terade samt qvarlemnade general Galan med 4- til
53000 man frän Entre Rios och Corrientes, för at
hälla befolkningen i Buenos Ayres i tygeln. Invä
narne i nämnde stad hade redan tillförene ej dol
sitt missnöje samt funnit nägra ibland Urquizas mes
betydande militärchefer likaledes benägne för en upp
resning. Om morgonen den 11 September fraterni
serade folket och en del af trupperna och förklarade
att det var slut med bjeltens frän Casaros välde, ät
minstone i Buenos Ayres. Trogen sin pligt, drog sig
general Galan dels tvungen, dels utan att hindras,
med 2000 man, som böllo sig till honom, tillbaka
till det inre af landet. Lyckligtvis har intet bloc
blifvit utgjutet. General Urquiza har dragit alla sins
trupper till Entre Rios och förklarat, att han ej me:
vill hafva nögot att göra med Buenos Ayres, ehurv
han beslutat att insätta kongressen och konstitueras
statsförbundet; det oaktadt har han låtit notificers
alla utländska agenter och konsuler, det de hafva at!
anse honom såsom representant af nationens angelä
genheter. Ett borgarekrig eller en faktisk upplösning
af konfederationen synes vara de enda alternativerna.
Befolkningen i Buenos Ayres menar allvarligt, och
federalisterna såväl som unitarierna hafva slutit sig
nära tillsammans mot Urquiza. Huruvida enigheten
kommer att forifara och huruvida de äro i ständ at
skapa en stark provincialregering, är en annan fråga.
Emellertid hafva förhoppningarne om en national
organisation hänskjutits till en oviss framtid. Frär
provinserna i det inre landet hafva vi ännu ej kun
nat erhålla några underrättelser. Sannolikt stanns
nägra guvernörer på Urquizas sida, hvaremot der
stora massans sympatier uttala sig för Buenos Ayres,
i hvilken händelse nya uppror i provinserna ej kunna
uteblifva.r
Upproret utfördes genom nattlig öfverrump-
ling, och kl. 11 f. m. utfärdades en prokla-
mation, som redogjorde för hvad som tilldra-
git sig, och man finner deraf att, i öfverens-
stämmelse med hvad Times korresponden
uppgifvit, allt försiggått i största stillhet ge-
nom truppernas öfvergång och utan att någor
strid egt rum.
Under loppet af f. m. den 11 Sept. sam:
lades medlemmarne: af den upplösta repre:
sentantkammaren, erkände upproret, förkla-
rade sig åter hafva inträdtisin funktion sam
valde general Pinto till guvernör öfver! pro:
vingen Buenos Ayres; dr Alsina utnämndes
till. generalminister. — Något sednare aflä
represeritantkammaren ett i British Packet
af den 2 Okt. aftryckt vidlyftigt manifest til
regeringarne och. befolkningen i de öfriga sta-
terna af argentinska konfederationen , hvar
förklaras - orsakerna till resningen, som ut
inledningen till akten betecknas såsom en po-
litisk social, från folket sjelft, utan inbland-
ning af parti-intressen eller utländsk inverkan,
utgången revolution. Mot Urquiza anföres,
att han angripit de invånarne i Buenos Ayres
garanterade rättigheter, friheter och institutio-
ner, slagit under sig allmänna medel, kall-
blodigt anbefallt afrättandet af 200 vid Casa-
ros tillfångatagna soldater, deporterat 4000
fångar till Entre Rios, samt genom hela sin
reaktionära politik visat, att han endast haft
för afsigt att trygga sin egen makt samt upp-
häfva sig till oinskränkt herre öfver Buenos
Ayres. Efter en kort framställning af hän-
delserna den 11 Sept. gifves slutligen de öf-
riga staterna den försäkran, att Buenos Ayres
ir fullkomligt beredt att kraftigt medverka
till nationalorganisationens stora verk. — Den
14 inkallades alla vapenföra borgare i natio-
nalgardet, och den 15 inryckte general Flores
norrifrån med 1600 man, för att skydda sta-
den Buenos Ayres.
Angående general Urquizas förhållande med-
delar British Packets, att denne den 22 Sep-
tember aflåtit tvenne proklamationer, en till
invånarne i Entre Rios, den andra till invå-
narne i Santa FÅ, hvaruti han förklarar, att
konfederationen äfven utan Buenos Ayres är i
stånd att bilda en stor, rik och mäktig nation.
Om den konstituerande kongressen talas ej i
nämnda proklamationer. Den 24 lät han de
utländska sändebuden förstå, att han från En-
tre Rios hädanefter som hittills ämnade leda
de utländska angelägenheterna och landets re-
organisation. I den redan ofvan omtalade,
från Parana den 26 Sept. daterade skrifvelsen
till de utländska konsulerna, tillägger han,
det han beslutat konstituera generalkongressen
och under titel af konfederations-direktor leda
densamma. Från San Nicolas har Urquiza
hemförlofvat sina trupper samt uti en genom
öfverste Baez till general Pinto aflåten depesch
förklarat, att han ej hyser några fiendtliga af-
sigter mot Buenos Ayres, utan ämnar att hålla
sig på defensiven. I Entre Rios herrskade
ugn. Från Santa FÅ hade man i Buenos
Ayres inga underrättelser.
Hvad som härvid isynnerhet är af vigt för
utlandet är, att den nya styrelsen i Buenos
Ayres den 28 Sept. förelagtrepresentantkam-
maren ett lagförslag, hvarigenom frigifningen
af skeppsfarten på Parana kommer att stad-
fästas.
Uti en skrifvelse från Montevideo af d. 4 Okt.,
meddelad i Times,, berättas, att några dagar
efter revolutionen i Buenos Ayres, den 11
Sept. några af Rosas anhängare försökt att
ivägabringa en ny hvälfning, hvilken dock
strandade emot regeringens verksamhet. Fö-
etagets ledare, hvaribland en öfverste Costa,
jom åtföljt Rosas till England, men återvändt
ill Buenos Ayres, förständigades att inom 24
immar lemna landet. Sir Charles Hotham,
som åtföljt Urquiza till San Nicolas, har åter-
vändt till Buenos Ayres, men säges stå i be-
;repp att ofördröjligen afgå till Paraguay, för
utt sjelf framföra Englands erkännande aflan-
lets oberoende samt för att afsluta ett han-
lelsfördrag. Franska sändebudet hr S:t George,
iom begifvit sig från Buenos Ayres till Mon-
evideo, afgår derifrån till Rio Janeiro.
Enligt berättelser från Rio, sysselsatte man
ig der företrädesvis med förberedelser för de
lmänna valen, som skulle försiggå i No-
vember. -
Den på oppositionsmedlemmen Mello Fran-
:o8 förslag tillsatta kommitteen för undersök-
ing af arsenalförvaltningen har upptäckt be-
ydliga penningeunderslet i denna gren af ad-
ninistrationen.
Regeringen fortfar i sitt bemödande att un-
lertrycka slafhandeln, samt har förständigat
n broder till hr M. F. da Fonseca, hvilken
laltaoit i NamnNnde handal att inam 2NM dagar