Om religionsfrihet och statskyrka.
Sedan vi för någon tid sedan (se Aftonbladet
för detta år, M 13) framställt en samman-
drågen, dock på bilagda urskrifter grundad,
berättelse om statskyrkans upphäfvande i För-
enta Staterna, neml. först i Virginien år 1775,
och sist i Massachusetts år 1833, gå vi nu
att i lika sammandrag och korthet berätta om
den religiöså frågans vidare utveckling idetta
land.
Man kan lätt tänka sig, hvilken glädje det
förorsakade, när statskyrkans prester började
acka in och resa sin väg hem till gamla
ngland, hvarifrån de vorokomta, och der
de hade sitt egentliga beskydd. Att slippa
tionden till presterskapet var icke den minst
glädjande omständigheten, serdeles för jord-
brukande sdissenters, d. v. s. sådana. personer
som icke hyllade statskyrkäns löror, och der-
före höllo sig serskilda lirare af sin egen be-
kännelses; men hvilka. dock -sågom jordbru-
kare måste erlägga tionde till stätskyrkans.pre-
sterskap. Samma förbållande ägde naturligt-
vis rum med alla såkallade. fritänkare... Hyar
och en hoppades nu, att samingen, d. v. 8.
hans mening skulle segra, genom den ull-
männa friheten att få bekänna rent ut hvad