gon ud. tior er att lara, bruket at de rattigneter jag ger eder såsom fria män och fria qvinnor. ag väntar alt J uppfören er väl och blifven villiga att lära. Och nu mina vänner, :sen upp och tacken Gud för frihetens välsignelse.n En gammel negerpatriark som blifvit blind och grå på godset uppsteg nu, höjde sin darrande hand och sade: sLåtom oss: tacka Herran!s Alla knäföllo endrägtigt; och ett. mera rörande och uppriktigt Te Deum uppsteg a!drig till himlen, fastäm: buret på orgelns tonsvall; på klockors ljudfall och kanoners dån, än det som kom från detta gamla ärliga hjerta. Då de: uppstigit; började en annan en gammal metodistisk psalm med följande omqväde : Ingånget är värt fröjdeår;, Hör jubileets timma slår: Kom hem du frälsta Christi brud, Allt till din mästare och Gud!sna a na afbrytande hopens tacksägelse öch fröjderop sJ minnens alla den ; Onkel Tom: : geten . Georg gaf nu en kort skildring af häns död, framförde -hans kärleksfulla afskedshelsning till alla på godset, och tillade: Det var på hans; graf, mina vänner, som jag infö: Gud beslöt att jag aldrig skulle ega någor mera slaf. median det var: mig möjligt att sätta honöom.i frihet att ingen för min skull skulle löpa fara att skiljas från slägt och vänner och dö såsom han på en enslig plantäge. Och då J nu fröjden eder öfver er frihet, så fän-l: ken på, ått det är honöm, den ganmila goda själen, J hafven att tacka derför, och återbetalen den uti vänskap mot hans maka och barns Tänken på eder frihet hvarje gång er blick falier på Onkel Toms Stuga, och låten den blifva en. påminnelse för eder att följa uti. hans fot-pår och blifva så redliga, trogna och kristlige som han var.s FYRATIONDEFEMTE KAPIPLET. Slutanmärkningar. Författårinnan har ofta fått mottaga skriftliga förfrågningar från flera delar af landet om denna berättelse är grundad på verkligheten, och derpå vill hon gifva ett generellt svar. t De särskilda händelser som tillsamman bilda besattelsen äro till en betydlig del verkliga händelser af hvilka många timat under hennes egna eller hennes personliga vänners ögon. Hon eller hennes bekanta hafva observerat karakterer, hvilkas motstycken nästan utany undantag äro härinförda; och många af samtalen äro ord för ord upptecknade såsom hon sjelf åhört dem, elier som de blifvit henne meddelade: isa:s Dersoh Ocht makter rd haturen. Af Or oss Orr 1ga öpeCknadstruktant Och redlighet här mer än en uppenbarelse fallit under hennes ögon. Några af de djupast tragiska och romantiska. några af de mest fasansfulla händelserna hafva äfven sio förebild i verkligheten. Modrens flykt öfver Ohios rörliga ismassor är ett kändt faktum Gamla Prues historia (i 19 kap.) är en händelse som inträffade under iakttagelse af en författarinnans bröder, då anetälld som uppbördsman hos ett stort handelshus i NewXYork rån samma källa leder Legrees karakter sitt ursprung. Om honom skrifver hennes broder, som på en uppbördstur giort ett besök i hans plantage: Han lät mig känna på sin knutna hand; den var verkligen som en slägga, och sade mig att den blifvit så hård genom öfningen att sknäcka negrer. Då jag lemnade: plantagen drog j2g , djupt andedrag, liksom om jag sluppit ur ett odjurs åla. Att äfven Toms tragiska slut alltför ofta haft motstycken i verkligheten, finnas öfverallt i vårt land lefvande vittnen att intyga. Man erinre sig att i alla de Södra staterna är det en juridisk grundsats att ingen färgad person kan i någon rättegång vittna mot en hvit, och det är lätt att se att en sådan händelse kan isträffa hvarhelst det finns en man, hvars egennytta bedöfvas afhans passioner, och en slaf soma har mandom och karakter nog att motstå hans vilja. Då och då göra sig handlingar, alltför upprörande att närmare betraktas; väg till allmänhetens öra, och den anmärkning man ofta hör göras vid dem är ännu mer upprörande än saken sjelf.. Man säger nemligen; Mycket troligt att sådana ting. kunna Ihända då och då; men allmänna regeln ärode dock icke. Om Nya Englands lagstiftning vore så inrättad, att en husbonde Kunde då och då pina en lärgosse till döds, utan någon möjlighet att stöllas för rätta, s .ulle det upptagas med samma lugn? Skulle det då heta: dessa händelser äro sällsynta och höra ej till den allmänna regeln? Denna orättvisa är oskiljaktig från slafsystemet; utan den kan detsanima icke existera. Den offentliga och skamlösa försäljningen af vackra mulattoch quadroonflickor har förvärfvat ett slags ryktbarhet genom de omständigheter som åtföljde uppbring: ningen af skeppet Pearl, Vi utdraga följande ur Mr Horace Mans tal, en af de anklagades hufvudadyvokater. Han säger: I det sällskap af 76 personer, som 1848 Tförsökte att undkomma från distriktet Columbia ombord på skonerten Pearl, och hvars befälhafvare jag biträdde att försvara, funnos åtskilliga unga och starka flickor, med dessa. egna behag: och drag af skönhet, som kännare så högt uppskatta. En af dem var Elisabeth Russell. Hon föll genast i slafhandlarens klor och bestämdes för NewOr:eans marknad. Alla som sågo henne kände sina hjerltan : rörda af medlidande öfver hennes öde. De erbjödo 1800 dollars: för att friköpa henne; och några erbjödo sig att bidraga, som icke skulle haft mycket qvar efter gåfvan; men den sataniske slafhandlaren var obeveklig. Hon Blef afskickad till NewOrleans, men: då hon var på halfva vägen hade Gud förbarmande med henne och lät henne dö. Det var två flickor vid namn Edmundson i gamma sällskap. Då man stod i begrepp att sända dem till samma: marknad, kom en äldre syster till slafboden för att: vid allt heligt besvärja uslingen som egde dem at skona sina offer. Han ghade med henne, och berättade henne hvilka fina kläder och vackra möbler de skulle få. Jas, sade hon, det kan. vara ganska godi för. detta lifvet, men bvad skall bli af-.dem i det kommande? — Äfven de blefvo afförda. till NewOrleans. men blefvo sedan återköpta mot en ofantlig lönsumma och kommo tilibaka.s r det ej häraf klart att EmoJmelinas och Carsys:historia kan hafva många motstycken? Rättvisan bjuder författarinnan ocksåsatt tillägga, att der rredlighet och den sinnets ädelhet som tillägges St, Clare icke äro utan motstycken, såsom följande anekdot visar I För några år! sedan var en ung gentleman från Södr cs Staterna i Cimeinwati, åtföljd af en liftjenare som utgjor bans uppassning ända från barnaåren. Den sednare be gagnade tillfället att försäkra sig. orå sin frihet och sökt skydd hös8 em -qväkare,. som: var beryktad för sådan: sal slags affärer. :Egaren blef utomordentligt npphragt. Har talhadealltid behandlat slafven med -sådan mildhet, oci hane tillförsiot till hans trohet var-så stor, atthan trodd