ej voro autentika. Man nämner tillika M. de Lamartine. Jag tror ej på den senatorn. För några dar sedan tog man för alldeles afgjordt att påfven skulle komma och förrätta kröningen. I dag talar man derom med mindre tillförlitlighet. Förmälningen säger man skall följa straxt ofvanpå. Det skall vara alldeles afgjordt, menar man. Den unga prinsessans af Wasza öfvergång till katolska bekännelsen anses sårom en förberedelse till den kejserliga förmälningen. Man tror på vissa underhandlingar, som skulle hafva för ändamål att åstadkomma en kongress, vid hvilken skulle diskuteras och undanrödjas de svårigheter, som möjligen kunde uppstå af kejsardömets återupprättande i Frankrike. Man tror ännu beständigt på de europeiska makternas om ej vänliga åtminstone fördragsamma stämning i afseende på kejsardömet. Man antager ännu alltid hos Napoleon en god aptit på Belgien. Orleanisterne stå i detta afseende mycket i vägen; men vännerna försäkra att allt det der skall lätt uppgöras med makterna, medelst några territorial-ersättningar. hvilka till och med i hemlighet skola vara på tapeten. För öfrigt sysselsätter sig Paris med tre ting: Abdelkader, den financiella ställningen, vid slutet af hvilken man föreser en kris, samt med den stora uppoch nedvänningen på gator och byggnader. Dessa arbeten skola måhända göra Paris till den präktigaste hufvudstad man vill se, men för närvarande hafva de förvandlat vår hufvudstad till det smutsigaste ställe man kan tänka sig. 4. H.