ILKRHOLA 20 Bugustk I Vi meddela i dagens blad det under-i dåniga utlåtande, landshöfdingen i Skaraborgs län f. d. statsrådet Sandströmer till Kongl. Maj:t afgifvit i anledning af den fråga om vissa grunder för hemmansräntornasförän-i dring, som enligt regeringens beslut varit föTemål för vederbörande räntegifvares Ööfverläggningar och yttrande. Detta utiåtande förtjenar i flere hänseenden mycken uppmärksamhet, dels emedan det på ett klart sätt utreder de fiera rätt invecklade detaljer, som ingå i demna vigtiga fråga, dels i anseende till den frimodighet och den statsmannainsigt som röjes vid frågans bedömande, Vi rekommendera således nämnde utlåtamde till aktgifvande och begrundning af aila dem, som intressera sig för denna sak och som vilja skåda den i sitt rätta ljus. Den del af hr Sandströmers memorial, som i dagens nummer finnes införd, utreder, för det första, olämpligheten af dagsverkens bibehållande såsom skattepersedel, eilerv deras förvandling till något. annat än bestämd penningeränta, samt motiverar för det andra de stora och oemotsägliga fördelarna deraf att hemmansräntorna för framtiden blifva förvandlade till bestämd penningeränta, hvarvid hr landshöfdingen jemväl på förhand och med en ganska tillfredsställande deduktion undanröjer den invändningen att rikets ständer redan i detta ämne fattat ett beslut, hvilket icke, derest Kongl. Maj:t så funne för godt, kunde förändras vid ärendets definitiva afgörande å nästa riksdag och den då iörväntade nya kgl. proposition deri. I sammanhang, härmed upptager det underdåniga memorialet det inkast mot den ifrågaställde förändringen till fix penningeskatt, hvilken i allmänhet framställes som förlust för staten :, och Adagalägger 1 öfrigt obilligheten. deraf att bibehålla beskattningssättet genom persedlar endast för att derigenom vinna en förhöjning i skattebeloppen. Härförutan visar författaren huruledes det tryckande uti skatternas utgörande i persedlar, i det hela taget, torde föga jemnas genom lösens erläggande efter medelpris för någon längre tid: vidare huruledes den skattskyldiga jorden är mindre besvärad af skatternas belopp än af sättet för deras beräknande, hvarigenom inträffar, att de egendomar som utgöra persedelskatt, äfven då denna förvandlas efter merkegång, kunna få sina skattebördor ökade, under det att de öfrigas blifva oförändrade, hvilken skillnad gäl ler icke blott emellan den privilegierade och den skattskyldiga jorden, utan ock i de provinser (de s, k. conqueterade) der hemmansräntorna utgå till bestämdt belopp, och öfriga delar af riket, der räntorna betalas efter markegång. Genom en förändring till bestämd penningeskatt skulle således i sjelfva verket en väsentlig jemnhet beredas i skatten å all rikets jord och klagomålen öfver beskattningens olikhet sannolikt til största delen upphöra m, m. Slutligen framhålles äfven den inskränkning i uppbördemännens antal samt förenkling i uppbördsoch redogörelseverket m. m. som skulle blifva en följd af hemmansräntornas nu ifrågaställde förvandling. Uti fortsättningen af meraorialet, hvilken följer i nästa nummer, har hr Sandströmer anfört de skäl och anledningar, hvarföre han instämde i deputerades åsigt, att, såvida icke alla Aemmansräntorna blefve till bestämd penningeskatt Jörvandlade, de hellre åstundade bibehållandet aäj nuvarande räntepersedlar, än vidtagandet af en sådan förändring som nu är i fråga. MemoTialet visar i detta hänseende, på sätt läsaren vidare deraf inhemtar, huru litet, i det kela, ä de skattskyldiges sida är vunnet så länge de hufvudsakligaste persedlar, eller just de, hvilkas värden äro underkastade betydligare omvexzling och föranleda skatternas stegring vid missvextår; skulle komma att bibehållas; vidare, att förändringens inverken på vederbörande tjenstemäns göromål blefve ganska ringa, enär de ärliga uträkniogarna å persedelräntorna ändock komme att fortfara. och icke kande företagas förr än efter det årets markegång blifvit bestämd samt följaktligen svårligen kunna verkstölas i sammanhang med debiteringen af öfriga utskylder m. m. som läsaren inhertar af utlåtandet. Likaledes, och med afseende å de olägenheter, som skulle uppkomma i alla hemmansräntors. kronovärdi, derest förenklingen blefve utförd efter för närvarande antagna grunder, har hr S, fästat K. M:te uppmärksamhet å det förslag till beräkningsgrund för ordinarie räntan, som kommitterade för beskattningsväsendets förenklande alternativt framställt, så att äfven persedelskatten bestämdes i visst riksdalertal, samt öfverskjutande skillingtal jemte allt hvad som för framtiden borde utan förvandling utgå i kontant, sammanfördes såsom bestämd penningeränta med uteslutande af mindre tal än skilling. Slutligen har hr Sandströmer på anförda skäl gjort den ytterst vigtiga hemställan, att K. M:t täcktes i nåder förordna, att den af K. M:t och rikets ständer redan beslutade förändringen för hemmansräntornas och tiondens utgörande efter medelmarkegång samt upphörande af räntetagares rätt att uppsäga persedlar till leverering in natura, må i afseende å innevarande års utskylder vidtagas. — Posttidningen för i går meddelar följande bulletin och skrifvelse från Kissingen: H. M. Konungen, som med morgondagen slutar begagnandet af Kissingens hälsovatten, har äfven under de sednpast förflutna tio dagarne befunnit sig väl: den sålunda genomtrånmnna hernnelktitan har tan ofhren tin satig