mot vabligheten pr konsignation och mötte i allmän-
het en så föga uppmuntrande konjunktur, att försälj-
ningen ej:allenast gick ytterst trögt, utan äfven lem-
nade mindre fördelaktiga resultater. Bättre lyckades
deremot utförseln af Stål, som för det mesta efter
rena uppköpsordres expedierades till ett qvantum om
cirka 21,200 sk: och således betydligt öfversteg ex-
porten under nägot af de sistförflutna 6 ären; men
ändå betydligare utvidgades utförseln af garkoppar,
då nemligen ej mindre än 9,342 sk: deraf utskep-
pades,; hvilket mot år 1850 visar en tillökning af
nära 2300 sk:ä och mot 1849 af cirka 850 sk:T.
Tager man ej i betraktande är 1845, då kopparutför-
seln omfattade cirka 9050 sk:T, så visar sig jemfö-
relsen ännu förmänligare, i det nemligen exporten i
intet af de andra ären alltsedan 1842 har öfverstigit
6750 sk:t, men väl varit nere vid 3300 å 3800 sk:
Äfven af Tjära utskeppades betydligt mer än under
nägot af de nästföregäende 7 ären och till priser som
på det hela torde ha lemnat ganska förmånliga re-
sultater, men som emellertid lockade till en sä stor
utvidgning af produktionen, att konjunkturen under
hela loppet af förlidet år (1852) betydligt försämra-
des. Märkligast af allt i afseende å 1851 ärs export
visar sig likväl Trävaruexporten, och särdeles hvad
beträffar handeln med England; under det att nem-
ligen totalqvantiteten af utskeppade träraror uppgick
till 429,600 st. bjelkar och sparrar, 815,533 tolfter
bräder och plankor, 14,042 st. master och spiror 0.
8. V.. har deraf ensamt till Storbritannien blifvit ut-
fördt 128,000 st. bjelkar och sparrar, 276,737 tolfter
bräder och plankor och eirka 9000 st. master och
spiror, med ett ord omkring tredjedelen af de trä-
varor som Sverige är 1851 hade att afläta hafva i
England funnit atnämare och till priser som för
vära producenter och exportörer varit ovanligt för:
mänliga.
Men äfven importen steg under bemälde är ganska
ansenligt och har i afseende ä artikeln spanmäl ej
haft sitt motstycke under nägot af de sista ärtionden.
Tillförseln af utländsk spanmäl, hvilken dessutom nä-
stan uteslutande verkställdes efter förutgängna rena
uppköpsordres, utgjorde nemligen är 1851 c:a 356,600
tannor, deribland c:a 235,000 tunnor räg, 34,000 t:r
hvete och 75,000 t:r korn, utom diverse mjöl till ett
qvantum motsvarande c:a 26,000 t:r. Den samlade
spanmälsimporten frän utlandet utgjorde säledes bortät
382,600 tunnor. Sveriges utförsel af spanmäl, som
under de sednare ären vanligen räknats till 300 å
350,000 t:r, deklinerade deremot är 1851 till c:s
230,000 t:r, till mesta delen hafra. Rörande den är
1851 så starkt tilltagande vatuimporten, få vi i öfrigt
efter Kommerskollegii berättelse fästa uppmärksamhet:
vid följande kortfattade sammandrag, som påpekar
de artiklar hvaraf den betydligaste tillökningen egt
rum.
Bomull: införseln, som år 1831 endast utgjorde
794,434 I och är 1841 stigit till 1,832,431 LB, upp-
gick är 1851 till 7,989,428 ET, hvilzet är den stör-
sta import som egt rum uader nägot är, med undan-
tag af 1848, då 8,073,989 B hit till riket infördes.
Bomullsgarn, hvitt under n:o 26: År 1831 utgjorde
importen 204,382 KE, är 1841 426,644 TF, men har
efterhand successivt aftagit och utgjorde är 1851
70,271 E.
Bränvin: Importen af arrak har under hvarje af de
sistförflutna 10 ären oafbrutet stigit. Ar 1831 för-
tullades endast 45,344 kannor, är 1841 171,985,
hvaremot är 1851 ej mindre än 236,050 kannor im-
porterades. .
Kaffe: År 1831 förtullades 3,268,680 K, är 1841
5,317,225 IB och är 1851 9,613,934 , den största
import som, med undantag at är 1848, hittills egt
rum.
Sill, hvaraf tillförseln är 1850 utgjorde 182,977
tunnor, ökades är 1851 till 231,383 t:r, och samma-
lunda steg under dessa 2:ne år importen af torr fisk
från 192,030 till 299,812 18.
Maehiner och Redskap: Importen är 1831 uppgick
till ett värde af endast 19,792 rdr, men har efterhand
stigit så betydligt att densamma för är 1851 uppgick
till. 452,612 rår bko.
Socker: Taförselö af alla slag, utom raffioad, ut-
gjordes är 1831 af 10,202,463 I, är 1841 af
14,505,876 och är 1851 af 25,090,871 ET; hvilket
förhällande är så mycket mera anmärkningsvärdt, som
exporten af raffineradt socker, är 1846 uppgående til!
1,412,761 I, är 1851 endast utgjorde 145,784 T.
Är 1851 införtullades 110,883 8 puder- och 54,400
I teppsocker, hvarjemte sannolikt betydliga qvanti-
teter inkommit tullfritt landvägen frän Norge.
Stenkol: är 1831 infördes 6,240 tunnor och 56,686
t:r stybb, men alltsedan importtullens upphäfvande
här tillförseln i den grad ökats, att densamma under
1851 uppgick till ej mindre än 536,939 t:r stenkol
och 163,280 t:r stybb.
Tobak: Importen är 1851 stegrades till 2,641,797
T blad och 1,448,187 I stjetk, hvilket är den stör-
sta qvantitet som alltsedan 1846 införts.
Afven af Ull steg importen öfver qvantiteterna un-
der nägot af de föregäende ären och räknades för
1851 till 2,198,713 I.
Följande tabell utvisar huru stor andel sem i af.
seende ä säväl införsel som utförsel belöper sig sär
skildt på gud och silfver i mynt och plantsar
införsel. utförsel.
år 1846 Bko Rdr 1,863;000 9,000.
1847 — 7,606,000 332,000.
1848 14,000 4,833,000.
1849 3,000 2,086,000.
1850 D 3,000 —459,000.
1851 548,000 164,000.
De på Stockholms och Götheborgs börser anmälde
vexelslut i fremmande myntslag hafva för är 1951
appgifvits till ett sammanräknadt belopp af bko rd:
34,533,794 , motsvarande följande fördelning af ut
ländska valutor, nemligen:
Stockholm. Götheborg.
Sterl. . . --601,813 603,610.
Rdr HBko . . 4,664,332 1,898,453.
Franes . . . 1,602,272 1,428;010.
Rdr Holl C:t . — 192;777 51,000.
Rdr Läöbsk C:t 10,471 —
Rår Preuss. C:t 19,293 —
Silfverrubel . — 201,134 —
Danska Rbdr . 80,204 34,358.
Rdr Hamb. C:t 4,398
Detta är försävidt angär Sterl. den största vexel
omsättning som hittills egt rum och föranleddes a
den betydligt utvidgade exporten till Störbestanpata.
(Forts .)
RÄTTEGÅNGS- och POLISSAKER.