digt med proklameringen at kejsardömet ett antal nya senatorer skulle utnämnas och man påstod att en del af dessa skulle tagas inom legitimisternas leder. Man vill veta att Louis Napoleon såsom kejsare äfven skall antaga titel af pprotecteur deg lieux-saints) och man anser detta vara ett skäl till för påfven att komma till Paris för att kröna honom. Civillistan tros blifva fördubblad och fastställd till 25 millioner fr., deruti inbegripne sdotationerna till medlemmarne af den kejserliga familjen. Slutligen talar man som vanligt om att regeringen skall umgås med planer till åtskilliga finansoperationer och att flera förändringar förestå på de högre administrativa posterna, men dessa rykten voro ännu alltför lösliga för att förtjena närmare vidröras. Louis Napoleon berättas komma att företaga en resa till dei grannskapet af Paris belägna städerna, såsom Rheims, Saint-Quintin etc. Polisen spanar ifrigt efter exemplar af en utaf f. d. representanten af bergpartiet Schoelve utgifven bok emot republikens presient. Abd-el-Kader väntas till Paris, hvarest han förmodas blifva dagens lejon. 200.000 fr. äro anvisade för S:t Genevigve-kyrkans (f. d. Pantheon) inredning och förändring. I Marseille har polisen arresterat 20 gjuteriarbetare, hvilka uppgifvas vara medlemmar af ett hemligt sällskap. Man meddelar en vidlyftig beskrifning på de orgier, hvartill de skola öfverlemnat sig vid en sammankomst som de hållit på ett aflägset värdshus. BELGIEN. LIndependance Belge vederlägger formligen ett rykte, utspridt af de klerikala tidningarne, att herr Rogier skulle återtaga styrelsen, med vilkor att kamrarne blefve upplösta. Polemiken mellan det förra ministeriella partiets blad och de ultra katolska tidningarne har antagit en ytterlig grad af häftighet. Vid belgiska hofvet har anlagts tio dagars sorg öfver prins Gustaf af Sverige. i HOLLAND. Förhandlingarne mellan holländska regeringen och påfliga stolen äro nu afslutade. Det söges att organisationen skall ega rum utan konkordat och att för katolska kyrkan i Holland ett erkebiskopsdöme och tre biskopsdömen skola inrättas. Från Utrecht berättas att man der ifrigt sysselsätter sig med förberedande åtgärder för anläggningen af en jernväg mellan nämnde stad och Rotterdam. Man har afslutat kontrakt med en engelsk entreprenör, som öfverbee hela anläggningen mot 3 7, millioner Iden. El de liberala bladen uttala sig med stor tillfredsställelse öfver baron van Nyeveldts utnämning till utrikesminister. ENGLAND. Times, talar ånyo om söndringar inom kabinettet och deraf följande vacklande ställning, samt tillägger att premierministern gjort försök att rekrytera sitt kabinett utur de oppositionella fraktionerna. Man vill veta, heter det, att icke mindre än sju kabinettsmedlemmar ställt sina embeten till grefve Derbys disposition, för den händelse det skulle lyckas honom att för dem finna lämpligare personer. Till följd deraf skulle lord Palmerston hafva förklarat sig beredd att inträda i kabinettet, men dervid. likväl fordrat att det måtte tillåtas honom att med kabinettets rekonstituering få bland sina anhängare välja ett lika stort antal medlemmar som grefve Derby sjelf. Times, menar att ett sådant gu icke kunnat komma i omlopp så framt icke någotl sannt låge derunder. Den ministeriella Morning Herald finner sig nödsakad till förnyade vederläggningar afl ryktet om den s.k. konvokationens sammankallande. Herald vill härleda alltsammans från ett börsrykte. Times, å sin sida, soml först meddelat den ifrågavarande nnderrättel-l: sen, vidhåller att ministeren verkligen haft. för afsigt konvokationens sammankallande och afstått derifrån endast till följd af det allmänna ogillande som förslaget väckt. Handelskammaren i Manchester har till skattkammarkanslern öfverlemnat ett betänkande, i hvilket den påminner om den nuvarande franska regeringens påstådda benägenhet för tulinedsättningar, och uppmanar hr dIsraeli, som lofvat taga saken i öfvervägande, att å sin sida genom lämpliga tariffmodifikationer gå denna benägenhet till mötes. I detta afseende framhålles: 1) att olikheten i tull för heloch half-fabrikater måtte upphäfvas; 2)l tullafgifterna å linneoch sidenvaror, samt 3) tullen å vin nedsättas. Särdeles vigt lägges i betänkandet på nedsättningen af vintullen, och anmärkes tillika huru de redan hit-l tills beviljade tullnedsättningar just i hvad som rörer handeln med Frankrike, som 3 sin sida ännu vidhåller skyddstullsystemet, utgöra ett bevis för att en liberalare handelspolitik, äfven utan motsvarande koncessioner, förskaffar de största fördelarne åt det landet, från hvilket denna politik utgår. Så utgjorde 1840 hela exporten till Frankrike endast 475.884 , men har deremot under åren 1841 till 1850 3 medeltal utgjort 2,472,643 årligen, hvarvid ytterligare är att märka, att under ett af dessa år, nemligen 1848, utförseln till Frankrike, i följd af de politiska händelserna endast utgjorde 1,024,521 . Handelskammaren i Leeds påyrkar i ett till utrikesministern grefve Malmesbury ingifvet betänkande på återupptagandet af det på sin tid af lord Palmerston till portugisiska regeringen framställda förslag att nedsätta införgelstullen på brittiska manufakturer i Portugal, mot det att England nedsatte införselstullen 4 portugisiskt vm från 5 sh. 6 d. till 2 sh. d. per gallon, samt i samma förhållande reducerade tullen å bränvin, sydfrukter och olja. . Lord Malmesbury lofvar i sitt svar att! taga saken i öfvervägande. För att bereda nödiot utrvmme för uppfö-!