blick kunna skryta äfven af detta måttliga: qvantum af kunskap. Allt derutöfver är lems nadt åt gissningar. Vi sakna emellertid icke alla elementer att göra våra gissningar sannolika. Sednare undersökningar — och för desaa i må vi ej förgäta att landet står i skuld till lady : Franklins drift och outtömliga frikostighet — hafva satt nästan utom allt tvifvelsmål att sir John Frankling eskader, gedan den lemnat detta vinterqvarter , icke passerat hvarken sydligt-eller vestligt om Barrowssundet. Prins Albert, ett litet fartyg om några och 80 tons,! tvenne gånger af lady Franklin utrustadt för, företaget, har nu återvändt från sin andra fesa, efter att hafva tillbragt nära ett år inom po-1 larcirkeln. Resultaten af dess outtröttliga chefs, hr Kennedys arbeten under denna farliga upp-!s täcktsresa hafva blifvit meddelade åt allmän-1 heten. Det är nu påtagligt att om sir Johnj Franklin och de förlorade skeppen någonsinlf hunno Cap Walker, kommo de ätminstonel: icke bortom denna udde. Kapten Pennysll upptäckter hafva gjort det temligen klart att: nordligt och nordvestligt om Wellingtonkana-: len finnes en passage som är öppen när Bar-l; rowssundet är stängdt, hvilken förer till ett: jemförelsevis blidt klimat, passande för mensk11 liga varelsers uppehåll, och troligen sträckande c sig till de östra kusterna af det nordliga Asien. Det synes vidare att vid pass fem dagars tidi: före Prins Alberts ankomst till Beechyöarne ll: (hvarest dess chef mottog sir E. Belchers de-lt pescher, hvarur vi utdraga dessa detaljer) hade lt eskadern, som var under denne utmärkte of-c ficers befäl, gått uppför kanalen till den aflt kapten Penny utmärkta punkten, och hade ickej: kommit tillbaka. Likväl är afståndet kort, ochl( om ingen sådan genomfart funnits skulle sirl: E. Belcher, så snart han upptäckt misstaget, otvifvelaktigt hafva återvändt till mötesplatsen !:! vid Beechyöarne. Vi kunna derför taga förl! afgjordt att genomfarten verkligen finnes ochlatt Belcher tagit denna kosa. Kunna vi ej li-l: kaledes sluta att Franklin gjort på samma sätt i före honom? Det är åtminstone godt för ossl. att tänka så, ty detär den enda hypotes hvarpål man kan grunda den starka tro, som ännu näres af många, att åtminstone någon af Franklins I! besättning ännu lefver öfver för att belönal: deras oroliga lands väntan. Såsom vår geo-l! grafiska kännedom för närvarande står, är detl! svårt, om icke omöjligt, att komrna till någon ) annan slutsats än att Franklin — då han ickels kommit ned åt Prince Regents Infart. eller passerat Cap Walker eller återvändt hem — måste lf hafva gått uppföre Wellington-kanalen och l: derifrån begifvit sig inåt Queens Kanal. Detlc är sannt att vidriga vindar eller strömsättningar kunde sedermera hafva drifvit honom ostligt eller sydligt från hans kosa, och hansi! skepp kunde slutligen hafva förgåtts i någotl! af de sund som supponeras förena dessa farvatten med öfre delen Baffinsviken. I dennal! händelse skulle sir E. Belcher och de skepp ! han kommenderar undgå att upptäcka någotl; spår af den förlorade eskadern; men båtarne lr och slädarne under hans läkares hr Mac Cor-l! micks omedelbara befäl, äro kanske lyckli-! gare. Dente lärde hade några få timmar före ; prins Alberts afsegling begifvit sig till Beechy-l, öarna för att söka en genomfart från Wellingtonl, karalen till Baffinsviken; Den underbara berättelsen om stenkumlet och bivuakelden, som l: en förbifarande Kvalfiskfångares besättning ; skulle hafva sett på stranden af Jones Sund,l, skall i alla händelser nu utredas af m:r Cor-l, mick. Någon förundran har verkligen blifvit väckt af saknaden utaf alla bestämda märken efter Franklins tillämnade restur. Det är svårt: att göra sig reda för skälen till en sådan ur-l, aktlåtenhet. Men så förhåller det sig. Ejl. en enda efterrättelse lemnades af vära olyck-l: liga landsmän vid någon af de stationer soml: de besökt, och hvarat man ens kunde gissal! till den riktning de ämnade taga. Men detl: är knappast mindre förvånande, att det icke ; skulle hafva stått någonting i sir J. Franklins1 instruktioner — så småaktigt utförliga de änlc voro — som kunde hafva låtit honom förstå, ! att sådan varit amiralitetets önskan. Han hade befallning att softa kasta öfver bord en i butelj eller cylinder för att utröna strömnin-; garna i Polarhafvet, men ej en bokstaf finneslc att ban skulle uppsätta landmärken, lemna!l! signaler eller andra ledningar för dem soml! kommo efter honom att upptäcka hans kosa.; Icke dess mindre är denna försummelse ål, hans sida, der han ej var bunden vid instruk-f tior ens bokstaf, lika oförklarlig som dess följ-ls der hafva varit olyckliga. Skola vi sluta utanls att fästa allmänna uppmärksamheten på enl! sak, hvari en-stor och ädel nations heder ärl djupt intresserad? Lady Franklin har gjort; mensklighetens sak tjenster af den mest be-lv tydande beskaffenhet, och hon har derpå uppoffrat sin enskilda förmögenhet. Prins Albert, som för andra gången gått alla andra kom-l1 munikationsmedel som Perodde af styrelsen ilc förväg, och bragt amiralitetet underrättelse om lt dess egen kommendörs upptäckter och delc eskaderns medlemmars framsteg som verkli-d gen gifvit sig in på Polarhafyet, är icke desto mindre endast ett handelsfartyg, köpt, utrustadt och bemannadt som sådant på Lady Frankling bekostnad. Är det hederligt för nationen att tillåta sådana oppoffringar att gö-! ras för ett ändamål som ej blott angår sir J. Franklins sörjande familj, utan äfven hundrade andra, och framför allt landet, som de tjenat, och i hvars tjenst de äro på vägen att omkomma, om de ej redan omkommit? Parlamentet skulle betänka detta. I RR J t 1 s I — Såsom ettresultat af den utafSvenska Tidoe of