digt med proklameringen at kejsardömet ett
antal nya senatorer skulle utnämnas och man
påstod att en del af dessa skulle tagas inom
legitimisternas leder.
Man vill veta att Louis Napoleon såsom
kejsare äfven skall antaga titel af pprotecteur
deg lieux-saints) och man anser detta vara
ett skäl till för påfven att komma till Paris
för att kröna honom.
Civillistan tros blifva fördubblad och fast-
ställd till 25 millioner fr., deruti inbegripne
sdotationerna till medlemmarne af den kejser-
liga familjen.
Slutligen talar man som vanligt om att re-
geringen skall umgås med planer till åtskilliga
finansoperationer och att flera förändringar före-
stå på de högre administrativa posterna, men
dessa rykten voro ännu alltför lösliga för att
förtjena närmare vidröras.
Louis Napoleon berättas komma att före-
taga en resa till dei grannskapet af Paris be-
lägna städerna, såsom Rheims, Saint-Quin-
tin etc.
Polisen spanar ifrigt efter exemplar af en
utaf f. d. representanten af bergpartiet Schoel-
ve utgifven bok emot republikens presi-
ent.
Abd-el-Kader väntas till Paris, hvarest han
förmodas blifva dagens lejon.
200.000 fr. äro anvisade för S:t Gene-
vigve-kyrkans (f. d. Pantheon) inredning och
förändring.
I Marseille har polisen arresterat 20 gjuteri-
arbetare, hvilka uppgifvas vara medlemmar af
ett hemligt sällskap. Man meddelar en vid-
lyftig beskrifning på de orgier, hvartill de
skola öfverlemnat sig vid en sammankomst
som de hållit på ett aflägset värdshus.
BELGIEN.
LIndependance Belge vederlägger formligen
ett rykte, utspridt af de klerikala tidningarne,
att herr Rogier skulle återtaga styrelsen, med
vilkor att kamrarne blefve upplösta.
Polemiken mellan det förra ministeriella par-
tiets blad och de ultra katolska tidningarne
har antagit en ytterlig grad af häftighet.
Vid belgiska hofvet har anlagts tio dagars
sorg öfver prins Gustaf af Sverige. i
HOLLAND.
Förhandlingarne mellan holländska regerin-
gen och påfliga stolen äro nu afslutade. Det
söges att organisationen skall ega rum utan
konkordat och att för katolska kyrkan i Hol-
land ett erkebiskopsdöme och tre biskopsdö-
men skola inrättas.
Från Utrecht berättas att man der ifrigt
sysselsätter sig med förberedande åtgärder för
anläggningen af en jernväg mellan nämnde
stad och Rotterdam. Man har afslutat kon-
trakt med en engelsk entreprenör, som öfver-
bee hela anläggningen mot 3 7, millioner
Iden.
El de liberala bladen uttala sig med stor
tillfredsställelse öfver baron van Nyeveldts ut-
nämning till utrikesminister.
ENGLAND.
Times, talar ånyo om söndringar inom ka-
binettet och deraf följande vacklande ställning,
samt tillägger att premierministern gjort för-
sök att rekrytera sitt kabinett utur de oppo-
sitionella fraktionerna. Man vill veta, heter
det, att icke mindre än sju kabinettsmedlem-
mar ställt sina embeten till grefve Derbys
disposition, för den händelse det skulle lyc-
kas honom att för dem finna lämpligare per-
soner. Till följd deraf skulle lord Palmer-
ston hafva förklarat sig beredd att inträda i
kabinettet, men dervid. likväl fordrat att det
måtte tillåtas honom att med kabinettets re-
konstituering få bland sina anhängare välja ett
lika stort antal medlemmar som grefve Derby
sjelf. Times, menar att ett sådant gu icke
kunnat komma i omlopp så framt icke någotl
sannt låge derunder.
Den ministeriella Morning Herald finner
sig nödsakad till förnyade vederläggningar afl
ryktet om den s.k. konvokationens samman-
kallande. Herald vill härleda alltsammans
från ett börsrykte. Times, å sin sida, soml
först meddelat den ifrågavarande nnderrättel-l:
sen, vidhåller att ministeren verkligen haft.
för afsigt konvokationens sammankallande och
afstått derifrån endast till följd af det allmänna
ogillande som förslaget väckt.
Handelskammaren i Manchester har till skatt-
kammarkanslern öfverlemnat ett betänkande,
i hvilket den påminner om den nuvarande
franska regeringens påstådda benägenhet för
tulinedsättningar, och uppmanar hr dIsraeli,
som lofvat taga saken i öfvervägande, att å
sin sida genom lämpliga tariffmodifikationer
gå denna benägenhet till mötes. I detta af-
seende framhålles: 1) att olikheten i tull för
hel- och half-fabrikater måtte upphäfvas; 2)l
tullafgifterna å linne- och sidenvaror, samt
3) tullen å vin nedsättas. Särdeles vigt läg-
ges i betänkandet på nedsättningen af vintul-
len, och anmärkes tillika huru de redan hit-l
tills beviljade tullnedsättningar just i hvad
som rörer handeln med Frankrike, som 3 sin
sida ännu vidhåller skyddstullsystemet, utgöra
ett bevis för att en liberalare handelspolitik,
äfven utan motsvarande koncessioner, förskaf-
far de största fördelarne åt det landet, från
hvilket denna politik utgår. Så utgjorde 1840
hela exporten till Frankrike endast 475.884
, men har deremot under åren 1841 till 1850 3
medeltal utgjort 2,472,643 årligen, hvarvid
ytterligare är att märka, att under ett af dessa
år, nemligen 1848, utförseln till Frankrike,
i följd af de politiska händelserna endast ut-
gjorde 1,024,521 .
Handelskammaren i Leeds påyrkar i ett till
utrikesministern grefve Malmesbury ingifvet
betänkande på återupptagandet af det på sin
tid af lord Palmerston till portugisiska rege-
ringen framställda förslag att nedsätta inför-
gelstullen på brittiska manufakturer i Portugal,
mot det att England nedsatte införselstullen
4 portugisiskt vm från 5 sh. 6 d. till 2 sh.
d. per gallon, samt i samma förhållande
reducerade tullen å bränvin, sydfrukter och
olja. . Lord Malmesbury lofvar i sitt svar att!
taga saken i öfvervägande.
För att bereda nödiot utrvmme för uppfö-!