gon ud. tior er att lara, bruket at de rattigneter jag ger
eder såsom fria män och fria qvinnor. ag väntar alt J
uppfören er väl och blifven villiga att lära. - Och nu
mina vänner, :sen upp och tacken Gud för frihetens
välsignelse.n
En gammel negerpatriark som blifvit blind och grå
på godset uppsteg nu, höjde sin darrande hand och sade:
sLåtom oss: tacka Herran!s Alla knäföllo endrägtigt; och
ett. mera rörande och uppriktigt Te Deum uppsteg a!drig
till himlen, fastäm: buret på orgelns tonsvall; på kloc-
kors ljudfall och kanoners dån, än det som kom från
detta gamla ärliga hjerta.
Då de: uppstigit; började en annan en gammal me-
todistisk psalm med följande omqväde :
Ingånget är värt fröjdeår;,
Hör jubileets timma slår:
Kom hem du frälsta Christi brud,
Allt till din mästare och Gud!s-
- na a na afbrytande hopens tack-
sägelse öch fröjderop - sJ minnens alla den ;
Onkel Tom: : geten
. Georg gaf nu en kort skildring af häns död, fram-
förde -hans kärleksfulla afskedshelsning till alla på god-
set, och tillade:
Det var på hans; graf, mina vänner, som jag infö:
Gud beslöt att jag aldrig skulle ega någor mera slaf.
median det var: mig möjligt att sätta honöom.i frihet
att ingen för min skull skulle löpa fara att skiljas från
slägt och vänner och dö såsom han på en enslig plan-
täge. - Och då J nu fröjden eder öfver er frihet, så fän-l:
ken på, ått det är honöm, den ganmila goda själen, J haf-
ven att tacka derför, och återbetalen den uti vänskap
mot hans maka och barns - Tänken på eder frihet hvarje
gång er blick falier på Onkel Toms Stuga, och låten den
blifva en. påminnelse för eder att följa uti. hans fot-pår
och blifva så redliga, trogna och kristlige som han var.s
FYRATIONDEFEMTE KAPIPLET.
Slutanmärkningar.
Författårinnan har ofta fått mottaga skriftliga förfråg-
ningar från flera delar af landet om denna berättelse är
grundad på verkligheten, och derpå vill hon gifva ett ge-
nerellt svar. t
De särskilda händelser som tillsamman bilda besat-
telsen äro till en betydlig del verkliga händelser af
hvilka många timat under hennes egna eller hennes per-
sonliga vänners ögon. Hon eller hennes bekanta hafva
observerat karakterer, hvilkas motstycken nästan utany
undantag äro härinförda; och många af samtalen äro ord
för ord upptecknade såsom hon sjelf åhört dem, elier
som de blifvit henne meddelade:
isa:s Dersoh Ocht makter rd hatu-
ren. Af Or oss Orr 1ga öpeCknadstruktant Och
redlighet här mer än en uppenbarelse fallit under hennes
ögon. Några af de djupast tragiska och romantiska.
några af de mest fasansfulla händelserna hafva äfven sio
förebild i verkligheten. Modrens flykt öfver Ohios rör-
liga ismassor är ett kändt faktum Gamla Prues histo-
ria (i 19 kap.) är en händelse som inträffade under iakt-
tagelse af en författarinnans bröder, då anetälld som
uppbördsman hos ett stort handelshus i NewXYork
rån samma källa leder Legrees karakter sitt ursprung.
Om honom skrifver hennes broder, som på en uppbörds-
tur giort ett besök i hans plantage: Han lät mig känna
på sin knutna hand; den var verkligen som en slägga,
och sade mig att den blifvit så hård genom öfningen att
sknäcka negrer. Då jag lemnade: plantagen drog j2g
, djupt andedrag, liksom om jag sluppit ur ett odjurs
åla.
