Om religionsfrihet och statskyrka. Sedan vi för någon tid sedan (se Aftonbladet för detta år, M 13) framställt en sammandrågen, dock på bilagda urskrifter grundad, berättelse om statskyrkans upphäfvande i Förenta Staterna, neml. först i Virginien år 1775, och sist i Massachusetts år 1833, gå vi nu att i lika sammandrag och korthet berätta om den religiöså frågans vidare utveckling idetta land. Man kan lätt tänka sig, hvilken glädje det förorsakade, när statskyrkans prester började acka in och resa sin väg hem till gamla ngland, hvarifrån de vorokomta, och der de hade sitt egentliga beskydd. Att slippa tionden till presterskapet var icke den minst glädjande omständigheten, serdeles för jordbrukande sdissenters, d. v. s. sådana. personer som icke hyllade statskyrkäns löror, och derföre höllo sig serskilda lirare af sin egen bekännelses; men hvilka. dock -sågom jordbrukare måste erlägga tionde till stätskyrkans.presterskap. Samma förbållande ägde naturligtvis rum med alla såkallade. fritänkare... Hyar och en hoppades nu, att samingen, d. v. 8. hans mening skulle segra, genom den ullmänna friheten att få bekänna rent ut hvad