I stället kan han till en nåra befintlig lsndthandelsbod skicka sin hustru eler ett-barn, utan att uppoftra en dyrbar tid. Snus, kaffe och socker, hvilka, ehuru öfverflödsartiklar, nu mera blifvit i de flesta orter nödvändigbetsvaror för sllmogen, torde ock böra medgifvas i landthandela u.om viktualievaror. Illa att den som slagit sina bopålar ne1 hos oss varit en hufvudstadens dandy och läckermun, liksom hr postmästaren sjelf. Det kan allt verka ondt, men icke länge. Den som i värt bondland dricker champagne och äter tryftel och andra ovanliga läckerheter, och vill idka bondhande!, han får snart rymma fältet. Jag, som anses vara en temligen förmögen possessionat och nägon gäng besökt Stockholm, der jag ej saknat goda middagar, vet dock ej ens huru tryffel smakar. Med utländska tyger och en hop smäsaker förses nog allmogen och den tjenande klassen af resande Vestgötbehandlande och vandrande Dalfolk, så mycket mera frestande, som handeln hos de förra sker på kredit och till sina följder blir derigenom sä mycket förderfligare, hvilket icke är fallet hos en sotid och försigtig köpman. Lönkrögeri vore en förbrytelse, för hvilken det nyttga af fast landthandel på behöriga ställen ej mera bör förkastas, än all handel för det lurendrejeri föröfras, och synes kontrolJen på en sädan plats vara lättare än annorstädes, om kronobetjeningen är vaken och uppfyller sin pligt. (Slutet följer.)