,812 18. Maehiner och Redskap: Importen är 1831 uppgick till ett värde af endast 19,792 rdr, men har efterhand stigit så betydligt att densamma för är 1851 uppgick till. 452,612 rår bko. Socker: Taförselö af alla slag, utom raffioad, utgjordes är 1831 af 10,202,463 I, är 1841 af 14,505,876 och är 1851 af 25,090,871 ET; hvilket förhällande är så mycket mera anmärkningsvärdt, som exporten af raffineradt socker, är 1846 uppgående til! 1,412,761 I, är 1851 endast utgjorde 145,784 T. Är 1851 införtullades 110,883 8 puderoch 54,400 I teppsocker, hvarjemte sannolikt betydliga qvantiteter inkommit tullfritt landvägen frän Norge. Stenkol: är 1831 infördes 6,240 tunnor och 56,686 t:r stybb, men alltsedan importtullens upphäfvande här tillförseln i den grad ökats, att densamma under 1851 uppgick till ej mindre än 536,939 t:r stenkol och 163,280 t:r stybb. Tobak: Importen är 1851 stegrades till 2,641,797 T blad och 1,448,187 I stjetk, hvilket är den största qvantitet som alltsedan 1846 införts. Afven af Ull steg importen öfver qvantiteterna under nägot af de föregäende ären och räknades för 1851 till 2,198,713 I. Följande tabell utvisar huru stor andel sem i af. seende ä säväl införsel som utförsel belöper sig sär skildt på gud och silfver i mynt och plantsar införsel. utförsel. år 1846 Bko Rdr 1,863;000 9,000. 1847 — 7,606,000 332,000. 1848 14,000 4,833,000. 1849 3,000 2,086,000. 1850 D 3,000 —459,000. 1851 548,000 164,000. De på Stockholms och Götheborgs börser anmälde vexelslut i fremmande myntslag hafva för är 1951 appgifvits till ett sammanräknadt belopp af bko rd: 34,533,794 , motsvarande följande fördelning af ut ländska valutor, nemligen: Stockholm. Götheborg. Sterl. . . --601,813 603,610. Rdr HBko . . 4,664,332 1,898,453. Franes . . . 1,602,272 1,428;010. Rdr Holl C:t . — 192;777 51,000. Rdr Läöbsk C:t 10,471 — Rår Preuss. C:t 19,293 — Silfverrubel . — 201,134 — Danska Rbdr . 80,204 34,358. Rdr Hamb. C:t 4,398 Detta är försävidt angär Sterl. den största vexel omsättning som hittills egt rum och föranleddes a den betydligt utvidgade exporten till Störbestanpata. (Forts .) RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER.