Article Image
terade samt qvarlemnade general Galan med 4til 53000 man frän Entre Rios och Corrientes, för at hälla befolkningen i Buenos Ayres i tygeln. Invä narne i nämnde stad hade redan tillförene ej dol sitt missnöje samt funnit nägra ibland Urquizas mes betydande militärchefer likaledes benägne för en upp resning. Om morgonen den 11 September fraterni serade folket och en del af trupperna och förklarade att det var slut med bjeltens frän Casaros välde, ät minstone i Buenos Ayres. Trogen sin pligt, drog sig general Galan dels tvungen, dels utan att hindras, med 2000 man, som böllo sig till honom, tillbaka till det inre af landet. Lyckligtvis har intet bloc blifvit utgjutet. General Urquiza har dragit alla sins trupper till Entre Rios och förklarat, att han ej me: vill hafva nögot att göra med Buenos Ayres, ehurv han beslutat att insätta kongressen och konstitueras statsförbundet; det oaktadt har han låtit notificers alla utländska agenter och konsuler, det de hafva at! anse honom såsom representant af nationens angelä genheter. Ett borgarekrig eller en faktisk upplösning af konfederationen synes vara de enda alternativerna. Befolkningen i Buenos Ayres menar allvarligt, och federalisterna såväl som unitarierna hafva slutit sig nära tillsammans mot Urquiza. Huruvida enigheten kommer att forifara och huruvida de äro i ständ at skapa en stark provincialregering, är en annan fråga. Emellertid hafva förhoppningarne om en national organisation hänskjutits till en oviss framtid. Frär provinserna i det inre landet hafva vi ännu ej kun nat erhålla några underrättelser. Sannolikt stanns nägra guvernörer på Urquizas sida, hvaremot der stora massans sympatier uttala sig för Buenos Ayres, i hvilken händelse nya uppror i provinserna ej kunna uteblifva.r Upproret utfördes genom nattlig öfverrumpling, och kl. 11 f. m. utfärdades en proklamation, som redogjorde för hvad som tilldragit sig, och man finner deraf att, i öfverensstämmelse med hvad Times korresponden uppgifvit, allt försiggått i största stillhet genom truppernas öfvergång och utan att någor strid egt rum. Under loppet af f. m. den 11 Sept. sam: lades medlemmarne: af den upplösta repre: sentantkammaren, erkände upproret, förklarade sig åter hafva inträdtisin funktion sam valde general Pinto till guvernör öfver! pro: vingen Buenos Ayres; dr Alsina utnämndes till. generalminister. — Något sednare aflä represeritantkammaren ett i British Packet af den 2 Okt. aftryckt vidlyftigt manifest til regeringarne och. befolkningen i de öfriga staterna af argentinska konfederationen , hvar förklaras orsakerna till resningen, som ut inledningen till akten betecknas såsom en politisk social, från folket sjelft, utan inblandning af parti-intressen eller utländsk inverkan, utgången revolution. Mot Urquiza anföres, att han angripit de invånarne i Buenos Ayres garanterade rättigheter, friheter och institutioner, slagit under sig allmänna medel, kallblodigt anbefallt afrättandet af 200 vid Casaros tillfångatagna soldater, deporterat 4000 fångar till Entre Rios, samt genom hela sin reaktionära politik visat, att han endast haft för afsigt att trygga sin egen makt samt upphäfva sig till oinskränkt herre öfver Buenos Ayres. Efter en kort framställning af händelserna den 11 Sept. gifves slutligen de öfriga staterna den försäkran, att Buenos Ayres ir fullkomligt beredt att kraftigt medverka till nationalorganisationens stora verk. — Den 14 inkallades alla vapenföra borgare i nationalgardet, och den 15 inryckte general Flores norrifrån med 1600 man, för att skydda staden Buenos Ayres. Angående general Urquizas förhållande meddelar British Packets, att denne den 22 September aflåtit tvenne proklamationer, en till invånarne i Entre Rios, den andra till invånarne i Santa FÅ, hvaruti han förklarar, att konfederationen äfven utan Buenos Ayres är i stånd att bilda en stor, rik och mäktig nation. Om den konstituerande kongressen talas ej i nämnda proklamationer. Den 24 lät han de utländska sändebuden förstå, att han från Entre Rios hädanefter som hittills ämnade leda de utländska angelägenheterna och landets reorganisation. I den redan ofvan omtalade, från Parana den 26 Sept. daterade skrifvelsen till de utländska konsulerna, tillägger han, det han beslutat konstituera generalkongressen och under titel af konfederations-direktor leda densamma. Från San Nicolas har Urquiza hemförlofvat sina trupper samt uti en genom öfverste Baez till general Pinto aflåten depesch förklarat, att han ej hyser några fiendtliga afsigter mot Buenos Ayres, utan ämnar att hålla sig på defensiven. I Entre Rios herrskade ugn. Från Santa FÅ hade man i Buenos Ayres inga underrättelser. Hvad som härvid isynnerhet är af vigt för utlandet är, att den nya styrelsen i Buenos Ayres den 28 Sept. förelagtrepresentantkammaren ett lagförslag, hvarigenom frigifningen af skeppsfarten på Parana kommer att stadfästas. Uti en skrifvelse från Montevideo af d. 4 Okt., meddelad i Times,, berättas, att några dagar efter revolutionen i Buenos Ayres, den 11 Sept. några af Rosas anhängare försökt att ivägabringa en ny hvälfning, hvilken dock strandade emot regeringens verksamhet. Föetagets ledare, hvaribland en öfverste Costa, jom åtföljt Rosas till England, men återvändt ill Buenos Ayres, förständigades att inom 24 immar lemna landet. Sir Charles Hotham, som åtföljt Urquiza till San Nicolas, har återvändt till Buenos Ayres, men säges stå i be;repp att ofördröjligen afgå till Paraguay, för utt sjelf framföra Englands erkännande aflanlets oberoende samt för att afsluta ett hanlelsfördrag. Franska sändebudet hr S:t George, iom begifvit sig från Buenos Ayres till Monevideo, afgår derifrån till Rio Janeiro. Enligt berättelser från Rio, sysselsatte man ig der företrädesvis med förberedelser för de lmänna valen, som skulle försiggå i November. Den på oppositionsmedlemmen Mello Fran:o8 förslag tillsatta kommitteen för undersöking af arsenalförvaltningen har upptäckt beydliga penningeunderslet i denna gren af adninistrationen. Regeringen fortfar i sitt bemödande att unlertrycka slafhandeln, samt har förständigat n broder till hr M. F. da Fonseca, hvilken laltaoit i NamnNnde handal att inam 2NM dagar

26 november 1852, sida 3

Thumbnail