ILKRHOLA 20 Bugustk I
Vi meddela i dagens blad det under-i
dåniga utlåtande, landshöfdingen i Skaraborgs
län f. d. statsrådet Sandströmer till Kongl.
Maj:t afgifvit i anledning af den fråga om
vissa grunder för hemmansräntornas- förän-i
dring, som enligt regeringens beslut varit fö-
Temål för vederbörande räntegifvares Ööfver-
läggningar och yttrande. Detta utiåtande för-
tjenar i flere hänseenden mycken uppmärk-
samhet, dels emedan det på ett klart sätt ut-
reder de fiera rätt invecklade detaljer, som in-
gå i demna vigtiga fråga, dels i anseende till
den frimodighet och den statsmannainsigt som
röjes vid frågans bedömande, Vi rekommen-
dera således nämnde utlåtamde till aktgifvande
och begrundning af aila dem, som intressera
sig för denna sak och som vilja skåda den i
sitt rätta ljus. Den del af hr Sandströmers
memorial, som i dagens nummer finnes in-
förd, utreder, för det första, olämpligheten
af dagsverkens bibehållande såsom skatteper-
sedel, eilerv deras förvandling till något. annat
än bestämd penningeränta, samt motiverar för
det andra de stora och oemotsägliga fördelar-
na deraf att hemmansräntorna för framtiden
blifva förvandlade till bestämd penningeränta,
hvarvid hr landshöfdingen jemväl på förhand
och med en ganska tillfredsställande deduk-
tion undanröjer den invändningen att rikets
ständer redan i detta ämne fattat ett beslut,
hvilket icke, derest Kongl. Maj:t så funne för
godt, kunde förändras vid ärendets definitiva
afgörande å nästa riksdag och den då iörvän-
tade nya kgl. proposition deri. I samman-
hang, härmed upptager det underdåniga me-
morialet det inkast mot den ifrågaställde för-
ändringen till fix penningeskatt, hvilken i all-
mänhet framställes som förlust för staten :, och
Adagalägger 1 öfrigt obilligheten. deraf att bi-
behålla beskattningssättet genom persedlar en-
dast för att derigenom vinna en förhöjning i
skattebeloppen. Härförutan visar författaren
huruledes det tryckande uti skatternas utgö-
rande i persedlar, i det hela taget, torde föga
jemnas genom lösens erläggande efter medel-
pris för någon längre tid: vidare huruledes
den skattskyldiga jorden är mindre besvärad
af skatternas belopp än af sättet för deras be-
räknande, hvarigenom inträffar, att de egen-
domar som utgöra persedelskatt, äfven då
denna förvandlas efter merkegång, kunna få
sina skattebördor ökade, under det att de öf-
rigas blifva oförändrade, hvilken skillnad gäl
ler icke blott emellan den privilegierade och
den skattskyldiga jorden, utan ock i de pro-
vinser (de s, k. conqueterade) der hemmans-
räntorna utgå till bestämdt belopp, och öfriga
delar af riket, der räntorna betalas efter mar-
kegång. Genom en förändring till bestämd
penningeskatt skulle således i sjelfva verket
en väsentlig jemnhet beredas i skatten å all
rikets jord och klagomålen öfver beskattnin-
gens olikhet sannolikt til största delen upp-
höra m, m. Slutligen framhålles äfven
den inskränkning i uppbördemännens antal
samt förenkling i uppbörds- och redogörelse-
verket m. m. som skulle blifva en följd af
hemmansräntornas nu ifrågaställde förvandling.
Uti fortsättningen af meraorialet, hvilken föl-
jer i nästa nummer, har hr Sandströmer an-
fört de skäl och anledningar, hvarföre han in-
stämde i deputerades åsigt, att, såvida icke alla
Aemmansräntorna blefve till bestämd penningeskatt
Jörvandlade, de hellre åstundade bibehållandet aäj
nuvarande räntepersedlar, än vidtagandet af en
sådan förändring som nu är i fråga. Memo-
Tialet visar i detta hänseende, på sätt läsaren
vidare deraf inhemtar, huru litet, i det kela,
ä de skattskyldiges sida är vunnet så länge
de hufvudsakligaste persedlar, eller just de, hvil-
kas värden äro underkastade betydligare om-
vexzling och föranleda skatternas stegring vid
missvextår; skulle komma att bibehållas; vi-
dare, att förändringens inverken på vederbö-
rande tjenstemäns göromål blefve ganska ringa,
enär de ärliga uträkniogarna å persedelrän-
torna ändock komme att fortfara. och icke
kande företagas förr än efter det årets mar-
kegång blifvit bestämd samt följaktligen svår-
ligen kunna verkstölas i sammanhang med
debiteringen af öfriga utskylder m. m. som
läsaren inhertar af utlåtandet.
Likaledes, och med afseende å de olägen-
heter, som skulle uppkomma i alla hemmans-
räntors. kronovärdi, derest förenklingen blefve
utförd efter för närvarande antagna grunder,
har hr S, fästat K. M:te uppmärksamhet å det
förslag till beräkningsgrund för ordinarie rän-
tan, som kommitterade för beskattningsväsen-
dets förenklande alternativt framställt, så att
äfven persedelskatten bestämdes i visst riks-
dalertal, samt öfverskjutande skillingtal jemte
allt hvad som för framtiden borde utan för-
vandling utgå i kontant, sammanfördes såsom
bestämd penningeränta med uteslutande af
mindre tal än skilling.
Slutligen har hr Sandströmer på anförda
skäl gjort den ytterst vigtiga hemställan, att
K. M:t täcktes i nåder förordna, att den af
K. M:t och rikets ständer redan beslutade för-
ändringen för hemmansräntornas och tiondens
utgörande efter medelmarkegång samt upphö-
rande af räntetagares rätt att uppsäga persed-
lar till leverering in natura, må i afseende å
innevarande års utskylder vidtagas.
— Posttidningen för i går meddelar följande
bulletin och skrifvelse från Kissingen:
H. M. Konungen, som med morgondagen
slutar begagnandet af Kissingens hälsovatten,
har äfven under de sednpast förflutna tio da-
garne befunnit sig väl: den sålunda genom-
trånmnna hernnelktitan har tan ofhren tin sat- ig