doktor Brandelius och komminister Stolpe; och skulle Carlsson om fjorton dagar afgifva förklaring öfver detta ansvarspästäende. — För redaktionen har blifvit uppgifvet, att en dalkulla vid namn Brita Ersdotter från Mora, tilltalad för olofligt tillgrepp från andra dalkullor, tillsammahbs med hvilka hon varit anställd vid båtrodd här i hufvudstaden, blifvit redan förliden Mars månad af konungens befallningshafvande i Kopparbergs län hitsänd för att undergå ransakning, men att hon sedermera här hållits fortfarande häktad i cellfängelset, utan att befordras till ransaknings undergäende. Då ett dylikt dröjsmål med ransaknings företagande synes ganska anmärkningsvärdt, ha vi ansett oss böra omnämna detta förhållande, ehuruväl vi ej närmare känna alla de omständigheter, som dermed kunna stå i sammanhang. Härvarande dalfolk ha emellertid beklagat sig deröfver, att Brita Ersdotters helsotillstånd är allvarsamt hotadt genom det länga qvarbållandet i celltängelset. — I söndags f. m. anträffades gatuläggaren Jonas Petter Pettersson i berusadt tillstånd ä Norrtullsgatan. Tillspord af de konstaplar, som der anhöllo honom, hvarthän han ernade sig, uppgat Pettersson att han vore stadd på väg till Solna kyrka, der han skulle undergå honom ädömd enskild skritt för snatteri. Enär denna uppgift syntes konstaplarna föga trolig, och Pettersson dessutom varit eftersökt säsom skäligen misstänkt att hafva föröfvat en stöld pälandet, i granskapet af hufvudstaden, sä togs han i förvar; hvarefter han i gär var uppförd till polisförhör. Pettersson vidhöll dä hvad ban förut för polisbetjeningen yttrat, med tillägg att han blifvit försänd från landskansliet till Solna. Rörande den stöld, hvarför han misstänktes, förnekade Pettersson all vetskap derom; men medgaf dock, hvad 2:ne vittnen vitsordade, att han för någon tid sedan anträffats på Ladugäårdslandet iklädd diverse bättre klädespersedlar, dem han likväl, sedan han hunnit närmare besinna sig, försäkrade sig hafva länt af en bekant, f.d. gardisten Yhlin, boende ä lägenheten Längbro utom Skanstull. För den sistnämnde personens hörande och sakens vidare utredning, uppsköts undersökningen derpå till thorsdag ; hvaremellertid Pettersson skulle i häktet qvarstanna. — För några dagar tillbaka dömdes i poliskammaren mjölnaren Jonas Jansson och en honom ätföljande son, att hvardera böta 3 rdr 16 sk. bko, för fylleri. Som Jansson, hvilken uppgaf sig vara boende vid Drottningholm, icke var känd och saknade penningar att betala med, så qvarhölls hans båt säsom säkerhet för bötesbeloppet. Bäten blef derpå genom vederbörande poliskommissaries försorg afförd till en brygga vid Clara sjö, hvarest den ordentligt fastlästes vid en på strandbrädden befintlig påle. Detta oaktadt försvann farkosten redan påföijde natt, och då nu Jansson straxt misstänktes vara den som bortfört densamma, helst han fällt ätskilliga yttranden om att bäten säkerligen ej skulle bli polisen till något gagn, sä begåfvo sig ett par poliskonstaplar ut till Drottningholm, för atttaga reda på förhållandet. Den sökta bäten fanns också ganska riktigt, undangömd uppe i en skogsbacke i närheten af Janssons bostad. I anledning häraf var Jansson i går inställd i poliskammaren, der Kan till: en början påstod att han upphittat båten i sjön; men när han förnam att polismästaren ej satte tro till detta förebärande, slutade han med att falla till bönboken, lotvande att framdeles liqvidera böterna, när han blott fått uppbära de pengar som han hade utlänta. Denna Janssons begäran blef afslagen, öch mäste han finna sig vid att jemte sonen, som äfven var tillstädes, ingå på fyra dagars vatten och bröd. — Qvinspersonen Cath. Näsberg, boende i huset JM 21 vid Svartmangatan, var i dag uti poliskammaren tilltalad att i går morgon kl. 9 hafva i sitt rum paflossat ett skott, som haft till.påföljd att golfvet blifvit svedt, rum och törstuga uppfyllda med krutrök och flere dörrar i förstugan sprungit upp. Näsberg pästod i dag att hon för roskull afbränt en svärmare, för hvilket nöje hon nu dömdes att böta 3 rdr 16 sk. bko. — En 16-årig yngling vid namn Carl Fredrik Theodor Öberg, faderoch moderlös alltifrån barndomen, var i dag inställd i Poliskammaren, derföre att han medelst en knif i gär e. m. sökt skära en lefvande häst. Vid förhöret utreddes det, att Öberg haft uppdrag att för äkaren Ljungbergs räkning köra sand frän Skanstull till staden, dervid han i stället åtog sig körning för en annan person, samt derefter supit sig fall. Då Ljungberg derpä affordrade honom penningar för den olofligen verkställda körningen, blef Öberg utom sig af vrede och uppdrog en knif, dermed han rusade mot det arma hästkreaturet, för att på detsamma utöfva sin harm. Lyckligtvis afväpnades genast Öberg, hvarefter han af tillstädeskommen polisbetjening insattes i häkte. Öberg medgaf i dag, under synbar änger, att han i gär varit så pass berusad, att han ej haft riktigt reda på sig, men bestred att hans mening varit att tillfoga hästen nägon skada, ehuru han väl innehaft knifven. Öberg skulle tills i morgon besigtigas, för att,.derefter å arbetshuset intagas: — Skepparen Johan Söderman från Lenna socket 8å Blidön, som med. sin storbät ligger vid Nybron, hade för poliskommissarien Backlund anmält att skeparen Magnus Westerberg från Söderöra socken å Blidön och som äfveh vid Nybron ligger med sin förande jakt, sistl. söndags middag från Söderman i dess kajuta tillgripit-en Örebro privatbankssedel å 50 rår bko och en 10 rdr sedel af riksbankens sedlar. Vid i går hållet polisförhör förnekade Westerberg angifvelsen, men flera bindande omständigheter förekommo mot honom. Vid i dag fortsatt förhör upplystes det att ätskillige af Westerberg i gär gjorda uppgifter vore osanna och skepparen Söderman anmälde att Westerberg äfven för trenne är sedan från hobom tillgripit en plånbok, men hade!S. på förbön af W:s broder icke då väckt nägot åtal: Mälet uppsköts och förklarades Westerberg skyldig att träda i häkte. — Bland den mängd uslingar af bäda könen, hvilka, efter att i natt hafva blifvit, häktade säsom utestrykande, i dag voro inställda till polisförhör, befann sig äfven den beryktade, liderliga qvinnspersonen Lo: visa Lundqvist, som nu jemväl angafs att hafva på sjelfva Norrbro attackerat 2:ne poliskonstaplar, dem hon, troligen af erkänsla för det de städse ha ett vaksamt öga på henne, nödvändigt velat bjuda på en s. k. kaffeknorr, och dervid Lundqvist, som vanligt, fört ett gräsligt oljud. Lundqvist urskuldade sig dermed, att då hon endast handlat i välmening, hon ej derföre borde stå till något ansvar; men emedlertid förordnade polismästaren att de inviterade konståplarne skulle i moörgon höras rörande sakens rätta sammanhang, dertill Lovisa fick finna sig vid att i häktet stanna qvar. LANDSORTS-NYHETER, FTSE SS a I oe FN REA, KOLINEE past SEA. See