Och nu, Gud vare med dig,, sade Georg, hålland
Elisas hand och seende henne i ögonen utan att röra sig
rån stället. De stodo stumma; så kommo afskedsord,
och suckar, och bittra tårar; en skilsmessa, sådan den
måste vara mellan dem, hvilkas hopp att återse hvaran-
dra är såsom såpbubblan — och hustru och man voro
nu skilda.
FJERDE KAPITLET.
En afton i onkel Toms stuga.
Onkel Toms stuga var ett litet rundtimmers-hus helt
nära herrgården., såsom negern kallar sin husbondes
boning. Framför denna stuga låg en liten trädgårds-
täppa, der sommartiden jordgubbar och trädgårdshallon,
och diverse sorter andra matnyttiga växter frodades un-
der en noggran vård. Stugans hela framsida höljdes
af en stor bignonia, med sina skarlakansröda blommor,
och en inländsk rosa multiflora, hvilka båda växter, sling-
rade om hvarandra, knappast läto ögat upptäcka någon
skymt af timmerstockarna. Här hade också om somma-
ren en mängd granna blomsterväxter, såsom petunier,
ringblommor, peoner, 0. 8. v. en liten vrå sig anvisad
der de fingo utveckla sin fägring, och der de utgjorde
tant Chloes hjertefröjd och stolthet.
Inträdom nu i stugan. Qvällsvarden i herrgården är
öfverstökad, och tant Chloe, som i egenskap af mäster-
kock stått i spetsen för dess anrättning, har åt den lägre
köksbetjeningen öfverlemnat bestyret att tvätta diskarna,
och är nu återkommen till eget hus och hem för att laga
qvällsbiten åt sin gubbes: lit man derför på att det är
henne ni ser der vid elden omsorgsfullt pyssla med vissa
små fräsande tingestar i en stekpanna, och litet emellanåt
med djupsinnig min lyfta locket af en kastrull, från hvil-
ken en lukt sprider sig som bestämdt antyder snå-
gonting delikato. Ettrundt, svart. glänsande ansigte har
hon, så blankt, att man nästan skulle falla på den idgen
att det blifvit öfverdraget med ägghvita liksom hennes
t-kringlor. Hela hennes frodiga fysionomi strålar af
förnöjsamhet och sjelfbelåtenhet under den välstärkta
rutiga turbanen, likväl med ett uttryck — att vi må be-
känna fulla sanningen — af dennalilla anstrykning af hög-
mod som väl ock kunde anstå den förnämsta kokerskan i
orten; ty derför var tant Chloe allmänneligen erkänd.
(Forts.)