UTRIKES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 4 Nov. Vi fortfara att vara temligen fattiga på verkliga nyheter. Vi äro till och med i detta ögonblick icke särdeles rika på inbillade nyheter. Det är också vanligen först emot slutet på denna månad, som parisersalongerna åter börja befolkas och begynna att sätta i cirkulation allt hvad de veta, eller allt hvad de tänka om de offentliga angelägenheterna. De politiska samtalen hafva således ej ännu vaknat ur sin sommardvala. Vi äro emellertid just med i dag inne på den stora affären, för att ej säga den största, nemligen kejsarfrågan. 1 det ögonblick jag skrifver detta ila senatorerna till Luxembourg för att rådslå derom. Men ni vet att nyfikenheten och ovissheten utgöra mekanismen i hvarje drama. Nu deremot vet en och hvar så väl hvad som kommer att hända, att ingen följer pjesen med något intresse, emedan han känner upplösningen få förhand. Det är dessutom blott en repetition af 1804 och följaktligen en andra representation af ett bekant stycke. Man anser i allmänhet att senaten kommer att enhälligt besluta underställandet under folkets omröstning af frågan om kejsardömet ej bör återupprättas i Louis Napoleons person och hans naturliga eller adopterade arfvingar, i den händelse han sjelf ej skulle efterlemna någon manlig afkomma. Adoptionen skulle i detta fall gifva honom makt att fixera kejsardömet utom den ena eller andra grenen af hans familj, som syntes honom mest vuxen att bära denna börda, på samma gång som ingen uteslutning skulle komma i fråga för det närvarande. c Det är äfvenledes en temligen allmän föreställning, att senatus-konsultet kommer att provisoriskt föreslå oss att ånyo öfverlemna ät Louis Napoleon den grundlagsstiftande makten att förändra konstitutionen i öfverensstämmelse med den nya styrelseformens fordringar. Det förhåller sig i sjelfva verket i somliga saker, såsom ordspråket lyder, att det blott är det första steget som kostar någon ansträngning. För öfrigt är man fortfarande af den tanken, att Louis Napoleon icke skall göra någon väsentlig förändring i sin konstitution. Den administrativa mekaniken torde väl komma att något uppbjelpas, men den politiska principen blir densamma. En och annan hoppas ännu att den skall bli något liberalare, men mängden väntar endast litet starkare förgyllning på hjulverket. : Föröfrigt bebådar man oss nya senatorer, som skola förvåna oss, i fall nemligen vi ännu kunde förvåna oss öfver någonting. Ni vet att det varit fråga om Larochejacquelin; det skulle icke förvåna mig. Grefven af Chambord har djupt sårat honom. genom ett bref, innehålande uttryck, som skulle vara otroliga om de