En Skapelserepresentation i Berlin.
Hvem har icke i gamla sagor hört berät-
tas om talande stenars? De förgångna tider-
nas vidskepelse anade icke hvilken djup
visdom låg förborgad bakom dess fanta-
stiska drömmar, och huru dessa symboliskt
antydde vigtiga sanningar, till hvilkas erkän-
nande man i framtiden skulle komma. Ste-
narne äro i sanning icke stumma; stenlagren
äro blad uti jordklotets annaler. Af dem lära
vi känna jordens daningshistoria i dess sär-
skilda perioder. !
Herrar Siegmund och Rohde i Berlin hafva
kommit på den ideen, att enligt resultaterna
af de nyaste forskningarme isynnerhet efter
Alex. v. Humboldts Kosmos, söka förklara den-
na skapelsehistoria för publiken genom bildliga
framställningar, ifrån den första perioden,
jordkroppens gasformiga glödande tillstånd
ända till den period då den högsta och äd-
laste skapelseprodukten, menniskån, fram-
trädde.
Representationerna hafva redan börjat i det
stora Krollska etablissementet i Berlin. Ett
klart mundtligt föredrag följer de bildliga
framställningarne och tyder de stora natur-
undren, för hvilkas följande på spåren den
djerfvaste fantasi behötver hela sin spännkraft.
Sedan måhända öfver 250 millioner år åtgått
till jordklotets småningom skeende afkylande,
bildade sig den första skorpan af granit. Vatt-
net och luften från ofvan och elden nedifrån
äro verkmästare för de följande daningarne,
som lagervis ega rum öfver graniten. Repre-
sentationerna gifva flera afbildningar från hvarje
period af skapelsehistorien: ett tvärsnitt genom
jordskorpan, en bild af ytans förmodade land-
skapliga karakter samt de förnämsta vegeta-
biliska och animaliska produktioner från den-
na tid, sådana man finner dem i aftryck och
petrifikater. I den följande perioden visar
sig på en landskapsmålning en ofantligt rik
och kolossal vegetabilisk utveckling (till
exempel Lepidodendron, fjällträdet), hvilkens
förstöring gaf anledningen till den fjerde
perioden, då kolformationen aflagrade sig. Se-
dan följa i ordningen: kopparchifterbergens
period, epoken för den stora grönstens- och
porfyrrevolutionen, som frambryter ur jordens
nre och tiden för den så kallade Trias, d. v. 8.
den flerfärgade sandstenen, musselkalken och
stensaltet. Under det man förut endast sett
vattendjur t. ex. Calymene, Leptaena, Ortho-
ceras, Pterichtys, Cephalaspis o. s. v. visa
sig nu de första landtjuren, Chirosaurerna,
Labyrinthodon m. fl. och på florans område
de första barrträden. Den följande perioden
Jurabildningarnes) är en tid af hvila, i hvil-
ken man ser de. underligaste. blandningsfor-
mer af djur, t. ex, Plesiosauros, ett komposi-
um af svan, fisk och ödla, eller Pterodakty-
los som förenar formerna af flädermus, kro-
kodil och fogel — till dess ett nytt frambry-
tande af porfyrer ur det gäsande inre stör
lugnet. Utvecklingen öfvergår sedermera till
kritformationen och till den stora basalt- och
grafitrevolutionen, tills ändtligen det första
dläggdjuret, Mammuth, visar sig. Den sista
perioden, diluvialbilden, gifver jordklotets yta
dess närvarande form. Vulkanerna blifva öppna
såsom säkerhetsventilers och jorden är nu
färdig, för att menniskan skall kunna upp-
träda på densamma, menniskan, som efter
några årtusenden af utveckling kommer der-
hän att med sitt andliga ögas jätteteleskop
kunna blicka tillbaka genom millioner af år.
Man genomlefver sålunda i Krollska etablis-
sementet på en timma denna universalhistoria
af millioner är, med alla dess väldiga elemen-
tarstrider och får en totalföreställning om dessa
myriader af produktioner, som ligga begrafna
ander oss i de tysta hemlighetsfulla djupen.