ligast spilda blod —Zdet blod som flöt i hans egna ådror och han ryste. Han betraktade det, med en svag frutimmers hand skrifna brefvet, och lyckades med tillbjelp af klaven till den schiffer, hvarmed det var pikteradt att upplösa följande meningar: Jag tackar er grefve, för det deltagande ni skänker de husliga lidanden, som tillfogas mig af en gemål, som längesedan upphört att älska mig! Ni har rätt: ett annat öde borde vara mig beskärdt, emedan mitt hjerta är skapadt för kärleken. Men det är äfven skapadt för pligten; och skulle jag väl kunna förråda denna utan att med detsamma stöta bort den enda räddningsplanka, vid hvilken min skeppsbrutna lycka har att hålla sig? — Ni föreslår mig att söka en laglig skilsmässa: ni glömmer då att jag är mor och skulle nödgas afträda rättigheter, som utgöra min ära och mina förhoppningar. Nej! I kärleken till mina barn ligger den andra starka spännkraften, som skall uppehålla mig under mina lidanden.s Stöd mig med er vänskap, men sök ej intala mig råd, dem jag måste förkasta! Jag skulle då se mig bringad till den uppoffringen, att förvisa er min närhet. S. D.a Nej, det är ingen dröm som förvillar mig, jag kan icke mer-tvifla på verkligheten af hvad jag hört. Men hvem är den bofven, som här talat?2. Som ni hört, son till er ädle slägtinges mördare och pretendent till er syst... Håll!, afbröt honom Joachim. Jag skulle kunna frukta höriom som bandit om jag icke måste bele honom som dåre. Denna ide sätter honom bland raden åf galningar. Men ni måste säga mig hvem han är : Ni begär för mycket, herr baron! Hvad deltagandet och mina förbindelser till er kunna ursäkta, skulle förräderiet göra till en nedrig