Att äfven Toms tragiska slut alltför ofta haft mot-
stycken i verkligheten, finnas öfverallt i vårt land lef-
vande vittnen att intyga. Man erinre sig att i alla de
Södra staterna är det en juridisk grundsats att ingen färgad
person kan i någon rättegång vittna mot en hvit, och det
är lätt att se att en sådan händelse kan isträffa hvarhelst
det finns en man, hvars egennytta bedöfvas afhans pas-
sioner, och en slaf soma har mandom och karakter nog
att motstå hans vilja. Då och då göra sig handlingar,
alltför upprörande att närmare betraktas; väg till allmän-
hetens öra, och den anmärkning man ofta hör göras vid
dem är ännu mer upprörande än saken sjelf.. Man sä-
ger nemligen; Mycket troligt att sådana ting. kunna
Ihända då och då; men allmänna regeln ärode dock
icke. Om Nya Englands lagstiftning vore så inrättad,
att en husbonde Kunde då och då pina en lärgosse till
döds, utan någon möjlighet att stöllas för rätta, s .ulle
det upptagas med samma lugn? Skulle det då heta:
dessa händelser äro sällsynta och höra ej till den all-
männa regeln? Denna orättvisa är oskiljaktig från slaf-
systemet; utan den kan detsanima icke existera.
Den offentliga och skamlösa försäljningen af vackra
mulatt- och quadroonflickor har förvärfvat ett slags rykt-
barhet genom de omständigheter som åtföljde uppbring:
ningen af skeppet Pearl, Vi utdraga följande ur Mr
Horace Mans tal, en af de anklagades hufvudadyvokater.
Han säger: I det sällskap af 76 personer, som 1848
Tförsökte att undkomma från distriktet Columbia ombord
på skonerten Pearl, och hvars befälhafvare jag biträdde att
försvara, funnos åtskilliga unga och starka flickor, med
dessa. egna behag: och drag af skönhet, som kännare så
högt uppskatta. En af dem var Elisabeth Russell. Hon
föll genast i slafhandlarens klor och bestämdes för NewOr-
:eans marknad. Alla som sågo henne kände sina hjer-
ltan : rörda af medlidande öfver hennes öde. De erbjödo
1800 - dollars: för att friköpa henne; och några erbjödo
sig att bidraga, som icke skulle haft mycket qvar efter
gåfvan; men den sataniske slafhandlaren var obeveklig. Hon
Blef afskickad till NewOrleans, men: då hon var på halfva
vägen hade Gud förbarmande med henne och lät henne
dö. Det var två flickor vid namn Edmundson i gamma
sällskap. Då man stod i begrepp att sända dem till
samma: marknad, kom en äldre syster till slafboden för
att: vid allt heligt besvärja uslingen som egde dem at
skona sina offer. Han ghade med henne, och berät-
tade henne hvilka fina kläder och vackra möbler de
skulle få. Jas, sade hon, det kan. vara ganska godi
för. detta lifvet, men bvad skall bli af-.dem i det kom-
mande? — Äfven de blefvo afförda. till NewOrleans.
men blefvo sedan återköpta mot en ofantlig lönsumma
och kommo tilibaka.s r det ej häraf klart att Em-
oJmelinas och Carsys:historia kan hafva många motstyc-
ken?
Rättvisan bjuder författarinnan ocksåsatt tillägga, att der
rredlighet och den sinnets ädelhet som tillägges St, Clare
icke äro utan motstycken, såsom följande anekdot visar
I För några år! sedan var en ung gentleman från Södr
cs Staterna i Cimeinwati, åtföljd af en liftjenare som utgjor
bans uppassning ända från barnaåren. Den sednare be
gagnade tillfället att försäkra sig. orå sin frihet och sökt
skydd hös8 em -qväkare,. som: var beryktad för sådan:
sal slags affärer. :Egaren blef utomordentligt npphragt. Har
talhade- alltid behandlat slafven med -sådan mildhet, oci
hane tillförsiot till hans trohet var-så stor, atthan trodd